Vill njuta våren länge!

Men nu längtar man ut med husbilen! Alltså korttids, Göran och jag. Mysa, grilla, sol, promenader å vin… Mmmmmdaaaahh!... Kanske i slutet av april då… Nästa långkorttids…

Jag satt i godan ro och kollade runt på fb när jag såg att det stod påsk i en massa statusar… Men jösses! Det är ju snart ju! Och Sandra som precis börjar må bra efter jul, ledigheter, sjuk och en massa ”jagvetintevad” Jaja, det är ju tur det. Att hon mår bra, alltså. Det ökar ju chanserna att det ska bli någotsånär lugnt.

Knappt hade jag hunnit smälta påsken förrän jag läste om sommartid också! Tur man har fb så man håller sig lite uppdaterad, haha! Men nu behöver det inte rusa på i raketfart, tycker jag! Nu kan vi bromsa in lite! Så man hinner njuta av våren!

Idag ska jag åka och hämta Sandra, närmare bestämt klockan tio. Det brukar hon se fram emot. Inte just att jag kommer och hon får åka hem, utan att jag kommer med BILEN och hon får åka i den! När jag satte upp ”Korttids” på schemat så kommenterade hon inte det alls, det enda hon ville att vi skulle räkna fram till var söndagen och att jag skulle komma med bilen då :)

En morgon för ett tag sen, var hon lite skör och jag skulle skjutsa henne till korttids. Men det var lite på gränsen att hon fick vara hemma istället. Jag visste inte om skörheten berodde på att hon var trött och behövde ledigt, eller om hon bara var lite morgonskör, och orolig eftersom hon oftast blir skjutsad till korttids med taxi efter skolan.

Då pratade jag först och tänkte sen, så jag sa att vi skulle åka till korttids och att dom fick ringa om hon inte orkade, så skulle jag hämta henne igen… Så himla korkat sagt av mig! För det tyckte Sandra var en jättebra idé! Då fick hon åka bil dit och sen skulle jag hämta henne och hon fick åka bil igen! Dessutom förstår ju inte Sandra att saker KANSKE händer… Man måste säga som det är, inte som det kanske blir! Det vet jag ju, men i den stressade situationen kunde jag inte tänka riktigt klart och jag märkte ju på Sandras reaktion hur tokigt jag hade sagt.

Hursomhelst redde vi ut det tillslut och jag sa att jag INTE skulle hämta henne. Det behövde jag inte heller, för när hon väl var på plats försvann skörheten, som den oftast gör. Men hon älskar verkligen att åka bil :)

Så svar på en fråga. Vicki undrar vart vi brukar åka med husbilen och om det är nåt särskilt som Sandra gillar att se. Vi har alltid haft husvagn förut, och det har passat oss perfekt. Men sen ett par år tillbaks funkar det inte längre och då sålde vi den. Husbilen skaffade vi till oss själva, så vi lätt ska kunna åka iväg utan planering när vi har korttids.

Men nu ska vi alltså prova att åka kortare turer på max två nätter och det är dels för att Sandra ska orka och dels för att slippa medicin när vi inte är hemma. Medicinen (för magen) går att hoppa över en dag, nämligen.

Det viktigaste med våra resmål är att försöka hitta något ställe som är ganska lugnt eller med en bra camping där vi inte behöver trängas för mycket. Sen gillar vi att cykla, så vi vill ju gärna att det ska finnas möjlighet att cykla där vi är. Det räcker för oss. Iallafall när Sandra är med :)


Skön söndag, gott folk!