söndag 31 januari 2010

Nu tar vi lite helg :)

Sandra sov rekordlänge igår, till närmare halv nio!!! Fast hon behövde det säkert, så hon fick sova tills hon vaknade av sig själv. Dagen blev i stort sett bra sen, men lite skör var hon mellan varven, och somnade sent gjorde hon ju förstås sen. Men hon vaknade tidigare än jag hade tänkt väcka henne idag och själv sov jag längre än jag hade tänkt, så den där sköna egna morronstunden blev det inget av med.

Eftersom jag alltid skriver min blogg i word så hinner jag ju oftast skriva ändå. Jag sitter ju sällan vid datorn långa stunder i taget utan skriver lite då och då när jag har lust och tid. Sen passar det ju Sandra perfekt att jag sitter här på lite avstånd ibland, men kan gå ifrån precis när det behövs.

Nu är iaf frukosten avklarad och Sandra lyssnar på musik i sitt rum en stund tills det är dags att sätta på timstocken och åka till korttids. Vid halvnio sisådär, blir lagom.

Ja, sen är vi lediga till onsdag vid tretiden, då hon kommer hem med skoltaxin. Vi har inga planer och det känns skönt. Lite handling och småfix blir det ju förstås, men annars ska vi bara njuta av friheten och inga rutiner eller tider att hålla reda på. Kanske hinner vi rent av ta en prommis eller två! Vi har ju knappt varit ute sen jullovet började!

Medan jag satt och väntade på att Sandra skulle vakna, igår morse, så passade jag på att framkalla lite foton, ända från november… Man framkallar ju inte lika mycket nuförtiden, utan dom flesta korten finns i datorn (eller i en extern hårddisk, rättare sagt) men jag gillar att klistra in dom finaste i pärmar och det kommer jag nog att fortsätta med.

Förresten, minnet i datorn är nästan slut och igår kom det upp en varning. *suckar* Det är kameran, det är jag säker på! Eller, det är jag väl inte, eftersom jag inte kan sånt här med datorer och sånt. Jag har frågat flera och får inte riktigt medhåll, men det måste vara kameran i alla fall! Det är nämligen så att alla bilder som är tagna, och det är många, ligger kvar i PhotoShop-programmet och går inte att radera om jag inte köper det programmet, liksom. Hm! Och jag behöver det inte så jag vill inte köpa det bara för att man blir tvingad! *ogillar*

Nu känner vi ju en som fattar vad jag menar, och han har lovat att hjälpa mig, men vi ses inte så ofta eftersom vi inte bor grannar, precis. Han kan iaf datorer ordentligt!

Jag tar ju mängder med foton till Sandra som bara behövs ”här och nu” och dom raderar jag ju sen. Alla bilder jag vill spara ligger på den externa hårddisken och bara några få bilder som jag t.ex. ska ha i bloggen, eller till Sandra, och sen slänga, ligger i datorn. Det rör sig kanske om ett tiotal bilder bara. Så det finns liksom inget annat som kan ta upp en hel hårddisk i datorn än dom där bilderna som ligger kvar i PhotoShop och som inte går att radera. Gggghaaaaahh!!!! Det är ju hur många som helst! Och jag vet att dom ligger där, för jag kan se dom varje gång jag laddar in nya bilder. Så klart att dom måste ta plats!

Nu funkar ju kameran utan att den installeras, men det visste jag inte när jag köpte den, jag gjorde ju bara som det stod… Stolt att jag fixade det själv, men det hade nog varit smartare att fråga nån kunnig. Nu kan man säkert avinstallera kameran och ändå använda den, men sjutton att jag vågar det! Vi klarar oss inte utan foton, nämligen! Sandra behöver det nästan varje dag… Men det är klart, det funkar snart inte iaf, så vad har jag att förlora?..

Nåja, det ordnar sig vad det lider. Nu ska jag fixa till mig lite och ta fram Sandras kläder och väskor här. Ha en skön söndag alla goa läsare!

lördag 30 januari 2010

Man kan bara bli glad!

Alltså det är helt otroligt! Sandra är en solstråle! Pigg och glad! Inte minsta spår av nån tröttsam resa hos henne! Fantastiskt! Bara lite småirriterad lät hon igår när hon sa att hon ville ha mer semester :) Ja, vem vill inte det…





Fast jag vet ju att Sandra trivs allra bäst hemma med skola och rutiner, även om hon älskar att resa också. Första morgonen i Marbella öppnade jag hennes dörr när hon fortfarande sov. Efter ett tag ser jag henne komma upp själv!!!! Det har ALDRIG hänt (jo, när hon inte ville sova mittinatten när hon var yngre, men jag menar när det är dags att gå upp). Det är jättestort och jag blev alldeles lycklig!

Hon tassade in i badrummet av sig själv!!! Gick på toa utan att jag först måste säga att hon skulle… Ni som kan en del om autism, och ni som känner Sandra, förstår hur stort det är, det där med egna initiativ och att liksom göra saker utan att bli ”igångsatt” först.

Sen kom hon ut och satte sig vid frukostbordet som en riktig solstråle. I vanliga fall är hon jätteskör på morgnarna och måste vara ifred om hon ska få i sig nåt, men nu satt hon och jag där och åt frukost tillsammans! (Göran hade inte vaknat än) Då säger hon ”Jag har längtat hit” :)


Jaha, tillbaks till verkligheten då. Igår hade det gått bra för Sandra i skolan och ridningen hade fungerat toppen. Sandra var go och glad när hon kom hem men vi skippade medicin och bad ändå, för att få en lugn em.

Medan Sandra var i skolan passade vi på att få lite gjort här hemma, som vanligt. Göran skottade snö och har man en tomt som i stort sett består av en väg mellan gatan och garaget (som ligger i andra änden av tomten…) så blir det en hel del att skotta. Han tog undan snön från altanen också, för det blir sån påfrestning annars när det blir töväder.


När han var klar med skottandet, sågade han upp lite ved och sen dammsög han! Så jag kunde sitta här i lugn och ro och läsa bloggar hela dan!... Närå, skoja bara. Jag pysslade med lite annat också. Bl.a. fixade jag korttidsväskan så den är klar till imorgon. Inget tungt jobb, men det tar sin tid att få ordning på allt som ska med.

Sen var det meningen att jag skulle hjälpa till att skotta snö, fast Göran var redan klar med både det och veden, när jag var klar med mitt. Då satte han igång med dammsugningen och jag protesterade ju inte… Sune är livrädd för dammsugaren så enklast är att stänga in katterna undertiden. Han flyger gärna upp i fönstren annars och river ner allt han kommer åt.

Idag har vi inga större planer, mer än det vanliga på lördagar. Fast det blir medicin och dusch redan på morgonen och det innebär lite mer tid på em, så vi hinner nog ut en sväng i snön, skulle jag tro. Man vill ju passa på att ha lite skoj nu när vi har fått en riktig vinter. Det är minsann inte ofta vi har snö som ligger kvar här. Jag gillar det! Missförstå mig inte, jag gillar vår och sommar bäst, men när vintern är vinter, då är den okay, lixom.


Ha en skön helg!

torsdag 28 januari 2010

Skoldag!

Äntligen vardag igen! Så himlans skönt! Fast vi har ju haft en skön ledighet också, förstås. Nu hoppas vi mest att Sandra orkar och slipper bli för trött. Inatt ramlade hon ur sängen och sen ville hon inte sova mer. Tror inte hon gjorde illa sig, men hon blev ju rädd och undrade vad som hände och varför. Sen ville hon inte lägga sig i den dumma sängen mer.

Men det löste sig tillslut, även om det tog sin tid. Jag somnade före damen, vid tolvtiden, så jag vet inte hur mycket sömn hon har fått. Lite skör imorse men vi får väl se hur hon är när hon kommer hem i em.

Göran är iväg på lite ärenden och jag njuter av den första egna tiden på bra länge. Har visserligen inte känt så stor saknad av egen tid, men skönt är det ändå att få rå sig själv lite ibland. Jag ska snart krypa ner i ett varmt bad och bara koppla av :)

Skrev ju om shopping igår och jag måste berätta om den underbara affär som vi alltid handlar i när vi är i Marbella. Den är enorm och jag bara älskar att gå där och titta på allt. T.o.m. tråkig mathandling är kul i den affären. Där finns precis allt! Eller, kanske inte precis allt, men nästan ;)

Vi landade ju en söndag och då är affärerna stängda. Som tur var hade vi med oss bröd och burkravioli. Inte det godaste, men vi blev iaf mätta. Sen hittade Göran en jourbutik så han kunde köpa lite färskvaror så vi hade till frukosten dagen efter.

På måndagen var ju det stora varuhuset öppet igen och vi kunde handla lite mer ordentligt. Det är flera våningar så det finns olika avdelningar. Elektronik, inredning, kläder, sport, leksaker, babyartiklar, musik, vitvaror, skor, väskor... T.o.m. brudklänningar!

Utanför själva matavdelningen finns smink och parfym i olika montrar, en för varje märke och med en strikt klädd tjej med dammvippa i handen vid varje monter... Där finns även mer skor, väskor, smycken, film, musik, post och apotek. Allt känns väldigt exklusivt. Inne på matavdelningen finns det också en hel del av det mesta och där är det lite billigare än utanför och urvalet är stort. Det finns fler diskmaskiner att välja på där än på onoff här hemma! Och datorer, mobiler, resväskor, fotbollar… Ja, ni fattar ;)

Här är vi iaf på väg till rätt våning för att handla mat och sånt.


Och här har vi fisk- och skaldjursdisken.


Och kött…


Det finns både kyldiskar och manuella diskar och hur mycket som helst att välja på. Även frukt&grönt, bröd och kondis har manuella diskar. Det finns personal överallt och är en väldig ordning på allting. Jag har aldrig sett nåt med utgånget datum där.

En liten, liten del av vinavdelningen fick plats på foto ;)


Göran pressar in allt i den lilla, lilla bilen.


Det gick när han fällde halva baksätet :) Vi sa att vi ska beställa en större bil nästa gång. Vi har ju rullstolen också, så den här är lite i minsta laget.


Det var det om det. Jag älskar iaf det varuhuset! Synd att man måste tänka på bagage-vikten när man flyger…….

På tal om att flyga… Fasligt så flygrädd jag har blivit! Jag vet att det blir värre ju mer jag tänker på det, men jag kan inte hjälpa det. Försöker iaf att inte oroa mig innan och på hemvägen gick det bra. Ända tills vi satt på planet och det inte fanns nån återvändo. Då tänkte jag bara ”Om jag överlever det här ska jag aldrig utsätta mig för det igen” Men så älskar jag ju att resa (när det funkar med Sandra) så då måste man ju stå ut, lixom.

Ju bättre Sandra funkar desto mer tid har jag att bli flygrädd på. Men hellre flygrädd då, faktiskt! Sandra var jätteduktig! Och så nyfiken som hon inte riktigt har varit förut. Hon tittade gärna ut och tyckte det var spännande.

Vi såg en hel del plan som flög lite kors och tvärs, det är en väldig trafik där uppe! Tänker man på det så inser man att det händer väldigt lite olyckor. Men då börjar jag ju istället fundera på om det är högertrafik eller om det är olika höjdregler i olika riktningar… För det var några plan som korsade oss precis under. Hujedamej!!!!!

Men jag krockar hellre än störtar! För om man störtar tar det ju evigheter innan det är över. Så rädd man skulle hinna bli… Gladast var jag iaf över att ovädret väntade tills vi hunnit landa!

På vägen hem blev Sandra lite orolig och började prata om sin knapp i byxorna, så vi förstod att hon behövde gå på toa. Åååneeejj!!! På planet bland allt folk och trängsel… Jaja, tänkte jag. Det var ju 2,5 tim. kvar innan landning så det var bara att bita ihop och ta det lugnt.

Visserligen blev det ju lite skrik och oro, men ingen blev irriterad! INGEN! (Har nog aldrig hänt…) Flera log istället och ni må tro att det kändes skönt! Och för mig var det inte särskilt mycket skrik, jag vet ju hur jobbigt det är för Sandra och jag vet ju varför hon skriker och hur mycket hon kan skrika. Så jag tyckte bara att hon var jätteduktig!

För även om vi väntade tills det inte var någon kö på toan så var det ju trångt och folk som rörde sig och tax-free-vagnen som var på G precis utanför toan. Hur trångt som helst och ändå fixade hon det så bra!

På väg tillbaks till sittplatsen skrek hon ”Folk tycker jag är dum” men då sa jag bara att det tyckte ingen, dom tycker säkert att du var duktig som klarade att gå på toa. Sen var alla nöjda och glada :)

Må så gott i snön!

onsdag 27 januari 2010

Lite mer semester

Det är några som vill se mer från vår resa så här kommer lite fler bilder. Ni som har tröttnat på det får helt enkelt stå ut, eller scrolla ner :)

Så här ser det iaf ut inne då, efter att ha visat utsidan i förra inlägget.

Fixar lite käk.



Å käkar på den stora balkongen som ligger åt andra hållet än den lilla utanför Sandras rum. (Som jag skrev sist) Här sitter vi ofta och solar, och innanför har vi vardagsrummet. Det finns en liten balkong till, bredvid den här, utanför vårt sovrum, men där hänger man mest tvätt när det är bra torkväder.




Lite kvällsgott framför tv:n. Vi har svt world så lite kan vi se iaf.




Frukost vid ”köks”bordet i andra änden av samma rum.




Göran och Sandra bollar i vårat sovrum.




Vi hade lite grejor, bl.a. en boll, i en väska som vi alltid har haft kvar från år till år i ett förråd som varje lägenhet hade. Men för ett par år sen så städades alla förråd och dom saker som man inte tog hand om slängdes. Vi har ju inte haft möjlighet att åka dit på ett par år så vår väska har blivit slängd. Men en boll kan man ju köpa ny så det var ingen fara på taket :)

Sandra ”nattad” i sitt sovrum.


Lite personalvård. Eller om det är vård av trött fru, kanske?…


Det finns två badrum och det med badkar ligger bredvid Sandras sovrum så det använder hon mest. Där har hon sin tandborste och sitt rese-schema.


Det andra badrummet har en dusch och ligger vid vårt sovrum. Där har vi våra grejor.



Så nu vet alla som ville, lite hur det ser ut i vår lägenhet. Nästa rapport blir shopping ;) och nu lite annat babbel. Eller en massa kattbabbel, snarare. Så ni som inte är intresserade av det heller får scrolla lite till. Eller, kanske rent av byta blogg… ;)

Vi hämtade ju katterna strax efter åtta imorse. Jag vet inte, dom har säkert haft det bra, men min magkänsla säger att dom har varit mest ensamma. Så det är en himla tur att dom har varandra iaf. Dom är ju inte vana att bli lämnade så värst mycket för vi är ju nästan alltid hemma. Jag tror inte någon har haft tid att sitta och gosa eller leka med dom nåt.

Anledningen är väl mest att dom har hämt- och lämningstider på morgnar och kvällar. Ingen svarar i telefonen om man ringer på dagtid. Barnen går ju i skolan och båda föräldrarna jobbar, vilket ju inte är så konstigt eftersom man inte kan leva på intäckterna som pensionatet ger. Men det känns ändå som om ingen är hos katterna mer än när dom städar och ger mat.

Matskålarna var tomma när jag hämtade och oj vad dom har ätit idag! Undrar lite hur mycket mat dom har fått… När jag kom in till kattburarna sprang både Åke och Sune och gömde sig. Men när dom såg mig kom dom direkt. Jag kände inte igen dom… Sååå keliga och strök sig mot mig som tokiga. Så ser dom annorlunda ut på ögonen...

Det är väl iofs inget konstigt att dom är keliga, när dom inte sett oss på så länge. På vägen hem jamade Åke på ett sätt som vi aldrig har hört så låg han på sidan och flämtade och nös. Så vi trodde han var sjuk. Sune var lugnare och mer sig lik.

Men Åke var inte sjuk, tackochlov! Både han och Sune nosade runt överallt och åt en massa mat när vi kom hem. Sen har dom mest gått efter oss hela tiden och så fort man har satt sig så har man haft en jättekelig katt i knäet och en till på kö. Dom är sig mer lika igen, fast mycket lugnare och har inte busat nåt än. Bara hållit koll på oss och kelat mest hela tiden…

Imorrn är det skola och Sandra längtar. Sen var det ju meningen att Sandra skulle till korttids redan på fredag och ända till onsdag. Men vi bestämde idag att vi kör dit henne på söndag morgon istället, så är ju chansen större att hon orkar hela vägen.

Dessutom har hon ju längtat efter katterna och hon tycker säkert också att det är skönt att vara hemma, så hon behöver nog ett par dagar på sig att landa.

Dags att avsluta tror jag bestämt. Det blev ett långt inlägg… Och jag som redan skrivit ett inlägg idag. Men jag har ju lite att ta igen :)

Jag håller annars på att försöka läsa ikapp i dom bloggar jag följer, men det blir utan kommentarer för det hinns lixom inte. Men när jag är ikapp sen så lovar jag att kommentera igen. Jag vill ju inte gå miste om nåt!!! ;)

Så var man hemma igen

Jag har ju lite annat att göra nu, men lite ska ni få se av vår resa iaf, ni som har väntat på det.
Vi har haft det toppen och det har fungerat jättebra mest hela tiden, faktiskt. Otroligt bra, om man jämför. Så vi är så nöjda vi kan bli med vår resa! Men det är ändå skönast att komma hem igen!

Ibland längtar jag efter en semesterresa för bara Göran och mig. Det är så mycket man får låta bli när Sandra är med. Men när det fungerar så här pass bra som det gjorde den här gången så är en resa tillsammans med Sandra också härlig.

Det är första gången som vi kommer hem och känner att vi inte är helt utpumpade. Ja, dom första åren, när skillnaden på Sandra och andra barn inte var så stor, då var det ju som för vilken familj som helst. Då kunde vi gå ut på kvällarna och Sandra somnade i vagnen om vi satt i nån bar, t.ex. Och då hade hon ju inga utbrott att tala om utan fungerade i stort sett som andra barn, även om hon var lite sen i utvecklingen. Då var det inte jobbigt, då var det semester.

Sen, från ungefär treårsåldern och till nu, då har det ju varit jobbigare än härligt med semester och varenda gång har vi sagt ”Aldrig mer” men varje gång har vi glömt det och bokat ny resa igen. Tur man glömmer det jobbiga och minns det härliga! Och på så vis har ju Sandra fått uppleva resandet en hel del och vet lite vad det handlar om. Vi tror att det hjälper henne att fixa det bättre och bättre. Om vi hade kommit ihåg att vi lovade oss själva att ”Aldrig mer” så tror vi inte Sandra hade fixat det så här bra nu.

Nåja, slut med svammel! Ni är kanske lite nyfikna på hur vi har haft det… Så här kommer lite bilder:

På Arlanda hotell. Förutom flygrädslan så har vi det mysigt. Sandra var en solstråle och allt flöt på bra.


En sväng ut över havet inför landningen på Malaga flygplats. Sandra var fortfarande en solstråle och fungerade otroligt bra. Så jag hade en hel massa tid över att bli flygrädd på...

Så här ser det ut när man kommer till områder med lägenheterna. I vaktkuren kan ni se fotografen spegla sig oxå ;) Det finns en vakt där dygnet om. "Vårt" hus är det som syns på bilden och vi har en liten balkong ungefär i mitten bland dom små till höger. Där bakom är Sandras sovrum.



Här är inne på själva området som bara är till för oss som har andelslägenheter. Vi är på väg till stranden.


Inne på området finns två pooler, men bara den här är öppen på "vintern" och alldeles för kall för ett dopp.

Och här har vi andra ingången till området, den mot stranden. Där finns ingen vakt så där måste man ha nyckel.
Nu vet ni lite hur det ser ut så berättar jag mer nästa gång. Nu måste jag sätta fart här, och få upp familjen, för snart ska vi iväg och hämta katterna.
Ha det så bra allihop!

måndag 25 januari 2010

Sista dagen

Jahapp, sa var semestern snart slut och hemresa imorrn... Men jag tanker inte pa det an... Idag ska jag njuta av att vara har!

Imorrn kan jag ta itu med resfeber och flygradsla... Typiskt att det har hant tva flygolyckor just nu da!...

Vi har iaf haft det toppen och jag langtar hem lite, trots att vi inte har varit har sa lange som vi brukar. Langtar massor efter Ake & Sune! :)

En del dagar pa stranden har vi fatt, men badvader ar det aldrig den har arstiden. Sandra gillar att grava i sanden, gora geggamojja och bygga torn med stenar och annat strandfynd. Och Goran och jag gillar att bara njuta av solen och vagorna.

Idag verkar det bli mulet, an sa lange iaf, sa det blir val en prommis med rullstolen. Det gillas oxa av Sandra.

Ha det sa bra alla sa hoppas jag aterkomma fran Sverige nasta gang!

tisdag 19 januari 2010

Ett litet hej fran Spanien

Har kommer en halsning fran Marbella, minsann :)

Jo, vi overlevde flygturen och allt har gatt fantastiskt bra! Sandra har varit otroligt duktig hela tiden. Inga storre utbrott och inte sarskilt mycket gnall heller.

Det blir inte sa langt inlagg idag, jag lanat datorn pa kontoret och familjen vantar i lagenheten pa att vi ska ga till stranden. Ville lixom bara hora av mig lite :)

Igar hade vi kanonvader. Forst handlade vi, och sen satt vi bara och hade det gott pa balkongen. Dryga 20 grader o roda av solen blev vi. Jag sa att jag var rod som en tomat och Sandra svarade med att hon liknade en gurka... Goa ungen!

Idag ar det mulet an sa lange, men vi far val se om det klarnar frampa dagen. 15 grader har vi iaf nu, och vi langtar inte till snon hemma!

Ha det kanon, mina vanner!
Nar vi kommit hem (om vi overlever annu en flygresa...) far ni veta mer hur vi haft det och se lite bilder.
Var radda om er!

fredag 15 januari 2010

Tomt i vårt hus...

Sandra var ledig idag, och följde med till kattpensionatet. Det gick bra och hon fick komma in och titta hur Åke & Sune skulle få det.


Så tittade hon på dom andra katterna som var där, det var spännande, förstås! Men det var lite halvjobbigt att lämna dom sen. (För mig alltså…) Åke ville smita ut med mig när jag lämnade deras ”bur” och jag saknade dom genast.

Men dom får det säkert bra. Det såg fint ut där. Fast tomt blev det, och saknar dom gör vi!


När dom skrevs in fick jag frågan när dom skulle hämtas, så hon var säker på att hon hade rätt uppgifter. Eh?... Hämtas??? Ööööhhh…. *noll koll* Mitt fokus är lixom på ditresan först å främst. Resten tar vi när det blir dags. (Dessutom är ju jag alltid säker på att vi ska störta när vi flyger) Men efter lite betänketid listade jag ut rätt dag och det stämde med hennes papper och allt var i sin ordning :)

Sandra fick ju reda på alltihop och tog det bra. Inga utbrott så här långt och ganska lugn, faktiskt. Lite stressad, så klart, men fixar det ändå bra, får man säga. Än så länge.

Det är ju stressande för henne att inte veta exakt hur det ska bli, och eftersom vi inte riktigt vet själva så kan vi inte förbereda ordentligt. Bara ungefär. Men vi försöker fokusera på här och nu, och en sak i taget. Mer kan vi inte göra.

Det är första gången vi tar in på hotell dagen innan resan. Förut har vi alltid åkt direkt, och fått väcka Sandra vid ettiden på natten. Och ni som följt min blogg vet ju att trött och Sandra inte är en vidare lyckad kombination. Så vi hoppas att flygresan går lite bättre nu om lilla damen är lite mer utvilad.

En sak som oroar henne är ju frukosten på söndagsmorgonen. Ska vi äta den på rummet eller på flygplatsen? Vi vet ju inte om vi kan få upp frukosten på rummet. Det brukar väl gå bra om man förklarar läget. Dom är ju rädda om sitt rykte oxå, och skulle säkert få en del klagomål om vi gick till restaurangen på morgonen.. Det gör vi inte! Får vi ingen frukost på rummet så äter vi på flygplatsen istället. Men vi kan inte förbereda Sandra på det förrän vi vet hur det blir.

Det kan ju tyckas som en baggis att ringa och fråga. Och det är det också! Bara det att frukosten är bara ett exempel… Vi orkar inte ringa och kolla precis allt, så en del saker hoppas vi ska gå bra ändå. Vi hoppas att Sandra nöjer sig med att ha lördagen på schemat först och få resten av informationen sen, när vi vet.

Men hörrni, vet ni vad? Sandra är lugn och glad! Håll tummarna för att hon får fortsätta vara det! Då blir det rätt bra ändå, det här :)

Jag kan flyga, jag är inte rädd!

torsdag 14 januari 2010

Förberedelser

Ja, jag förbereder mig på det värsta nu. Jag måste det, annars pallar jag inte.

Imorse var Sandra fortfarande trött och skör, men kom iväg iaf. Jag hoppas mest att det ska gå över innan resan, annars blir den precis så jobbig som jag var rädd för och därför inte ville åka…

Man ska inte ta ut oro i förväg och jag brukar inte göra det heller, men nu måste jag det! Jag måste ladda å förbereda mig på det värsta, så jag efteråt kan säga ”Det gick iaf bättre än vi trodde” Det jobbiga blir mycket jobbigare om vi inte är förberedda.

Jag vet, jag har varit med förr. Det blir jobbigt! Frågan är bara hur jobbigt och hur mycket vi har förberett oss på det värsta… Så jag kan inte tänka ”Det går nog bra” just nu. Visst, det kan gå bra, men då får det bli en positiv överraskning!

Idag är det lite ärenden att göra och imorgon ska vi lämna katterna. Vi får väl se om Sandra orkar med nån mer skola eller om hon behöver ledigt. Kanske får hon följa med och lämna katterna.

Sen måste vi ju berätta om resan, tyvärr, eftersom hon kommer undra varför vi lämnar bort dom. Hon kommer så klart bli sådär härligt, sprudlande glad, som man inte kan beskriva utan måste se. Hon brukar be oss berätta en gång till så hon får uppleva det roliga igen. Så bara strålar det om hela henne och hon brukar säga typ ”Hörde du det, vi ska åka till Marbella” Just i det ögonblicket är det bara så härligt att se henne :)

Men sen… När det har sjunkit in och förväntningar och stress kommer ikapp, då blir det inte kul… Ju tidigare vi berättar desto mer stress hinner komma. Stress = gnäll och utbrott.

Hursomhelst, igår ringde en av lärarna för att kolla läget. Hon ville veta hur det var med Sandra så hon kunde planera dagen och lägga ribban lagom högt idag, lixom. Vilken fantastisk skola Sandra går i! Fast det visste ni ju redan :) Vi bestämde att lägga ribban på en låg nivå och det ökar ju chanserna att Sandra ska orka.

Jag avslutar med ett foto jag tog imorse, medan vi väntade på taxin. Det var så frostigt och fint att jag bara var tvungen att fota lite! Eftersom jag inte har någon systemkamera så får jag nöja mig med lite avståndsbilder och det är ju fint det med, även om jag skulle tycka det var skoj att fota snökristallerna…


Jag väljer att fota när det fortfarande är mörkt ute för det ger en så härlig effekt. Annars måste det nästan vara sol och blå himmel för att få fram det vackra, tycker jag. Om man nu inte har en systemkamera, förstås… Då kan man ju få effektfulla bilder i dimma t.o.m.

Ha en fin dag!

onsdag 13 januari 2010

Lite ledigt

Imorse hann jag inte skriva nåt, men nu så! Göran ser på trav å Sandra sitter i sängen och leker en stund innan det är sovtid och jag går mellan Sandra och datorn ;) Hoppas hon somnar lite tidigare idag, så hon orkar med morgondagen. Jag är också rätt trött så det blir sängen tidigt för mig med.

Ja, det var ju en trött tjej som kom hem efter första skoldagen igår, så vi bestämde oss genast för en ledig dag idag. Och det behövde hon ju, kan man säga. Vi får väl se hur resten av veckan blir men vi räknar med skola imorrn iaf. Det är bättre att hon är ledig när hon är lite trött än att vi kör på och riskerar tröttsjuka. Vi vill ju gärna att hon är pigg till helgen sen…

Jag längtar faktiskt. Inte till själva resan, men till vi är där. Synd att det blev lite kortare än vi är vana bara. Vi brukar alltid säga det när det är dags att åka hem, att vi skulle behöva en vecka till. Så i år kommer det att kännas väldigt kort. Vi får väl njuta extra intensivt istället! :)

Vi har iaf folk som ser efter huset åt oss när vi är borta, det känns bra. Ja, sen har vi ju larm med extra bevakning och folk hemma på gatan hela tiden, så om nån vill göra inbrott är det nog smartare att välja ett annat hus. Förut var det två lägenheter i det här huset och då bodde svärfar på övervåningen. Då stod det ju aldrig tomt här och vi behövde inte bry oss så mycket. Men nu har vi ordnat det på annat sätt.

Nåja, det löser sig. Imorrn står det, som sagt, skola på schemat och Sandra längtar. Hon tycker det är lite trist hemma nu, särskilt när hon är lite trött och behöver ta det lugnt.

Idag har vi pusslat en hel del och jag har fått ihop hela julklappspusslet :) Plötsligt, efter pusslandet, började Sandra stortjuta. Alldeles förtvivlad försökte hon förklara vad som var fel, men att stortjuta och prata samtidigt är inte så lätt. Framförallt är det inte lätt att höra vad hon säger… ”IIIUUOOOIIEEEHHHAAAHAAHEEJJOOUUUEEE” Ja, på ett ungefär då… Sen rusade hon tjutande upp i sitt rum och stängde dörren om sig.

Det var ju bara att gå efter. Jag måste ju ta reda på vad som hände. Göran satt och räknade bokföringen till hans firma och såg ut som ett frågetecken. Genast när jag kom in i Sandras rum började hon förklara igen ”IIIUUOOOIIEEE…….”

Jag sa att hon fick gråta färdigt först och prata sen… *andas-andas* Men hon lugnade sig faktiskt ganska bra och kunde sen förklara att hon ju faktiskt ville låna miniräknaren som Göran hade! Så det så! Ja, lilla gumman, livet är inte lätt alla gånger!

Eftersom Göran höll på och räknade, och Sandra inte kan vänta (särskilt inte när hon är trött) så fick hon låna min istället, och blev nöjd direkt. ”Jag orkar skolan imorgon” sa hon och kände väl på sig varför hon hade blivit arg så lätt…

Klipperioden hon hade innan jul verkar ha gått över för den här gången. Tur det eftersom katalogerna var så gott som slut. Tack till er som sparat kataloger till oss sen jag skrev om det! Vi hämtar så fort vi hinner och kan. Just nu är det ingen panik, men ligger inte katalogerna i vägen hos er så får ni gärna spara dom tills vi kan komma. Jättesnällt att tänka på Sandra! *glad*

Det kom en Ellos-katalog för en tid sen och den har vi sparat och ska ta med oss, tänkte vi. För en klipperiod kan mycket väl komma på semestern och då är det inte så lätt att hitta kataloger.

Det var faktiskt i Marbella som Sandra lärde sig klippa med en vanlig sax, för rätt många år sen nu. Vi hade inte med oss hennes sax (en sån där som fjädrar tillbaks av sig själv) för det hade inte behövts tidigare. Men så ville hon klippa och vi letade upp en massa gamla tidningar och reklamblad som fick duga. Och kökssaxen som låg i lägenheten. Men den saxen hade verkligen gjort sitt! Den gick knappt att klippa med alls. Och den saxen lärde sig Sandra med! Otroligt! Och fixade hon den så fixade hon vilken sax som helst sen.

Vi köpte förstås en ny sax så fort vi hann till affären, och bytte ut den gamla och efter det klippte Sandra varje dag, och hon klarade det galant. Kul! Men sen dess har vi alltid packat ner en sax i resväskan när vi ska ut å resa.

Ojdå, nu börjar det visst bli lite långt här.. Dags att avsluta då, innan ni tröttnar på mitt svammel!

Igår fick jag, förresten, en kommentar, från Favvoanne. Jag hittar inte tillbaks till din blogg, så om du läser det här kan du väl skriva din bloggadress i en kommentar?.. Tack :)

Ha det nu så bra alla bloggare å läsare! Jag ska försöka hinna hit lite till innan vi åker. Beror lite på hur långt vi hinner och hur Sandra mår. Tur vi packade det mesta igår!

tisdag 12 januari 2010

VAAAARDAAAAG!!!!

Idag är det äntligen vardag och lovet är slut! Men det började med sovmorgon… Eller, det var ju inte meningen, men jag vaknade inte av klockradion. Efter en halvtimme knuffade Göran på mig, tur han vaknade iaf… Det blev lite stressigt för mig, men inget som Sandra märkte. Hon var så glad att det var skoldag så hon flög upp utan protester och kvittrade mest hela morgonen. Vi får väl se när tröttheten kommer ikapp.


För säkerhets skull passade vi på att packa det mesta idag, utifall vi inte hinner sen. Det finns ju en viss risk att Sandra blir hemma, iaf nån dag i veckan. Hinner vi så ska vi förbereda korttidsväskan också, eftersom hon förhoppningsvis ska till korttids när vi kommer hem.

På fredag ska vi (eller en av oss ifall Sandra är hemma) åka och lämna katterna på pensionat. Okay, jag erkänner, det är fånigt, men hua! Vill inte lämna bort dom! Hur vet vi att dom får det bra? Kommer dom sakna oss? Hur ska jag klara mig??? Kommer nån att kela med dom? Dom är ju vana att vara med hela tiden och är sällan ensamma.

Men idag stod det om just det pensionatet i morrontidningen! Så passande! Så nu känns det lite lugnare iaf. Dom får det nog bra… Det verkar iaf som ett jättebra pensionat :)


Nu är det inte mycket kvar på rasten idag, så jag ska passa på att slappa en stund innan Sandra kommer hem och det blir full rulle igen. Spännande att se hur första dagen har varit och hur trött lilla damen är. Må gott allihop och ta hand om er ordentligt!

Blir så trött!

Jag hinner inte skriva nåt inlägg just nu för vi försov oss imorse, men det kommer senare :) Jag har iaf läst några bloggar och måste sprida det här budskapet så gott det går. Sprid det gärna vidare... Man vet inte om man ska bli arg eller bara trött...

Folk som inte vet ska inte ha åsikter förrän dom tagit reda på fakta!

Önskar ju att dom med åsikter läste bloggen jag länkar till, för ni som brukar besöka mig vet ju bättre. Men ni kanske känner nån som skulle behöva lära sig lite mer?...

Ha det fint! Återkommer när jag får tid.

måndag 11 januari 2010

Sista lovdagen

Vi fick ett pussel av några mycket goda vänner i julklapp.


Undrar om dom är oroliga att vi är sysslolösa? Haha!

Jag hann typ ta ut alla bitar och vända dom rätt på bordet innan det var dags att plocka undan. Men så kom jag på att lägga en duk över (så inte katterna roar sig, menar jag) och vips så kan det ligga framme tills det är klart, hur lång tid det än tar! :) Annars hade det nog inte åkt fram igen förrän vid pensionen, eller nåt…

Nu är det inte jättemånga bitar, men tillräckligt för att inte hinna lägga klart det i ett svep, liksom. Kul var det iaf och nu längtar jag till Sandra vaknar och är klar, så vi kan fortsätta pussla :) Hon vill ju gärna att vi ska pussla tillsammans, men varsitt pussel, så det var ju skoj att lägga ett vuxenpussel själv medan hon lägger sina.



Sandras hosta var bättre igår och inatt tror jag hon har sovit bra. Ja, hon brukar ju vakna på nätterna, men jag har inte hört nån hosta. Göran mådde lite bättre igår så förhoppningsvis vänder det hos honom med nu.

Själv vaknade jag tre av halsen, både igår och idag. Inte kul, men det ska väl ge sig på mig med, vad det lider. Jag var en sån där ”halsfluss-unge” när jag var liten och skulle ta bort halsmandlarna, men precis då blev det bättre så jag slapp det. Som vuxen har jag bara haft halsfluss några få gånger, men brukar inte ha ont i halsen utan halsfluss heller... Fast halsfluss är det ju inte nu iaf, och jag hoppas jag slipper penicillin.

Nåja, det blir som det blir. Idag är iaf sista dagen på jullovet och det känns skönt! Hoppas Sandra orkar till skolan den här veckan, för vi behöver lite rast innan resan. Både för att hämta andan lite och för att hinna fixa. Det ska ju handlas lite, och packas, och det är sånt som är svårt att hinna med när Sandra är hemma. För att inte tala om städning… Man kommer efter en hel massa när Sandra har varit hemma ett tag.

Men vad långt lovet känns när jag tänker tillbaks. Som det var evigheter sen det var julafton. Undrar om det beror på att vi inte har gjort nåt utan bara varit sjuka?.. Jag har knappt varit utanför dörren ju! Idag ska jag iaf väcka Sandra klockan sju och hoppas att hon somnar lite tidigare ikväll, för imorrn är det dags att gå upp klockan sex igen. Det skulle inte oroa mig ett dugg om inte Sandra var så himla känslig för trötthet. Risken är stor att hon inte orkar skolan hela veckan. Vi får hoppas hon slipper bli tröttsjuk iaf.

Ja här händer det ju inte så mycket av intresse så roligare blev det inte. Ni får ha det så bra, ni som trots allt kommer hit och läser om vår vardag!

söndag 10 januari 2010

Vi möblerade om lite

Ja, i planeringen alltså. Inget allvarligt alls :) Nåt besök blev det inte idag och det var nog lika bra, för vi är ju inte så pigga. Vi hade inte ens nåt att bjuda på och ingen orkade bry sig, liksom. Nu var väl inte det hela världen, det hade säkert gått bra ändå och några kakor finns det ju i frysen. Men när dom hörde hur Göran lät så tackade dom nej. Det är ju onödigt att riskera smitta om man inte måste!

Då blev det ju en tom dag i almanackan så vi kastade om lite och tog födelsedagsfikat idag istället.


Det är ju, som allt annat, anpassat så det ska bli bra för Sandra. Jag fyller inte ens år idag, men det passade bäst för henne och då fick det bli så. Nåt annat firande blir det inte iaf, så det kvittar ju vilken dag vi väljer.

Födelsedag för Sandra innebär chokladbollar och paket i sängen, sen är hon nöjd. Så dagen började med att Göran talade om för henne vad som gällde, eftersom hon inte visste nåt innan. Sen fick hon slå in byxorna jag köpte häromdagen så hon kunde hjälpa mig att öppna paketet i sängen sen. Surprise! :)

Ja, nu är det iaf gjort och resten av dagen blir lugn. Imorrn blir lugn den med, för sen börjar ju skolan. Sandra längtar och vi hoppas hon orkar. Hon hostar en del fortfarande och är ganska trött på kvällarna.

Göran blev riktigt dålig av den här förkylningen och är alldeles tjock i både näsan och halsen. Småfebrig är han oxå och om det inte ger sig så får han nog kolla upp så det inte har blivit nåt annat av det å han behöver penicillin. Själv har jag det väldigt lindrigt, än så länge, och hoppas att det inte blir mer.


Igår klippte jag klorna på katterna och Sandra fick ge dom en varsin godis efteråt. Det var första gången hon vågade ge katterna nåt och vad stolt hon blev! ”Jag kunde! Det var inte farligt!” sa hon nöjt och konstaterade att hon inte är nån katt, så hon tycker nog inte om det där godiset :)

Ha en fin dag!