fredag 30 december 2011

Ingen stress

Det var en lugn och glad tjej som kom hem efter ett par dagar på korttids. Och lugnet håller i sig än. Hon har behövt gå igenom schemat många gånger, men har ingen stress. Skönt! Kanske fixar hon nyåret lika bra som julen…

Fast raketerna stressar henne, och tyvärr håller sig inte folk till att skjuta raketer på nyårsnatten, utan det har lixom redan börjat så smått. Det gillas inte alls, för det oroar och förvirrar. Men vi har bara att gilla läget och hoppas att det går bra ändå. Än har det inte skjutits så mycket att kvällar och nätter har påverkats iaf, och det är huvudsaken.


Ja, jag har inte så mycket att berätta. Idag är det årets näst sista dag och Sandra ska till fritids i vanlig ordning. Sen kanske jag inte hinner skriva på nån dag, men det visar sig. Vi hoppas att nyåret ska gå bra och att Sandra inte blir för trött av att somna senare än vanligt.

Att bli trött är ju inte hela världen för dom flesta, men Sandra har svårt att orka med sig själv och mår inte bra när hon blir för trött. Så i vanliga fall är vi noga med sovtiderna för hennes del, men när det börjar skjutas raketer och Sandra vet att vi går upp och tittar mitt i natten, då somnar hon inte. Så vi hoppas att hon orkar vara uppe med oss tills det blir dags.

Jamen visst ja… Sandra kom hem med julklappar till oss som hon hade gjort på korttids :)



Jag fick en fin ask med ett armband i, och Göran fick två fina teckningar.


♥ Kram ♥

onsdag 28 december 2011

Utvilade

Först – Stort tack för dom jättefina kommentarerna jag fick efter förra inlägget! Det värmer, ska ni veta :)

Ett extra tack till Linda också. Jag blir så ledsen när jag läser om sådan oförståelse, särskilt från den närmaste familjen som ju är den som borde finnas där som stöd.

En del påstår att personer med autism inte kan (har svårt för eller svårt att visa är väl lite mer rätt isf) känna empati, och inte kan sätta sig in i en annan människas känslor. Men jag tycker faktiskt att personer utan diagnos inte är ett dugg bättre på det alla gånger! Hoppas din familj vill lära sig lite mer om dina svårigheter så dom kan ta hänsyn i fortsättningen! Då skulle nog julen få bli trevlig även för dig. Kram!


Här har vi det lugnt och skönt på vår ledighet. Julen var ju väldigt lyckad och allt funkade jättebra med en nöjd tjej hela vägen, men intensivt blir det ju och man går lite på helspänn både före och under tiden. Så efteråt blir man rätt trött och då var det skönt med lite ”inte-göra-nåt-ledigt”

Jo, lite handling till nyår blev det förstås. Vi köpte också en förpackning med några leksaksråttor till Sune som vi tänkte spara lite och ha framöver. Det går ju åt lite nytt mellan varven, vartefter han käkar upp dom gamla leksakerna…

Men Sune är ju så nyfiken och kollar alltid igenom alla kassar när vi har handlat. Så när vi vände ryggen till fiskade han upp sin leksak…



Bredbandet har inte kommit igång och igår ringde jag för att kolla så det inte var hos mig felet låg. Men det är visst nåt större fel och bara att vänta tills det är fixat.

Sen fick jag klart med tavlorna som jag tror att jag skrev om för ett tag sen. Min vän Birgitta valde ett foto från min fotosida på Facebook (Amatörfotografen, välkomna in och gilla sidan) som hon målade av och skickade till mig.

Jag förstorade fotot och ramade in båda tavlorna. Fint va?!!


Jag kommer nu att tänka på fina Birgitta, och må bra, varje gång jag går förbi :)


Idag kommer Sandra hem och humöret får avgöra hur resten av veckan kommer att se ut. Det finns ju en liten risk för att hon är skör nu, mellan två jobbiga helger som stressar henne. Dessutom brukar hon bli lite trött när hon har varit på korttids och det inte är skoldagar som bryter av lite. Men personalen vet ju om det och dom anpassar säkert verksamheten efter hennes ork så gott dom kan.

Lite för mycket julmat, kanske?

Ha det fint, ni som kikar in hos mig :)

♥ Kram ♥

tisdag 27 december 2011

Lite funderingar


Jag läste i ett forum på fb om det här att våra barn ofta jämförs med ”vanliga barn” och jag, liksom dom flesta som svarade på den tråden, känner igen det såå väl. Jag funderar på om det är därför det är så svårt för en del att acceptera och respektera oss? Man förlorar kontakter som man har haft och ifrågasätts en hel del. Kanske inte så mycket nu längre, när Sandra snart är vuxen, men förut. ”Så gör alla barn” tycks vara en mening som dom flesta föräldrar till barn med npf får höra.

Och jag känner igen det. Och våra barn är faktiskt som andra barn, eftersom dom inte är autism, utan egna härliga individer. Men dom har autism och dom har det extra jobbigt. Det kanske inte alltid syns utåt…

Konsekvenserna som blir om man inte anpassar kanske bara märks hemma inom familjen. Det är kanske lätt att barnen uppfattas som ”vilka barn som helst” när man bara träffas en kort stund och inte har hela biten, liksom.

Jag har aldrig begärt att folk ska förstå hur det är, men man vill bli accepterad och respekterad. Man känner sig lite överkörd när ens liv jämförs med ett liv utan autism, för var vårt liv som ”alla andras” så hade vi ingen diagnos i familjen.

Det är kanske lätt att sätta sig in i hur det är att vara låst i en situation. Att ”inte kunna” som andra. Men jag tror inte nån kan föreställa sig hur det är att alltid vara låst och alltid behöva ta hänsyn och ligga steget före. I varje situation. Alltid, alltid ha tänket i huvudet ”vad är bäst för Sandra och hur måste vi göra för att hon ska må bra” Alltid.

Jag vet ju inte vilka alla är som läser min blogg, men jag bloggar först och främst för att sprida förståelse och insikt i autismens värld. Inte för att anklaga eller döma. Bara berätta om konsekvenser och förklara varför det är så viktigt med hänsyn.

Alla gillar ju inte att man berättar om sitt liv, men det måste få vara upp till var och en hur man vill göra. Huvudsaken man gör det som känns bra för en själv och är det någon som inte gillar det så är det enkelt att låta bli att läsa. För mig är det viktigt och för Sandra och alla andra som har autism, för vi måste sprida förståelse och slå hål på fördomarna. Det här är mitt sätt.

Sen finns det alltid dom som inte kan ta till sig det som avviker. Men dom får väl skylla sig själva på nåt sätt. Jag är iaf glad över dom läsare jag har och det är väldigt många som faktisk har förmågan att bara tycka om andra människor utan att döma. Tack till er alla! ♥


♥ Kram ♥

Utan uppkoppling

Julen var lyckad och Sandra var lugn hela vägen. Otroligt! Nu ligger det ju en del jobb bakom, jag hann inte ens duscha mellan dan före julafton och annandagen… men i min värld är det en bagatell. Hellre ett fungerande liv, helt klart. Och den här årstiden är det ju bara att dra en mössa över frisyren, så det gjorde jag när jag åkte och lämnade Sandra på korttids igår. Sen åkte jag hem och tog en härlig dusch :)

Lite mosig är jag än, efter förkylningen och efter ett par nätter med lite för lite sömn. Men så skönt att vara ledig då, så man liksom bara behöver slappa om det är det man vill. Så det blev en slappardag med ingen nytta gjord igår, och det var så skönt så!


Det har nog hänt nåt med Telenor/Bredbandsbolaget i stormen för plötsligt funkade varken mobilen eller bredbandet. Ingen uppkoppling nånstans! Visst är det läskigt! Jag menar, inget Facebook, ingen blogg, inga mail, inget Wordfeud, inget Spotify… Meh! Vad ska man då hitta på??

Nä, skämt å sido, men visst är man lite beroende av en uppkoppling ändå. Nu är det ju inga livsnödvändiga saker jag behöver göra, men eftersom jag inte kan lyssna på musik när Sandra är hemma så har jag ju längtat lite efter min spellista.

Det mobila bredbandet la Göran beslag på hela halva dan igår, för det var nåt trav han höll på med. Fast överkopplingen till stereon får vi inte att funka med det hursomhelst.

Jag tog med mig katt å kamera ut en stund igår, så det blev lite nya foton tagna och Sune fick springa av sig lite. Eller, springa var väl att ta i… Han hade ju mig i släptåg.


Idag måste vi få lite nyårshandling handlad och lite städning städad, men först ska jag till frissan och bli snyggare. Ja, jag har tid redan 8.15, så det börjar bli dags att göra sig klar här.

Må gott och var rädda om varandra!

♥ Kram ♥

måndag 26 december 2011

Fixaredag

Sandra förstår ju inte tid och vi måste hitta ett bra sätt att få hennes vardag överskådlig för henne. Hon blir ju så klart orolig av att inte veta när… Så för ett tag sen gjorde jag ett litet 4-veckorsschema där vi bara satte upp saker som hon visste skulle komma snart, men behövde hjälp med att förstå när dom skulle komma. Julafton och nyår, t.ex.

På det lilla schemat till vänster kunde Sandra ta bort dagarna
vartefter dom hade varit och en liten bild satt på de dagar
hon behövde ha info om.

Men det blev för rörigt med alla olika scheman och hon fick ingen helhet. På julaftons kväll, när Sandra skulle nattas, blev hon orolig och trodde att det skulle bli raketer på natten. För det skulle ju bli nyår på en lördag efter julafton…

Ja, på julaftons kväll var ju julafton slut i Sandras värld, och lördag var det ju också... Så tänkte hon och det är ju på Sandras reaktion man lär sig. Tänk så bra när hon kan säga hur hon tänker! Det var bara för oss assistenter att tänka vidare och göra om.



Nu ser schemat ut så här istället och vi tror att det blir tydligare för Sandra, och att hon lättare får en helhet med allt på samma schema. Skillnaden mot innan är att det är fyra veckor istället för två till höger om "idag".


Den veckan som är nu, och veckan som kommer, ska vi prova att ha som vi har haft förut, dvs med dom viktigaste bilderna på. Om det är skola, korttids eller ledigt, vilka som möter henne och vem som borstar tänderna på kvällarna. Sånt som är viktigt för Sandra att ha koll på.

På dom två veckorna efter ska det bara sitta såna bilder som t.ex. julafton och sånt som Sandra vet ska komma men behöver hjälp med att förstå när det kommer.

Så nu är det bara att testa igen då, och se om det här sättet kan lugna oron hos henne bättre. Sen ska jag försöka få ordning på alla bilder också, så man hittar rätt på ett smidigt sätt. Vi har ju en del…

Det får jag väl pyssla med när vi har korttids nu. Idag ska jag skjutsa dit Sandra eftersom det är röd dag och ingen skolskjuts. Sen är vi lediga till på onsdag, då hon kommer hem med taxin i vanlig ordning.


Ha en fortsatt skön helg, vad ni än tar er för.

♥ Kram ♥

söndag 25 december 2011

Mysiga julafton

Dagen började lite skört, men det är ju inte så konstigt med alla förväntningar. Det var lite gnälligt och nära till tårar ett tag. När den första spänningen hade lagt sig kom lugnet och julefriden och den höll i sig tills vi hade julat klart.

Vi åt frukost tillsammans, Sandra och jag. Klockan var väl runt sexsnåret sisådär, så Göran sov än, men vi fick en mysig stund tillsammans.


Sandra är lite morrontrött och brukar behöva sitta ensam vid frukostbordet, men jag chansade med lite julmusik och tända ljus, och det blev riktigt lyckat. Vi har ju inte så mycket jul och avvikelser, men mysigt hade vi ändå, med lite lagom förändringar.

När det började dra ihop sig för lunch så hade vi lovat Sandra att hon skulle få duka, eller iaf hjälpa till med det hon kan. Så då blev det full fart här, kan man säga. Det är tur vi är två… För det ska ske NU, helst tidigare, allt vi gör.

Vårt lilla julbord är klart och det är bara att hugga in.
Här hjälper jag Sandra att plocka lite av varje på hennes tallrik.

Gott!

Äntligen! Dags att plocka fram, sortera och dela ut julklapparna.
Med hjälp av foton fixar Sandra det själv.


Sune håller koll, förstås.

Grannarna kom med julgodis åt oss :)
Det var mycket uppskattat eftersom vi inte hinner med sånt själva.

Sandra fick ju en del godis i paketen också.
Göran och jag hjälpte inte till här...

Full fart var det till klockan slog ”Kalle Anka” med nästan hela svenska folket. Då var det färdig-julat här och bara lugnet och dom vanliga lördagsrutinerna kvar. Nån Kalle Anka ser vi inte, utan vid den tiden är vi mest trötta och Sandras stress började visa sig.

Men hela dagen, ända till tretiden, var lugn och lyckad och sen hade vi bara att försöka varva ner så gott vi kunde och några utbrott behövde vi inte ta oss igenom.

Lite mys i tv-soffan med nachos fick avsluta en lyckad dag.

Stort tack till vänner och assistansbolaget för fina hälsningar och julklappar!

Ha en fortsatt fin helg! Här blir det en vanlig söndag med lugn och ro, och packning av korttidsväska till imorrn. Vi ska försöka oss på en vanlig vecka så långt det går och hoppas att nyårsstressen inte tänker ställa till det för Sandra.

Var rädda om varandra och glöm inte att tala om för nära och kära att ni tycker om dom. Det är så lätt att göra någon glad, gör det! :)

♥ Kram ♥

fredag 23 december 2011

En lyckad dag

Det märks att man inte är riktigt på topp, för jösses så trött jag blev efter halva dagen igår. Men Sandra var okay och funkade ganska bra mest hela tiden.

Lite stressad och uppe i varv märkte vi som känner henne, men med lagom så funkade det bra och Sandra var så nöjd så. Stort tack till Lotta och Tanja på assistansbolaget för att ni är så duktiga på att lyssna av och anpassa! Tack vare det så kan Sandra också vara med, även om det inte är tillsammans med alla andra :) Det är värt så mycket för oss.

Paketutdelning

När vi hade fått våra paket så ville ju Sandra låna Lottas klocka, förstås… Ja, hon vill alltid låna någons klocka, och Lotta visste det och såg till att ha en gul fin klocka på sig som Sandra kunde få låna medan vi fikade :)


Jag tror nog att det ena paketet är lite inspirerat av Sandras klockintresse, men pssst, säg inget ;) Vi får vänta till julafton! Ja, imorrn, alltså…

När Sandra fått låneklockan på armen så fikade vi. En stor fin pepparkaka fick Sandra och den mumsade hon genast i sig :)


Och lite tårta på det…


Sen var damen mätt och redo för hemfärd innan hon blev för trött. Men lite gos med en gosehund hon fick syn på först.


God Jul
Hemma hade vi lasagne i frysen, bara att värma, så jag behövde bara fixa lite sallad till det. Enkelt, gott och perfekt.

Sen var det omändrade rutiner på eftermiddagen eftersom Sandra hade tid hos frissan halv fem och var tvungen att hinna med toa- och badrutinerna först. Så det blev lite omkastat i schemat men det funkade bra.

När vi kom hem var det lagom med lite risgrynsgröt eftersom vi hade ätit mest hela dan. Och sen var det bara tv-soffan kvar av dan före dan före dopparedan.

Idag ska Sandra få slå in Görans julklappar, om hon orkar och i eftermiddag tänkte jag få den sista julmaten klar. Nu ska vi inte ha några mängder, men Janssons och julskinka ska fixas idag. Sen är allt klart :)

Den här fina blomman fick vi av assistansbolaget
som tack för att jag skriver om dom då och då :)

Troligen hinner jag inte skriva imorgon så jag passar på att önska er alla en riktigt God Jul!

Avslutar med en länk till ett inslag i TV4-nyheterna, om en god väns son :)

♥ Kram ♥

torsdag 22 december 2011

Jullov


Igår blev en lugn ”sista ledighet före jul” med i stort sett ingen nytta alls, förutom den nödvändiga förberedelsen. Skönt!

Vi har äntligen hittat strömming i affärerna, oj vad vi har sakna det! Så igår blev det stekt strömming och potatismos, mumma! Resterna la jag in till jul, mumma det med :)


Förkylningen verkar bli lite lindrigare än sist och det tackar vi för! Familjen har klarat sig än så länge och det tackar vi också för!

Sandra var nog allt lite trött när hon kom hem efter skola och korttids igår, så nu blir det bra med ledigt till på måndag då det är korttids igen för hennes del om hon fortfarande mår bra efter julandet.

Hon hade en film med sig hem, som hon har gjort i skolan, och som handlar om hästar. Vi hann inte titta på den igår, så det får vi göra senare idag, men först ska vi iväg till assistansbolaget på lite anpassat julmys. Dom hade ”Julmys” för alla kunder tidigare, men vi får komma på en egen dag, eftersom Sandra inte fixar en massa folk.

I eftermiddag ska hon till frissan, men det vet hon inget om än. Det blir lagom att berätta eftermiddagens förändringar efter lunch, så det inte rör ihop sig med allt som händer idag.

Det låter väl inte så mycket att åka iväg på fika på förmiddagen och gå och klippa sig på eftermiddagen, men för Sandra är det egentligen alldeles för mycket på samma dag, så vi gör bäst i att ta en sak i taget.

Sen bestämde vi att hon får ledigt från fritids imorrn, för att få lite vila mellan idag och julafton. Annars ökar risken för en jobbig jul, nämligen.


Här måste jag sätta fart om vi ska bli klara i tid. Ha en fin dag, alla som kikar in mitt i julströket.

♥ Kram ♥

onsdag 21 december 2011

Sista ledigheten före jul

Jag prioriterar lite annat när jag är ledig, så jag ”hann” inte riktigt med bloggen igår. Men det fanns väl inte jättemycket att skriva om heller, för den delen.

Sandra kom iaf iväg bra i måndags, men blev lite orolig eftersom chauffören ringde precis när vi skulle ut och meddelade att hon var lite sen pga all snö som kommit under natten.

Det hann bli lite skrik som ju hörs extra mycket när man står ute i morgontystnaden. Det är allt tur att grannarna känner till oss och bara tänker ”Okay, det är en sån dag idag” :)


När väl Sandra hade åkt nån kvart senare än vanligt så ringde jag till skolan och meddelade det, så dom inte behövde gå ut och vänta på taxin för tidigt.

Efter ett tag kom jag på att jag hade glömt skicka med frukt och mellisfika till Sandra… Så jag ringde skolan igen, men dom skulle fixa det. Skönt att dom aldrig ser problem utan lösningar istället. Vi har den bästa skolan för Sandra, och hennes virriga mamma, helt klart!

Medan jag pratade med läraren kom jag ju på att Sandra är på korttids till idag, och idag är sista skoldagen innan hon tar jullov. Jösses, det går så fort att jag liksom missar lite, känns det som. Det var ju bra att jag kom på det iaf, så jag hann önska alla en god jul.

Sista ledigheten för oss innan jul var det ju också, och vi har vi gjort en del ärenden och haft det en massa gott. Städat, handlat, fotat, skottat och haft det bra på alla sätt och vis.


Sune fick komma ut en liten stund och känna på snön som han ju tyckte var spännande. Undrar om han kommer ihåg vintern från förra året?…


Och jag har blivit förkyld igen, men det är väl sånt man får räkna med när man börjar jobba och träffa folk igen efter alla år. Jag hoppas mest att Sandra ska klara sig, förstås.

Jag ville visa min uppskattning på förskolorna jag har jobbat lite på, för personalen är jättegullig och jag har känt mig så välkommen överallt. Jag har ju bara jobbat på dom två ställen (sammanlagt 6 avd.) som finns i närheten än så länge, men trivs jättebra på båda. Så jag köpte en liten julklapp och skrev ett kort som jag var iväg och la in i deras personalrum.


Inget märkvärdigt alls, men jag tycker att man ska tala om när man tycker det är bra och sprida lite värme och glädje när man kan. Jag gör hellre det än att klaga och gnälla och man både mår bättre själv och får omgivningen att må bättre på så vis.

På en av förskolorna har jag läst ett citat som jag tycker är bra, så det får avsluta mitt inlägg idag, eller iaf budskapet, för jag minns det inte ordagrant:

”Beteenden som får uppmärksamhet är dom som upprepas”

Ha det riktigt bra!

(Jag ligger efter i bloggläsandet så ni som har bloggar och undrar vart jag tagit vägen, snart är jag nog ifatt med mig själv så jag hinner med er också, ska ni se)

♥ Kram ♥

måndag 19 december 2011

En vit jul?

Oj, det är ju redan vardag och korttids :) Det ska bli så skönt så! Jag har absolut inget emot att jobba, tvärtom! Men lite lagom är bra…

Förresten har vi lite att hinna innan jul, och om vi jobbar dygnets alla vakna timmar så hinns ju inget annat. Vi måste julhandla lite på den här ledigheten, för sen är det inte så mycket ledighet kvar innan julafton.

Och vitt är det utanför fönstret, så kanske blir det en vit jul i år igen?.. Jag måste erkänna att det är vackert, men jag hoppas att det inte blir ännu en vargavinter. Fast, det går ju inte att påverka hursomhelst, så det är bara att gilla läget och uppskatta det som är :)


Idag vill jag iaf ut med kameran, för det är första gången jag kan fota vinterbilder med den, eftersom jag köpte den i våras.

Igår blev intervjun av, och Göran underhöll Sandra bra en hel timme så jag fick sitta i lugn och ro. Boken där jag ska få vara med på ett litet hörn, bland flera andra bloggare, ska heta ”Den bloggande patienten. Om sociala medier i vården”

Nu är ju jag ingen patient, men det passade visst bra att jag var med lite ändå, för hon tyckte att min blogg var så bra. Vad glad man blir :)

HÄR kan ni läsa lite om Sara och hennes tidigare projekt. Och HÄR är en länk till "Mamma Z" som också ska vara med lite.

Julklappsinslagningen gick bra och Göran hade nog rätt i att det var bättre att slå in dom nu istället för på julaftons förmiddag. För det brukar trissa upp Sandra en del då, och kanske blir julaftonen lugnare på så vis.

Sandra var inte alls uppe i varv efteråt utan glad och lugn och har inte ens berättat för mig vad hon slog in för nåt. Vi får väl se om hon kan hålla sig hela vägen till jul… Men jag råkade skymta julklappshögen och insåg att jag nog behöver köpa lite till åt Göran… Eh…

Vi brukar ju bara köpa sånt vi behöver för att Sandra ska få slå in nåt, och nån liten överraskning för att det är kul med överraskningar. I år har Göran hittat många överraskningar, tror jag… :)


Senare igår kom jag på att vi liksom glömde bort dataskrivandet för Sandra. Eller om vi inte hann med det, kanske? Så var det nog för när telefonintervjun var klar så var det ju lite mellisfika här och sen blev väl klockan lite för mycket för att det skulle bli bra.

Jag var piggare än i lördags, och Sandra mådde bättre, men ju längre dagen går, desto dummare är det att hitta på saker. Och det är ju inget måste att skriva på datorn varje ledig dag, precis.

Men nu däremot, måste jag få liv i Sandra som nog sover för det är tyst från hennes rum. Sen väntar ett par sköna lediga dagar med massa fix på. Det blir bra det. Jag önskar er en fin måndag!

♥ Kram ♥

söndag 18 december 2011

Utbrott både här och där

Det var skört igår och vi startade lördagen med två utbrott inom en timme. Mellan utbrotten var det lugnt i ca en kvart innan dataspelet hängde sig…


Efter utbrott nr 2 fick det bli film och ifred i tv-soffan istället. Pjhu… Nu berodde ju inte utbrotten bara på att Sandra var skör, förstås. Jag var väl lite för trött för att orka med "mitt vanliga jobb" efter en vecka med två jobb, liksom.

Nåja, det kommer inte bli så ofta känner jag. Jobba går jättebra, men inte en vecka heltid, kanske... Mitt assistansjobb är ju redan på 48 tim/v, även om det liksom går ihop med privatlivet. Det är ju arbetstid och nåt annat hinns inte direkt då.


Efter maten tog Göran och Sandra en biltur och jag passade på att dricka kaffe, duscha, packa korttidsväskan och förbereda Sandras dator.

Men jag hade en sån där dag då man helst bara ska somna om och vänta på ny dag. Slog i, glömde, fastnade, tappade, och det mesta krånglade. Iofs berodde det säkert på att jag var lite för trött, men ändå, lixom. Tillslut blev det för mycket bara…

Så när jag skulle sätta igång Sandras dataprogram så kom det inte upp nåt nytt blad på skärmen. Så det gick inte att skriva, det var bara grått?? Och då var det min tur att få ett litet utbrott, kan man säga. Tur det bara var Sune hemma, och han är ju van vid lite utbrott nu och då…


Jag startade om datorn och hoppades att det var nåt tillfälligt, och vad det berodde på vet jag inte men det funkade iaf sen. Pjhu!

Så kom damen hem efter bilturen och fastnade direkt i nåt, jag vet inte vad, och så var gnäll, tjafs och utbrott igång igen. Suck!

Jag undrar om helgen hade varit bättre om jag inte hade jobbat så mycket i veckan… Jag hade på tok för lite tålamod över och det går ju inte för sig, det vet vi ju. Särskilt inte nu i juletider.


Idag ska jag få den där telefonintervjun gjord är det tänkt. Det var ju meningen i fredags först, men så blev det jobb för min del istället, så vi sköt fram det till idag och hoppas att det funkar för mig att prata i telefon fast Sandra är hemma.

Göran fick för sig att han och Sandra ska roa sig med julklappsinslagning undertiden, vi får väl se hur länge det går att hålla damen lugn med det… Annars brukar vi inte börja med julklappar förrän på julafton, men testar man inte så får man inte veta hur det går... Fast jag hade nog inte utmanat...

En julros? Fotad en vecka före julafton i vår trädgård.

Ha en fin Advent, för det är det väl idag (?!!)

♥ Kram ♥

lördag 17 december 2011

Trött men nöjd

Även om Göran tar över här hemma när jag jobbar, så är det alltid en hel del fix att fixa med, och med två heltidsjobb blir det bara sovtid kvar av dygnen, liksom. Allt som jag måste hinna på dagarna, medan Sandra är i skolan, det hinns ju inte med om jag jobbar när hon är i skolan. Dessutom hade även Göran två jobb ett par dagar under veckan.

Så heltid skulle inte funka i längden, men ibland går det ju bra och även om jag är trött av att inte bara få vara och pusta så var det jätteskoj att jobba nästan en hel vecka i sträck, och på nåt sätt är jag pigg, fast jag är jättetrött…

Ungarna ger så mycket glädje och jag trivs jättebra med både barn och personal. Jag hoppas att jag får jobba snart igen, och att det inte går så långt mellan tillfällena. Men kommande korttids behöver jag ledigt på.


I torsdags började jag halv åtta och det innebar att Göran fick lämna Sandra till taxin på morgonen för första gången. Eller, han har ju lämnat henne några gånger förut, men inte pga att jag jobbar. Det hade gått jättebra och det var ju skönt att veta.

Öht har stressen över att jag jobbar lagt sig och Sandra börjar vänja sig vid att det är så ibland. Skönt! Vi var lite rädda att det inte skulle funka för mig att jobba utan att det skulle drabba Sandra negativt, men vi ville testa. Och det verkar ju funka alldeles utmärkt :)


I tisdags var det så skönt att komma hem och vara ledig, men resten av veckan var, inte jobbig precis, men jag blev trött. Det var ju en hel del att göra när jag kom hem och man är fast i rutiner och vanor och schema så man känner sig inte ledig fast Göran tar Sandra och den fysiska biten med mat och dusch och sånt.

Men nu är det helg och då har vi ju bara ett jobb iaf ;) Och på måndag har vi korttids och ledig ”helg” utan större planer än julhandlingen.


Igår blev det lite glögg här i tv-soffan, eftersom jag missade Luciadagen :) Men sen blev det sängen och jag har sovit som en klubbad säl inatt.

Ända till Sune gjorde allt för att få liv i mig genom att ha ner glasögonen i golvet, stå på mig och trampa, spinna å ”prata” och när ingen hjälpte så stack han in tassen mellan springorna i elementet… Han rev ju tapeter förut, bakom elementen är det tydligen roligt… Men då fick har ju fart på mig iaf, och sen var han nöjd.


Jag önskar er en skön helg! Vi tar det väl lugnt och hinner med dom rutiner som hör till. Så mycket mer brukar det inte bli. Var rädda om er!

♥ Kram ♥