söndag 31 oktober 2010

Nya tider


Igår blev det nog sov-rekord för damen. Vid åttatiden satt jag och funderade på varför hon inte var vaken än. Om hon kanske var sjuk, eller om hon legat vaken hela natten utan att vi märkt det… Klockan nio väckte jag henne.

Så den här gången kanske Sandra fixar tidsomställningen någorlunda bra. Jag har aldrig brytt mig om sånt där så värst förut. Det brukar lixom ordna sig. Lite extra trött under dan bara.. Men med Sandra har jag ändrat uppfattning om rätt mycket. Tidsomställningen har inte varit enkel med henne, och hon har inte bara varit lite extra trött ett par dar…

I bästa fall har hon bara blivit övertrött i några dagar, dvs extra skör för allt och gnäll om ingenting. Men ofta har hon ju blivit sjuk av sånt. Så sommartiden skulle vi må bättre utan i den här familjen och säkert i många fler. Och personer som är beroende av fasta mat/medicin-tider har det ju förstås ännu jobbigare. Så det är inte ”bara” för alla liksom.

Frissabesöket igår gick iaf rättså bra, men på vägen dit hann Sandra bli skör och det satt i hela tiden och resten av dagen. Det var nämligen en del folk ute och det oroade. Det var samma sak förra gången och frågan är om hon inte behöver åka bil eller rullstol när hon ska till frissan. Det räcker med intryck ändå vid ett frissabesök för damen. Man behöver ju inte spä på ännu mer då. Det är tur vi har världens bästa frissa :)

Till chipsen sen på kvällen, valde Sandra julmusik som hon ju ofta gör, särskilt när hon behöver varva ner. Och hon sjöng med i ”Stilla natt” men hon ändrade texten lite och sjöng ”Stiiliiga naatt” och vet man inte vad ”stilla natt” är så ligger ju ”stiliga natt” nära till hands :)

Med hjälp av julmusik och chipsmys kom damen iallafall till ro igen efter en skör eftermiddag. Men så var det Bolibompadags och mitt i programmet så slocknade tv:n. Shit, tänkte jag, nu brakar det lös här… Men Sandra tog det förvånansvärt bra. Inget utbrott och resten av kvällen flöt på bra. Pjhu!

Vissa saker får bara inte hända, men händer ju ändå, liksom. Då får man göra vad man kan för att det ska gå så smidigt som möjligt. Man undviker ju överraskningar i den mån man kan…


Ha en fin söndag, alla som kikar in här :)
Kram!

lördag 30 oktober 2010

Måste bara sticka mellan lite...

Sandra sitter och klipper ut bokatäver ur tidningar, klipper ut "E" lägger den på bordet och säger: "E som i Eva"

:)

Ha en fortsatt bra dag!
Kram!

Bra flyt nu

Sandra strålar fortfarande och mår så bra just nu, och då flyter lixom vardagen ganska smärtfritt, vilket förstås är jätteskönt för oss alla.

Den här fina dagboken följde med hem från skolan för att vi skulle få se vad Sandra har börjat pyssla med en stund varje dag.


Hon kan skriva orden på datorn med hjälp av en förebild. Alltså ordet står på en lapp och hon skriver av det på datorn, och när hon har skrivit rätt kommer det upp en bild. Så nu skriver hon dagbok om vad hon har gjort i skolan varje dag :)

Det finns också foton i programmet, för Sandra fixar både det och ritade bilder. Så ibland används foton, t.ex. på personalen och speciella händelser.

Det är det programmet jag ska be att Sandra får som hjälpmedel hemma, när jag bara kommer ihåg att ringa om det…

Nåja, idag ska Sandra till frissan, och det behövs verkligen! Hon hade en tid för två veckor sen, men då var hon så trött att vi trodde hon skulle bli sjuk, så vi sköt upp det. Men idag ska det bli av iaf.

Jag hade tänkt att vi skulle göra pizza, Sandra och jag, men det kommer inte hinnas med idag så det får bli en annan lördag när det inte är nåt mer planerat.

Visst skulle jag hinna fixa det, men meningen var att Sandra skulle få vara med och då måste det finnas tid om det ska bli roligt. På lördagar får hon ett lite kraftigare mellanmål, och ingen middag, eftersom hon smaskar chips sen på kvällen, och då tänkte vi att en egengjord pizzabit var perfekt. Men det kommer fler lördagar :)

Förresten, jag skrev för ett tag sen att Sandra hade börjat bre sin frukostmacka själv. Bara man lämnar henne ifred, så klarar hon ju ganska mycket. Ja, bra dagar iaf. Men det där med ”lagom” är ju jättesvårt. Det fixar hon inte…


Så nu brer jag mackorna åt henne tills vidare :)

Avslutar med en fråga från mamma zoffe som undrar vad det är för assistansbolag man kontaktar när man vill ansöka om assistans. Det finns ju olika att välja mellan och jag tror man lättast hittar dom genom att typ Googla på ”Assistansbolag” helt enkelt. Det vi har heter Svensk Personlig Assistans och deras hemsida kommer man till genom att klicka på loggan jag har lite längre ner i högermarginalen. Som sagt, det finns fler att välja på, men vi är iaf väldigt nöjda med vårt val :)

Jag önskar er en fin lördag, var rädd om varandra!
Kram!

fredag 29 oktober 2010

Det finns möjligheter


Men man måste hitta dom själv och man måste stå på sig och man måste slåss för sin rätt… Man måste veta vilken hjälp det finns, man måste söka och man måste överklaga.

Samtidigt som man har ett barn som behöver en mer än andra barn. Samtidigt som man ska orka och samtidigt som man ska försörja sig och familjen.

Jag tänkte slå ett slag för assistenten. Alltså, ni som har en ohållbar situation och liksom har barn som behöver er mest hela tiden, så ni har svårt att klara av ett jobb utan att det drabbar barnen och hela familjen och er själva… Ni som bara har vårdbidrag…

Kolla med ett assistansbolag! Man har ju inget att förlora på att kolla iaf, och man tjänar väldigt mycket på det. Vi tvekade innan vi sökte, för vi hade helt vårdbidrag och precis fått igenom att behålla det utan att behöva förnya vartannat år. Vi tvekade för att man går miste om vårdbidraget om man har assistans. Vi trodde aldrig att vi skulle tjäna så mycket på att söka assistanstimmar för Sandra. Kolla upp det!

Man får ju ingen information om sånt så därför tänkte jag göra vad jag kan för att tala om att möjligheten finns och den är bra! Jag har t.o.m. hört att föräldrar som har frågat på F-kassan har blivit avrådda att söka för att det är så tungt att vara assistent och dom måste vara rädda om sig…

Men hallå! Som förälder tar man ju hand om sitt barn och det blir absolut inte tyngre för att man får lön också! Att vara assistent innebär att man slipper dubbelarbeta så jobbigare blir det ju inte! Man orkar mer där man verkligen behövs!

Ja, eller så anställer man andra assistenter, om det passar bättre. Det väljer man ju själv, men det blir aldrig jobbigare! Så kolla upp, och sök! Blir det avslag så överklaga! Och man kan söka men tacka nej om man tycker att det inte är värt det när man får reda på hur många timmar man har rätt till.

Antingen söker man själv men jag rekommenderar att ta hjälp av ett assistansbolag. Det finns fler att välja mellan och vi har det HÄR vilket vi är mycket nöjda med.

Ha det fint!
Kram!

Överraskad

Jaha ja, inte blev det nån förberedelse av nåt inlägg igår inte.. Jag har väl inte så mycket att komma med heller, men några rader ska jag väl försöka mig på iaf, så här innan helgen :)

Vi åkte till en grannort igår och tog en prommis, för vi skulle in och handla lite pålägg till en pizza jag tänkte göra med Sandra i helgen, om humör och tid tillåter det. Den här veckan har damen varit på ett strålande humör mest hela tiden, så vi hoppas att det håller i sig ett tag.

Igår kväll ringde telefonen här och det var ifrån nån blomsterbutik. Min första tanke var ”Nej, vi ska inte ha nåt” för jag trodde det var nån reklam. Så sa han att han hade blommor till oss och jag tänkte säga ”Vi har inte beställt nåt” men hann hejda mig och fattade tillslut att det var ett blomsterbud, haha.

Det var en jättefin bukett från Svensk Personlig Assistans :) Ja… för att vi är deras kunder, eller nåt. Dom är väldigt måna om oss och så omtänksamma och gulliga!


Tack snälla rara Tanja och Lotta för blommorna!

Och med den buketten avslutar jag för nu och önskar er en trevlig helg!
Kram!

torsdag 28 oktober 2010

Helg eller inte helg, det är frågan


Man blir ju alldeles virrig av att ha två helger varje vecka. Igår gick jag omkring och trodde att det var fredag… Vi har ju "vanlig" helg tillsammans med Sandra, då hon är ledig, och sen en annan helg, för oss då vi är lediga. Ja, sen är det ju nästan helg igen, känns det som.

Det är ju tur att Sandra har ett ordentligt schema med färger och allt på väggen, så jag kan tjyvkika där när jag inte vet vilken dag det är! ;)

Förutom förvirringen igår då, så var det en ganska lugn dag. Ja, för mig iallafall… Göran tyckte nog inte att den var speciellt lugn, tror jag.

Först åkte han och storhandlade och efter maten drog han ut kaminen och dammsög rören. För det rök in lite här i förrgår, lixom… Nu har vi inte testat än så vi vet inte om det räckte med dammsugning eller om vi får ta hit sotaren. Det är ju nät på skorstenen så det ska inte vara nåt fågelbo iaf, men det eldades ju rätt bra i vintras när det var så kallt så det behövs kanske en extra sotning.

Ja, efter det då så släpade han upp en massa isoleringsrullar från källaren till vinden… Och sen började han väl lite med isoleringen där uppe, hur långt han nu hann innan Sandra kom hem. Då måste ju livet vara lite lugnt här så då var det bara att sluta med det han höll på med.

Medan Sandra satt i badet sen, så fixade jag hennes säng och rum inför natten. Då hade lysknappen gått söder på hennes sänglampa. Sånt går ju inte för sig, att det inte funkar som det brukar när damen börjar bli trött… Och jag hade ju inte tid, eftersom jag hjälpte Sandra med badrutinerna och allt som tillhör.

Så det var bara för Göran att ta itu med det då, men han hade iaf hunnit duscha först :) Full med isoleringsdamm är ju inte trevligt… Hursomhelst, han drog undan sängen för att komma åt lampan, som sitter på väggen… Då lossnar två av sängbenen! Vilken himlans tur att det hände när Sandra inte var där!

Fast det blev lite småsvettigt ett tag, för det gällde ju att Göran hann få ordning på både sänglampa och säng innan Sandra skulle dit… Det hann han och det tackar vi för! Sandra var en solstråle hela tiden och märkte inget av strulet i hennes rum. Sånt underlättar en hel del, kan jag ju säga!

Sen var Göran lite trött :) Och så skulle han spela online på travet och det blev nåt datafel, det stod att kupongen inte hade skickats, eller nåt sånt. Han fick göra om allt och när han sen skickade iväg kupongen så stod det att den hade blivit skickad två gånger. Göran blev sur, men jag skrattade :) Alltså, det rörde sig inte om nån förmögenhet, och tänk om den gått in, hahaha! Fast nu gjorde den ju inte det…


Och idag är det ju inte lördag dårå, så nu ska jag väcka Sandra så hon kommer iväg till skolan sen :) Vad Göran och jag hittar på vet jag inte, men antagligen en prommis, för det hanns inte med igår.

Ha en skön dag!
Kram!

onsdag 27 oktober 2010

Livets långa inskolning


Lenaeff undrar om det tog lång tid att skola in Sandra på korttids. Både ja och nej. Att vara ifrån oss var egentligen inga större bekymmer för Sandras del. Hon lever ju ”här och nu” och tänker sällan på alternativen. Men vägen till att det skulle fungera riktigt bra var ändå lång.

Det tar väldigt lång tid att lära känna Sandra ordentligt och i början orkade hon inte så mycket heller. T.ex. hade hon över 40% frånvaro i skolan och det påverkade ju även korttidstiden. Hon var ofta hemma för att hon var trött eller tröttsjuk.

I början hade vi korttids fyra dygn i månaden, men utnyttjade kanske hälften. Dessutom orkade Sandra inte vara där på helgerna och fick oftast vara ledig en eller ett par dagar efter korttids, antingen för att hon var trött eller för att hon hade blivit sjuk av trötthet.

Hon klarade inte heller av att ha för många personalbyten så det var bara fyra personer ur personalgruppen som turades om att ha hand om henne. Men nu är Sandra trygg med alla, och alla känner henne ordentligt, så nu funkar det med vemsomhelst av dom 10 personer som jobbar på korttids. Efter ett tag utökade vi till 6 dygn och sen i våras har vi 8 dygn per månad och det funkar väldigt bra.

Egentligen gick själva inskolningen fort, Sandra började liksom bara. Men sen tog det tid med andra saker innan vi kunde slappna av när det var korttids. Första åren var vi så vana att Sandra redan innan hon kom iväg, hade stressat upp sig och hunnit bli sjuk, så jag fick alltid spänningshuvudvärk de gånger hon verkligen kom iväg.

Att Sandra inte mådde bra under den här perioden berodde inte på korttids utan på hela Sandras situation som var orolig och bidrog till att hon ofta blev sjuk av trötthet och stress. Det har tagit tid för oss alla att skola in oss i Sandras liv, liksom.


Det var det om det för denna gång :) Igår hade vi ännu en lugn och skön ledig dag med en långprommis på drygt 2,5 timme. Sen var vi lite möra i benen men mjukade upp oss i bastun.

Nåt mer hände väl inte egentligen och nu är snart ledigheten slut för denna gång. Göran åker och handlar själv idag och jag fixar lite här hemma. Till lunch blir det stekt strömming och potatismos, det är för himlans gott det!

Ha en kanoners dag!
Kram!

tisdag 26 oktober 2010

Gomorron!

Sandra vaknade som en solstråle igår morse, och det satt i en bra stund, men så plötsligt bara vände humöret till åskmoln. Orsak? Behövde gå på toa!

Eftersom Sandra inte går på toa av sig själv så hann hon bli orolig och arg innan jag fattade vad som var fel. Hon brukar nämligen inte behöva gå på toa mitt i frukosten, så det tog en stund innan jag liksom gjorde rätt där. Så fort jag fattade, och Sandra kom till toan, så var solstrålen tillbaks igen.

Så funkar det ofta här, Sandra behöver liksom hjälp att komma till skott och klarar inte att göra vissa saker självmant. Därför är det jätteviktigt att man känner henne, så man kan läsa av och förstå vad hon behöver när hon blir orolig.


Göran kom upp, käkade frukost och gick och la sig! Inte likt honom så han fick sova. Själv var jag lite trött jag med, efter att ha varit vaken sen strax efter fyra, men jag har så svårt för att vila mitt på dan om jag inte är sjuk. Däremot blev det, som Lenaeff redan upptäckt ;) sovmorgon idag. Ända till halv sju, minsann!

Göran var iväg en snabbis efter maten igår, och kollade på nåt jobb, och sen tog vi en prommis i det vackra höstvädret. Senare blev det bastu och kall öl och ännu senare lyssnade vi på gamla LP-skivor och drack vin. En riktigt skön ”bara-vara-dag” rakt igenom.


Men nu ska Lenaeff få svar på sin fråga, lite senare än vanligt idag då :) Lenaeff undrar hur korttids funkade för oss i början och vad man ska tänka på när man ansöker.

Ja, det var inte en helt enkel fråga, vad man ska tänka på, men kräv att det finns kunskap om npf, för utan rätt tänk funkar det inte för våra barn. Det allra bästa är förstås om det är en verksamhet med inriktning på npf.

Där Sandra går är det blandade funktionshinder och väldigt olika behov. Det krävs väldigt mycket anpassning och planering från personalen då och är förstås svårare att få det bra. Sandras korttids är trots det väldigt bra, även om personalen själva säger att det ju är svårare att tillgodose dom olika behoven.

Vad man ska tänka på i övrigt är ju lite beroende på, liksom, så det är lite svårt att svara på för mig som inte känner till omständigheterna. Men kunskap och samarbete i alla fall, det är jätteviktigt!

Ha en bra relation med personalen, och klargör redan från början att ni måste vara öppna mot varandra. Ha tät kontakt och träffas så fort det är något som inte funkar bra för sonen. Ha en kontaktbok och även mailkontakt.

Meddela personalen innan korttidsvistelsen hur sonen mår just då, så dom kan ta emot honom på rätt sätt. Förklara att det är jätteviktigt att du får reda på om det har hänt nåt, även små saker är ju viktiga oftast, så du kan bemöta det rätt hemma sen.

Sen är det ju vilka rutiner som är viktiga för sonen, så han är trygg. Ha möte och informera personalen om allt sånt innan sonen börjar på korttids.


För oss var det en ganska lång väg, för det fanns inte ens nåt korttids när vi skulle ansöka om det, så vi började där. Kämpade för att ett korttids och fritids (som inte heller fanns nåt för Sandra) skulle starta. Men när det väl var igång sen så har vi bara positiva erfarenheter.

Vi har jättebra kontakt med all personal och ingen tar något personligt när det är saker vi måste reda ut. Alla jobbar åt samma håll, vi har regelbundna möten och mailkontakt. Jag kan alltid säga när något inte funkar men jag är också noga med att tala om när det funkar, minst lika viktigt det!

Och självklart är det lika åt andra hållet, personalen måste känna sig trygg i att vi har en öppen kontakt, för det är dom som känner Sandra bäst när hon är på korttids och hur hon funkar när inte vi föräldrar är med.


Ja, jag vet inte om du fått svar på dina frågor men det är bara att fortsätta fråga annars :) Jag avslutar med en länk till ett inlägg från ”Mamma Zoffes blogg” som jag tycker är bra, fast det inte direkt har med mitt inlägg att göra. Men kommentera gärna här innan ni lämnar mig… Blir så glad då :)

Kram!

måndag 25 oktober 2010

Svarar lite

Eftersom ni är lydiga läsare och kom med en del frågor (tackar å bockar) så ska jag vara artig och börja det här inlägget med att svara på dom :)


Svar till Annelie.

Om Sandra gillar att åka till mormor och morfar… Jodå, Sandra gillar att hälsa på folk, eller att få besök, i lagom dos. D.v.s. ganska lite ;) Hon gillar det, men det måste anpassas och vara lagom. Och hon måste vara pigg. Oftast är det jobbigare än kul…

Lite om jul och affärer som visserligen inte var en fråga, men jag svarar ändå ;)… Nej, affärer är vi inte så ofta i med Sandra, och är vi det så får det bli när det är lugnt. Inte nu, alltså… Inga affärer förrän efter jul och nyår, tidigast. Men julen gör sig påmind ändå. Säger dom det inte på tv så vet hon iallafall att den brukar komma med vintern.

Men hon är inte stressad över den än och vi hoppas det dröjer ännu ett tag, men december brukar vara en skör månad. Vi har ju plockat bort sånt som oroar och stressar vartefter, liksom. Först slutade vi att träffa släkten, sen tog vi bort granen och sen även annat pynt. Vi har adventsstakar, en sån man tänder varje advent och så såna el-ljusstakar i fönstren, en stjärna i Sandras rum och lite jul i köksfönstret.

För ett par år sen skippade vi julkalendern, dels för att den oftast är för äldre barn än Sandras nivå, och för att den sänds för sent för att hon ska orka, men också för att den stressar henne. Vi har slutat fira lucia och vi pratar helst inte om julen alls förrän det är julafton. Men vi har julbord och julklappar, än så länge…

Och om jag har sett filmen när Sandra köpte tofflor… Nej, det dröjer nog ett tag till. Dom jobbar med film på tisdagar och köpte tofflorna i tisdags. Sen ska den väl redigeras lite och sättas ihop till en liten film med musik, prat och text. Så brukar dom ha filmvisning i skolan innan vi får hem den.


Svar till MammaMorran.

När vi upptäckte att Sandra har autism... Vi märkte ju ganska tidigt, före ettårsåldern, att det ”var nåt” men vi visste ju inget om autism på den tiden. Vi hade väl sett ”Rain Man” typ… Jag vet att jag sa en gång, när Sandra var ca 1,5 år ”Det är ju inte autism iallafall, för vi får ju kontakt med henne”

Det var ett evigt tjatande på BVC om att dom skulle ta oss på allvar, men man var bara en jobbig, orolig förstagångsförälder. Sen, i treårsåldern sisådär, fick Sandra diagnosen ”lätt utvecklingsstörd”

Men det kändes inte rätt ändå på nåt sätt. Vi kände att det var nåt annat. Inget stämde och allt var annorlunda. Svårt att sätta fingret på, liksom.

När Sandra var fem år såg vi ett program på tv. Det handlade om en pojke med diagnosen autism. På en gång visste vi! Alla bitar bara föll på plats. Ett år senare fick Sandra diagnosen autism och medelsvårt begåvningshandikapp. Så hon var alltså 6 år.


Svar till Lenaeff.

Vilken typ av MC jag önskar mig, och om jag har åkt hoj... Ja, hoj har jag åkt och vinner jag på lotto eller nåt nån gång så ska jag ta MC-kort. Vi hade en Honda 400 för ganska länge sen. Vad jag önskar mig för sort vet jag inte riktigt, bara inte en HD!

Det var svaren det, tack för frågorna, det gillas! Egentligen kan svaren om autism och Sandra bli nästan hur långa som helst, men jag svarar lite enkelt för att det inte ska bli tråkigt att läsa. Vill ni veta mer så skriver jag mer :)


Igår var vi ju hos mina föräldrar, Sandra och jag och det är väl inte så mycket att skriva om det. Fikade, käkade, pratade och sen hem och fortsätta med vardagens rutiner. Sandra har mått bra och funkat hela helgen så det har varit skönt på alla sätt och vis.

Idag är det skola och korttids för Sandras del och lite ledigt för vår del, och den här gången har vi inga planer! Såå sköönt! Eller, lite handla och så, men inga andra påhitt. Visserligen är påhitt mest skoj och det skulle vara trist utan sånt, men ibland är det skönt med ingenting!

Sandra klippte ut bilder ur kataloger igår kväll. Bl.a. klippte hon ut några plastbunkar, och sa ”Baka ha såna bunkar, lägga ägg och smör och mjöl i såna bunkar” Hon har koll på läget, damen! :)

Ha det fint!
Kram!

söndag 24 oktober 2010

En härlig lördag

Lugnt och skönt mest hela dagen och Sandra funkade bra och alla var glada och nöjda. Jag fick lite hjälp i köket, det var ett tag sen nu, som vi orkade det, så det var skoj.

Hittade på en ny maträtt som blev kanongod, och bara det! Jag är nämligen inte så bra på sånt… Här klickar Sandra över lite god ”goja” och sen skjuts in i ugnen :)


Jag har ju inget recept, men skivad potatis i botten, å grädde som fick bli nästan klart i ugnen. Sen brynta fläskkotletter och kokt blomkål över det å så blanda ädelost med créme fraish och klicka det över alltihop, in i ugnen igen. Supergott och lätt som en plätt.

Medan det stod i ugnen gjorde Sandra salladen, och det är hon ju en riktig fena på!


Lite övertrött när det var sovtid sen, men i övrigt funkade hela dan jättebra :) Och idag ska vi till mina föräldrar, Sandra och jag, men det vet hon inget om än.

Jag har lite idétorka nu… Så jag blir extra glad över en massa frågor så ni får lite intressant läsning här…

Ni får ha en skön söndag!
Kram!

lördag 23 oktober 2010

Sommarväder och vanlig vardag är bäst!

Jodå, det var skoj med snön ett tag, tyckte Sandra när hon vaknade igår morse. Och hon blev glad över att jag hade packat ner nya vinterskorna i ridväskan så hon kunde sätta på sig dom efter ridningen.

Men så fort vi skulle ut till taxin kom stress och oro, för nu kunde det ju vara halt! Och är det halt så stannar Sandra! Skriker och är rädd att halka, även fast det bara var vatten på trappan.

Väl ute blev hon lugn igen och kom iväg bra i taxin med sin ridväska.


Nej, Sandra skulle må bäst av sommarväder och inga jular! Men nu är det ju inte sommar jämt och julen kommer varje år. Det är bara att ta sig igenom det så gott det går.

Göran hade lite pyssel med installationer i sin dator så vi blev inne hela dagen, vilket inte gjorde mig ett dugg. Visserligen är det skönt att komma ut och så, men ibland är slappa och göra ingenting ännu skönare. Jag kände att jag behövde det nu, inför helgen.

Det funkar verkligen bra med våra nya rutiner. Ja, alltså, Sandra är lite orolig nu, men det är ju så det är när det ändras i hennes vardag. I det stora hela funkar det bra och vi tror att det blir jättebra när Sandra väl känner sig trygg i det nya.

Hon är lite trött och småstressad när hon kommer hem från skolan. Lite uppe i varv, liksom. Så det känns bra att vi inte behöver stressa vidare här hemma, för att hinna med alla kvällsrutiner, utan hon kan få landa lite i lugn och ro.

Det behöver hon verkligen och det tar ett tag för henne att varva ner. Man hör på hennes röst när hon är stressad eller uppe i varv. Efter lite mellis, en del vatten och ett toabesök så kommer hon till ro och pratar lugnare.

Så det här med badrutinerna efter middagen har bara fördelar nu när det funkar för oss att göra så. Förut hade vi inte en chans att hinna med det, när det var medicinprocedur att ta hänsyn till. Trött och skör var Sandra och stressig var hela eftermiddagen. Nu är det så lugnt och skönt!

Ja, lugnt och lugnt, det går ju i ett och Sandra behöver hjälp och så, men om man jämför, alltså :) Bara jag lyckas räkna ut hur lång tid allt kan tänkas ta, med hänsyn till eventuella låsningar på vägen. Det får inte bli stressigt och det får inte bli dötid.

Nåja, funkar bättre än innan gör det iaf, och bättre blir det vartefter rutinerna sätter sig. Nog om det för nu! Den här fina tavlan hade Sandra med sig hem från skolan igår :)


Bilderna är från olika tillfällen med skapande verksamhet. Det syns att hon älskar att pyssla och greja.

Så svar till MammaMorran som undrar vad Sandra går i för skola. Tack för frågan och förlåt att jag inte var så tydlig. Jag tänkte inte på er nya läsare där… Men nu får ni veta :)

Sandra går i en träningsskola för elever med autism och hon kan inte ha det bättre! Klicka HÄR och HÄR om ni vill läsa andra inlägg med lite svar och där det står lite om skolan.


Tyvärr så är det svårare för personer som klarar vanlig skola men behöver extra stöd, för väldigt ofta saknas kunskapen om autism och andra npf i vanliga skolor.

Lycka till MammaMorran, och alla andra som kämpar! Stå på er!

Skön helg!
Kram!

fredag 22 oktober 2010

Sticker emellan med lite skola

Jag får ibland en del frågor om hur Sandra fungerar i skolan, och nu har vi fått hem en ”Individuell utvecklingsplan” för underskrift, så jag tänkte passa på att ge er lite bitar från den. Det är ju vissa bitar som Sandra har extra svårt med, och som dom tränar en hel del på i skolan. Här har ni några av dom bitarna:

Svårighet: Svårt att be om hjälp.
Metod: Ge henne papper och penna eller PECS-pärmen.

Svårighet: Svårt med brytningar. (Gå från en aktivitet till en annan)
Metod: Förbereda noga bl.a. genom att rita tillsammans med Sandra. Ha ett tydligt schema.

Svårighet: Balans. Blir orolig vid ojämnt underlag.
Metod: Öva balansen genom promenader i skogen. Ridning i olika banor eller ute på en skogsväg.

Svårighet: Stressad av för mycket folk och stimuli.
Metod: Se till att Sandra har möjlighet att välja avskildhet.

Svårighet: Går inte självmant på toa när hon behöver.
Metod: Lämna henne ifred för att låsningen lättare ska släppa. Ge henne papper och penna eller PECS-pärmen.

Det var lite urval på hur vi jobbar för att hjälpa Sandra igenom det svåra. Ja, sen kommer ju träning på antal och bokstäver och lite annat också, förstås. Men dom här svårigheterna är dom stora bitarna, som det måste finnas en plan på för att Sandra ska känna sig trygg. Är man inte trygg så lär man sig inget annat heller.

Sandra kan två, dvs hon vet hur mycket det är, och hon tränar på tre just nu. När det gäller bokstäver så jobbar hon med ett program i datorn, och tycker att det är roligt. Hon ser skillnad på bokstäverna och kan, med hjälp av en förebild, skriva korta ord.

PECS-pärm är en pärm med valda bilder som Sandra kan ta till hjälp när hon inte får fram vad hon vill säga.




Trevlig helg!
Kram!

Hoppas på lugnet före julen

En prommis i den kyliga morgonen blev det igår och när vi kom tillbaks bytte Göran till vinterdäck på alla fordon så nu är det gjort.



Vi käkade soppa som vi gjorde storkok av för ett tag sen och frös in så det bara är att värma med extra buljong när man blir sugen. Gott, gott!


Sen kom Sandra hem och var på mycket bättre humör redan från början. Hon hade funkat bra i skolan med så nu hoppas vi att livet får vara lite lugnt runt henne ett tag så hon blir stabil igen.

Tyvärr har det ju börjat julas lite här och var och det är vi inte så glada åt i den här familjen. Det rubbar rutinerna alldeles för mycket och gör Sandra orolig och skör. Jag önskar att vi kunde resa bort från allt som påminner om julen och vara borta från halva november, minst, och till efter nyår sisådär. Julen är absolut den värsta tiden på hela året!

Men förhoppningsvis hinner vi få några veckor med lite lugn innan den stressen och oron är över oss. Ja, då menar jag inte den vanliga julstressen som ”vanligt folk” pratar om, utan Sandras stress. Och den är mycket värre och svårare att hantera. Att undvika sånt som utlöser stress och oro är väl det bästa, men hur undviker vi julen? Det går ju lixom inte det.

Inatt har det snöat här så jag vet en som kommer att bli glad. Men vinterkläderna får nog vänta för det är runt nollan och kommer säkert blaska bort under dagen. Dessutom ska Sandra rida och det är smidigare om man slipper vintermunderingen då.

Ha det fint och kör försiktigt, ni som är ute på vägarna
Kram!

torsdag 21 oktober 2010

Schemaändringar

Vi har gjort lite förändringar här, eller snarare vi håller på med lite förändringar här. Jag vet inte än hur det kommer att gå, men vi tror att det kommer funka, och bli lite lugnare på eftermiddagarna.

Nu när vi slipper medicinproceduren så har vi lite mer tid att hinna på, så vi testar nu att flytta badrutinerna till efter kvällsmaten. Det innebär en lugnare tid mellan skolan och middagen.

När damen kom hem var hon skör och hade varit det lite till och från i skolan och på korttids. Men när hon hade landat så funkade hela eftermiddagen bra, och i ett mycket lugnare tempo, vilket var skönt för alla.

Det var därför vi köpte morgonrockar när vi var till Ullared, för Sandra behöver det om hon ska bada strax innan sängdags. Så igår invigdes en av dom till Bolibompa, och Sandra tyckte det var jättemysigt :)


Allt funkade, som sagt bra, ända till det var dags för sängen och damen blev så övertrött att hon inte visste hur hon skulle bete sig för att slippa sova… Vi klarade av en näsblodsattack med lakansbyte, nästan utbrott och en hel del tårar. Men tillslut tog tröttheten överhand iaf.

Nu käkar hon frukost och är nog lite trött, men har funkat bra så här långt. Glad över nytt skärp :)

Önskar er en fin torsdag!
Kram!

onsdag 20 oktober 2010

En utmaning å lite annat


Jag hämtade mig en utmaning från Mia med bloggen ”Nattmias liv och funderingar” och den går ut på att svara på följande 5 frågor:

4 TV-program jag ser på:
Dobidoo, Vad blir det för mat, Välkommen hem, Robins

4 saker jag gjort idag:
Bokat hotell till en skoj träff om ett år, Vikt tvätt, Planerat lite schemaändringar, Slappat! :)

4 saker jag längtar efter:
Snorkla i Thailand, Våren, Havet, Mina vänner

4 saker på önskelistan:
Systemkamera, Utlandsresa, MC, Ny husbil

4 saker jag avskyr:
Orättvisa, Falskhet, Skitsnack, Förtryck

Sen gör jag som Mia och delar med mig av utmaningen till dom som har lust att anta den, helt enkelt. Lycka till!

Lite annat då. Sandra har ju trätt lite pärlor och skickat till dom goa vänner som hon fick paket av till sin födelsedag. Jag fick ett sms idag, från Annelie L, där det stod ”Så här fin kommer jag att vara på jobbet idag”


Tack Annelie L för att du hade Sandras halsband på dig på jobbet, det gjorde mig jätteglad! Tack också för att jag får visa bilden i bloggen :) Jag har skrivit ut den till Sandra med, förstås.

Lenaeff undrar om jag är morgonpigg av fri vilja… Nä! ;) Alltså, jag har ju varit tvungen att gå upp i ottan så länge nu att jag har väldigt svårt för att sova längre när jag kan. Tyvärr är jag kvällsmänniska så det går inte ihop sig riktigt med antal timmar man behöver sova alla gånger. Fast jag lär mig, och nu när vi har korttids varje vecka så har jag lättare att sova ut när jag kan.

Pernilla, ang. Ullared då, så är det ju inte omöjligt för oss att göra såna saker, men vi skulle aldrig någonsin få för oss att utsätta Sandra för det. Så med henne är det en ”omöjlig” utflykt, ja :)

Fortsatt skön dag, önskar jag er!
Kram!

Hit & dit, fram & tebax

När Sandra hade kommit iväg i måndags så packade vi ut oss i husbilen och drog iväg mot Ullared, minsann! Där har vi inte varit sen Sandra var liten så vi är väl inga ”Ullaredsfantaster” precis, men hade en del saker på listan.

Några Ullaredsfantaster kommer vi nog inte att bli framöver heller, men fick köpt det vi hade på listan, och billigt var det ju, det mesta. Vi hittade en vinterjacka, skidbyxor och två morgonrockar till Sandra, vilket var det som var viktigast. Sen blev det lite andra smågrejor också.

När vi var klara tänkte vi ta in på en camping, men det regnade och klockan var inte så mycket så vi körde raka spåret till Helsingör för övernattning på campingen där istället. Men när vi kom dit så var den full! Otroligt! Mitt i oktober och inte en enda ledig plats på hela campingen. Vi ställde oss lite vid sidan av så vi kunde sova iaf.

På morgonen åkte vi till en fin plats med havsutsikt och käkade frukost. Eller… utsikt och utsikt…


Det var där iaf, havet, fast vi inte såg det precis :) Faktum var att det regnade mest hela tiden, så nåt strosande i det mysiga Helsingör blev det ju inte, men ett foto hann jag ta mellan skurarna. Det är inte blå himmel och sol ni ser, utan regngrå himmel och vattendroppe på linsen...


Vi shoppade lite dricka, som man ju gör när man är i Danmark, och åkte sen hemåt. Hela vägen blev det fast vi först hade planerat en övernattning. Det är trots allt rätt skönt att komma hem med, och vakna hemma sista dagen innan Sandra kommer hem.

Men vi hann med en snabbis på Ikea också, på vägen. Det var lite smågrejor vi skulle ha där, skönt att få det avklarat när vi ändå åkte förbi.

Sen hem å packa ur husbilen och kolla posten och kolla fb! ;) och duscha och käka och PUST ner i tv-soffan. Fast Göran var bra trött efter sisådär 120 mil på två dagar, så han somnade före tv-soffan.

Nån mat orkade vi inte handla igår, så idag måste det handlas mjölk, och mathandlingen får vi ta imorrn, när Sandra är i skolan. En prommis blir det säkert idag, om det inte tänker regna.

Ha det kanon, ni som fortfarande kikar in här då och då.
Kram!

måndag 18 oktober 2010

En skör dag


Igår var en dag full av utbrott. Eller iallafall på gränsen till utbrott och några gånger smällde det också. Men det är svårt att veta om det beror på ”för trött och behöver ledigt” eller ”uttråkad och behöver skola” för det ser likadant ut, nämligen.

Oftast är det ”uttråkad och behöver skola” så vi kör väl på och hoppas på det, helt enkelt. Varje gång Sandra fick ett utbrott så skrek hon ”JAAAAAG OOOORKAAAAR SKOOOOLAAAAN” Ja, vi får väl se vad hon orkar. Väldigt ofta brukar det vända så fort vardagen är igång igen.

Jag var ganska trött sen, frampå eftermiddagen och såg nog mest fram emot ett par lediga dagar med inget planerat. Men så himla lugnt vet jag ju inte om det blir, precis… Mer om det när jag får tid sen. På onsdag, kanske…

Ha det fint så länge!
Kram!

söndag 17 oktober 2010

Lite värme i höstmörkret

Sandra verkar må okay ännu så vi hoppas väl att förkylningen bara kom för att vända direkt då. Jag packade iaf korttidsväskan och vi räknar med vardag i vanlig ordning imorrn, än så länge.

Vi hade ju lite paketöppning igår, till Sandras stora förtjusning.


Tröjan, från Annelie L åkte på direkt :)


Det var Annelie och Annelie L som hade skickat paket i veckan, tack gulliga ni!


Sune kollade läget, förstås.


Båda goa tjejerna som hade skickat paket i veckan heter ju Annelie, och ingen av dom har Sandra träffat, så hon blev nog lite förvirrad där ett tag. Men det roliga var att hon ville göra en sak till Annelie sen, för att Annelie var så snäll :) Och det kom hon på helt själv! Ja, att hon ville ge nåt tillbaks! Det är stort! Så med min hjälp då så blev det rättvist, det hela, för hon har ju fått paket av fler...

Sen såg Sandra en film från när vi var i Thailand för några år sen, men ååh, vad jag längtar dit nu då! Trots att det var rätt jobbigt mot slutet då Sandra blev sjuk. Det jag minns mest är ändå att det var såå härligt! Så varmt, härligt och… härligt! Jag bjuder på lite minnen därifrån att gotta er i så här mitt i hösten :)

Första morgonen käkade vi frukost i matsalen…


…men sen gick inte det så jag hämtade frukosten varje morgon så Sandra fick lugn och ro.


Det här är Sandras utflykt och det var en chansning, men det funkade och det var så roligt att hon fick vara med om det. Hon pratar om det än idag, när hon red på elefant och att det gungade så mamma höll om henne lite :)


Lite lunch på samma utflykt.


Annars var dagarna mest fulla av bad.


Och trots att Sandra var duktig på att dricka så fick hon inte i sig tillräckligt med vätska i värmen.


Här är vi bra trötta efter en vaknatt. På flygplatsen i Phuket med en sjuk Sandra.


Men i det stora hela var det två härliga veckor och nu längtar jag lite, måste jag säga…


Men hösten i Sverige har ju sin charm :)


Ha en skön dag!
Kram!

lördag 16 oktober 2010

Sandras tur?


Igår morse sa Sandra att hon var ”täppt i halsen” och när hon skulle ut till taxin såg hon lite frusen ut men hade ingen feber. Nu är jag inte sån som stirrar mig blind på feber eller inte feber, utan kollar mer på ork, men Sandra kan inte alltid tala om hur hon mår och då får febertermometern vara en liten hjälp.

Trött verkade hon hursomhelst, men klar att åka till skolan och inställd på ridning, så hon fick ju åka iaf. Jag ringde skolan och meddelade så dom kunde ha lite extra koll på henne och ringa om hon inte verkade orka.

Så hon red och var lycklig och sen ringde dom :) Göran åkte och hämtade henne medan jag fixade maten. Hon var rätt okay och mycket nöjd med att pappa hade hämtat. Resten av dagen blev lugn och bra, och lite extra ledigt skadade nog inte ändå. Vi får väl se vad det blir av det hela för på kvällen nös hon en hel del.

Hon är så duktig! Sist hon var förkyld, vilket inte var särskilt länge sen, så lärde hon sig att nysa i ett papper istället för rakt ut, eller ännu hellre, mot nån som satt i närheten… Nu tar hon en pappersnäsduk och nyser i den! Wow! Vi har övat på det, men hon har inte klarat det förut. Det har väl hänt för fort så hon inte hinner tänka och reagera. Men nu kan hon :)

Vi fick planerna om helgen lite, eftersom damen behöver lugn och ro. Meningen var att hon skulle till frissan idag och sen skulle hon och jag till mina föräldrar som imorgon. Men vi skjuter på det, helt enkelt.

Istället ska Sandra få öppna dom paket som kom i veckan, så hon kommer ju att bli helnöjd ändå. Hon vet ju dessutom inget om varken frissan eller morföräldrar. Fast frissan behövs så vi hoppas att det går att få en ny tid ganska snart. Mina föräldrar sköt vi bara fram en vecka.

Igår kollade vi lite på Världens Barn galan och dom hade ett pris som jag bara var tvungen att ringa några gånger på. Att få gå på Nobelmiddagen! Men haja! *drömmer* Dessutom bli sminkad och få en klänning uppsydd! Bara det! Men jag vann ju inte, förstås :) Och tur var väl det, för det var tydligen ett pris för ett par, och Göran hade aldrig i livet följt med, haha! Fast det hade varit skoj, och klänningen lockade nog mest.

Jaja… vad är en bal på slottet…

Ha en fortsatt fin helg!
Kram!

fredag 15 oktober 2010

Heja "Mamma Zoffe"

Sticker emellan med en länk till "Efter tio" där det har varit tema autism i veckan. Kika gärna på dom andra klippen med, mycket sevärt!
Kram!

På banan igen :)

Japp, nu är jag här igen, pigg å gla´ som en solskensda´! Ja, eller uppe iaf… Återigen så tacksam över att vi är två här hemma. Det skulle faktiskt inte gå annars! Inte när man blir så sjuk att man inte kommer ur sängen. Sandra behöver nån hos sig hela tiden så vi får bara inte bli sjuka! Så är det med det!

Men nu funkar det ju, eftersom vi är två och Göran behöver nog vila upp sig lite efter ett par dagar med full fart. Ja, han har ju passat upp mig med, mellan varven. Och Sandra har fått sitt och allt har gått bra och nu går livet vidare :)

Sandra har varit lite trött efter födelsedagsfirande och korttids, men funkat bra och klarat förändringarna utan större oro. För det är ju inte bara det att Göran får ta över precis allt, utan det innebär en massa förändringar för Sandra. Små saker som för henne är stora. Men det har, som sagt, gått väldigt bra alltihop.

Mer paket kom det till Sandra, från goa Annelie L, tack gullevännen!


Sandra vet inget om några paket än utan hon ska få öppna dom i helgen, i lugn och ro. För det är mer tid på helgerna helt enkelt. Vi får väl se vilken dag som passar bäst, men glad kommer hon att bli, var så säkra! Och jag med… Jag är så himla glad och tacksam över att ni finns, mina fina vänner! Jag hoppas ni förstår vad ni betyder för oss…


Jag har berättat för er att Sandra har ”film” i skolan på tisdagar, och att dom skulle göra en film då hon köper ett par tofflor som hon kan ha i skolan. Det gjorde hon i tisdags och gissa om jag längtar efter att få se den filmen!

Jag vet ju hur en överlycklig Sandra ser ut och det måste bara upplevas, det går inte att beskriva. Jag kan ju se henne framför mig när hon studsar mot skolan med sin skopåse i handen. Dom här tjusiga tofflorna hade hon valt. Ni fattar ju hur mallig hon är :)


Ja, det var allt för denna gång. Idag ska damen rida och jag ska väl ta det lite lugnt för jag är allt lite matt än. Ni får ha det så bra och en skön helg önskar jag er alla som kikar in här.
Kram!
P.S. Ni som har tid får ta och slå på TV4 kl. 10.00 för där ska "Mamma Zoffe" vara med idag :)