onsdag 6 oktober 2010

Möte eller inte möte


Först en liten prommis och sen åkte vi ju på samtal i skolan, vilket var lika trevligt som det alltid är. En massa prat om Sandras framsteg och lite förändringar som ska göra dagarna ännu bättre för henne. När något inte fungerar så Sandra mår bra i det så ändras det.

Bl.a. har hon nu fått en dator i sitt rum, för att det inte går att passa bestämda tider med henne. Dom har nämligen ett datorrum där eleverna jobbar olika tider. Sandra har haft tid där på torsdagseftermiddagar. Men eftersom hon tar olika lång tid på sig, och ofta längre tid då, beroende på hur hon mår och så, så har det blivit lite tokigt med den där passade tiden.

Så dom löste det, som sagt, med en dator i Sandras rum, och på så sätt kan hon lättare jobba med den på hennes villkor. Hon har nämligen börjat intressera sig för bokstäverna i ett datorprogram dom har i skolan. Så hon kan skriva olika ord med hjälp av en förebild och när ordet är klart kommer det upp en bild på det hon har skrivit.

Hon tycker att det är jättekul och hon har lärt sig att göra det själv. Ja, det är det bästa, att hon gör det själv, för hon blir väldigt störd av att ha någon för nära sig. Hon lär sig bättre om hon är ifred.

Nu ska vi väl försöka att få det programmet som hjälpmedel här hemma då, och det ska väl inte vara nåt problem. Problemet är mer att jag inte är vän med Sandras dator, riktigt. Det är säkert inget fel på den, men jag fixar den inte riktigt. En del av hennes spel lyckas jag inte installera och en del är väldigt krångliga att få igång.

Det är inget vidare bra det, när Sandra vill spela. Då gäller det att livet flyter och spelet går igång utan krångel, nämligen. Annars blir det ju utbrott av det hela. Så, den datorn gillar jag inte riktigt. Men får vi bara hjälp med programmet, vilket jag tror vi får av dom på hjälpmedelscentralen, så ska väl iaf det funka utan problem sen.

Göran skulle titta lite på det där, men han fastnade med ett spel istället ;)


Hursomhelst, när vi åkte hem från mötet, så somnade ju jag i bilen, som vanligt, och sen var jag alldeles för trött för att åka på ytterligare ett möte, så jag skippade det. Jag ville ju egentligen, men orkade bara inte. Så ofta musten går ur på kvällarna.

Det blev mys i tv-soffan med nachos och ett glas vin istället.


Och det var ju inte fy skam det heller. Jag gör ett nytt försök nästa gång det är möte. Då kanske vi inte har haft nåt annat innan och då finns det nog ork kvar när det blir kväll :)

Det har varit lite roligheter nu ett tag, varje gång vi har haft korttids, och det är jättekul, men ibland är det skönt att ”bara vara” också.

Idag kommer ju Sandra hem, men vi har lite att hinna först. 9.30 ska jag till läkaren och klockan tolv är det samtal på korttids. Vi hinner åka dit båda två eftersom Sandra inte kommer hem före halv tre. Det är första gången Göran är med, tror jag…

Oftast måste vi ju dela på oss i allt vi gör, men nu är mötet medan Sandra är i skolan så då funkar det om vi bara ser till att allt är klart och förberett här hemma innan vi åker.

Ha en fin dag!
Kram!

4 kommentarer:

Annika N sa...

Hi hi...typiskt karlar att fastna i något annat intressant i stället :-))Skönt att du orkade mysa lite på kvällen och det kommer väl fler möten som du kan vara med på. Kul att ni båda kan gå till korttids.

Ha en skön onsdag goaste Nina :-) Kraam Annika

Pernilla Be sa...

Det låter som Widgit eller SymWriter från Hargdata. Tove lärde sig skriva på datorn med hjälp av Widgit. Vi la in bilder på alla hennes kompisar och anhöriga. När hon skrev mamma kom det upp en bild på mig, eller flera snarare. Man kan byta till den bild man vill ha. (På Tove själv har vi nog 6-7 varianter.) Sen ägnade hon ett helt sommarlov åt att skriva namnet på alla sina klasskompisar, lärare och anhöriga på sida efter sida efter sida. Mot slutet gick det snabbt som sjutton. Vi sitter inte med henne alls, hon gör det helt själv. Startar datorn och programmet, byter till sin egen anpassade ordlista, skriver och skriver ut. 20 sidor på en dag kunde det lätt bli.

Jag har själv använt Widgit mycket när jag gjort hennes schema. Man kan anpassa texten också. Om jag skriver skola får jag fram bilder på olika skolbyggnader, sen ersätter jag texten skola med namnet på hennes skola på ett enkelt sätt. Tove vill ha många bilder på sitt schema, väldigt detaljerat.

Nu har vi precis fått efterföljaren SymWriter till henne. Jag ska gå på heldagskurs nu på fredag. Efter jul ska de få det programmet även i skolan. (Pengarna är slut för i år.)

Vi ska också få en liten handdator till henne där man kan ha schema, olika presentationer "Jag heter Tove" osv, samt att hon kan skriva fritt om hon behöver hjälp att kommunicera med okända personer.

Det är en telefon egentligen, typ iphone, med ett speciellt program som heter Programsnickaren. Jag och Tony ska gå kurs den 21/10. Då kommer schemat att bli ännu mer flexibelt än det är idag, och hon har det alltid med sig. Plus att det finns en liten punktad "tidlist" bredvid schemat så hon ser när det är dags för olika saker. Hon har mycket svårt att vänta på att saker ska hända.

Eftersom det är en telefon kan hon även skicka/ta emot sms. (Men inte ringa.) Det kommer att vara ett lyft för hennes självständighet. Om jag tex är försenad kan jag messa henne, och sen kan hon själv visa personalen det meddelandet. Vi kommer att göra mallar, men också lära henne skriva sms fritt själv. Det finns ett tangentbord (touchskärm) så hon behöver inte skriva med telefonknappar.

Tove använder ofta skrift när det uppstår språkförbistring. Igår skulle hon berätta att fröken hade diskat... men jag förstod inte var. Då skrev hon på whiteboardtavlan i köket "Annelie har diskat bokeoteket". Då förstod jag att hon menade biblioteket, men jag fattar fortfarande inte varför hon diskade just där :-) Men Tove var nöjd när jag fattade. Bokeoteket känns också mycket mer logiskt än biblioteket tycker jag :-)

På eget bevåg har hon börjat använda "haft" istället för "har" när hon pratar om dåtid. Hon skriver tex "Tove haft gympa". (Att hon glömmer att skriva "har" framför haft har vi överseende med.) Detta är ingenting som man tränat på i skolan alls, det har liksom bara mognat i henne. Det är spännande med språkutveckling.

mvh//pernilla be

Photo by Maria sa...

Vad kul att Sandra börjat intressera sig för bokstäver på datorn.. Hoppas ni får hem det programmet och att ni hittar problemet med hennes dator så ni får igång det lätt när hon skall sitta där..

Nu har ju Sandra kommit hem och jag har läst på fb att hon är på sitt bästa humör, det gillas.. Hoppas att kvällen är lika bra..

Kram Mia

Patricia sa...

Va bra att de fixade en egen dator till Sandras rum, och jättekul att de hittat program som hon gillar och som hjälper henne i utvecklingen... nu återstår bara att mamma Nina kommer överens med datorn hemma oxå då... hi hi.

Va gott med nachos, det var år o dar sen jag åt, vad har du på dem?

Ha det så gött!
Kram