Sommaren

Om jag skulle försöka mig på ett inlägg här, kanske… Det blir så lätt skrivkramp när det ligger saker i vägen som skaver. Sen funkar inte hjärnan som den ska nu, så jag får liksom inte till det. Men jag tänkte berätta hur sommaren varit iallafall, om nån undrar vart vi tagit vägen.

När vi återigen stod helt utan assistenter i våras så gick väl luften ur, kan man säga. Vi bestämde då att ”vila” under sommaren. Så gott vi nu kunnat utan avlastning. Man får helt enkelt göra det bästa av det man har. Alternativet är ju att ge upp och det går ju inte. Att vara ”bara familj” ger åtminstone mer vila än att ha folk här som ska läras upp och bli en del av familjens vardag.

Så vi valde alltså att släppa allt för en stund, och bara koncentrera oss på familjen. Göran och jag har försökt ge varandra lite ledigt mellan varven, och turats om att åka till husvagnen för att bara koppla av. På Sandras bekostnad förstås, men å andra sidan mår hon ju bättre av att minska på aktiviteterna med oss kvar, än tvärtom. Vi har gjort vårt bästa för att hålla hennes dagar tillräckligt bra med den ork vi har.

En del lite större aktiviteter har hon fått göra under sommaren, så i det stora hela är hon nog ganska nöjd. (Ja, hon kan ju inte jämföra eller sakna det vi inte gjort, men vi märker på måendet om balansen rubbas för mycket). Vissa dagar har det bara blivit pussla inne och såpbubblor ute, ibland har jag orkat baka med henne eller Göran har orkat hitta på lite mer i trädgården.

Ett par gånger har vi varit på utflykter, som dom jag skrivit om här och här. Och vi har varit på marknad.

Sandra har också fått leva campingliv, när det inte har varit säsong för resten av världen. Vår plats är den lugnaste på hela campingen, så ett par dagar fixar hon det om det inte är värsta semesterrusningen.

Så har hon fått träffa en kär vän som hon saknar ofta.

Även jag har hunnit med att träffa några fina vänner. Sånt uppskattas extra när det sker alltför sällan.

Tack för en fin sommar! Nu börjar vardagen igen och en sista chans att få assistansen att fungera. Sen får vi se vad som händer och fötter framöver. Vårt första mål är att få in lite folk här, så Göran och jag hinner vara lite lediga samtidigt. Vi har en hel del som vi måste diskutera inför fortsättningen, medan ork finns. Hinner vi inte få ordning på Sandras framtid innan vi dör, så tar kommunen över, utan rätt anpassning. Hemska tanke!

Ha det gott!

.

Skriveri skrivera

Jag börjar dagens inlägg med att tacka bästaste ”syster-yster” för hjälpen med bloggen. Vad gjorde jag utan dig? I gårdagens inlägg var det kanske några som såg att texten ofrivilligt fick en vit bakgrund som jag inte alls gillade. Men nu är det åtgärdat och det känns skönt Tack! ♥

Jag vet inte vad felet berodde på, och jag hoppas att det var tillfälligt, men nu vet jag iallafall hur jag löser problemet om det händer igen. Jag tappade alldeles blogglusten där ett tag, men nu är ordningen återställd :)

Med Sandra var det bättre igår och lite skörare idag igen. Det nya är fortfarande för nytt för att hon ska känna sig trygg med det, men det går nog åt rätt håll iallafall. Och än är det stora förändringar som väntar innan vi kan börja andas ut.

Det som händer för Sandras del när vi går över till vårt nya tvåveckors-schema är att det blir extern assistent fyra nätter i veckan, på rullande schema. Olika som säger god morgon och olika som duschar nästan varje dag. Tyvärr. Men vi hoppas att det vi har förberett av tydliggörande (som jag visade i föregående inlägg) ska räcka så hon inte oroas mer än nödvändigt. För gör hon det måste vi åtgärda det på nåt sätt.

I övrigt har vi kommit ganska långt med planeringen och upplägget nu, och det känns så skönt. Det har varit väldigt mycket administrativt som har hängt över oss iom att schemat är nytt och verksamheten ändrad. Det innebar ju att vi måste göra nya informationslappar och rutinlistor, och det är inget man gör på en kafferast, precis. Särskilt som vi inte har några kafferaster... Då är det bra att vakna i ottan, och bli rastlös, för då blir en hel del gjort ;)

Det går ju att vara lite extra effektiv under arbetstid också, om allt annat flyter och är lugnt. Vilket det oftast inte är när Sandra påverkas av ändringarna… Men vi har hittat små tillfällen och fått ihop det ganska bra trots allt. Mycket tack vare att jag har varit tillhands så en har kunnat hjälpa Sandra, och två har kunnat planera. Framöver hoppas vi väl slippa såna här stora förändringar med ”allt på en gång” så det räcker med lite uppdateringar då och då.

Nu är det snart lunchtid för Sandra och assistenter här, innan dom ska ut på dagens prommis. När dom har kommit iväg ska jag passa på att njuta av musik och slapp tills jag börjar jobba på riktigt igen, klockan 16.00

Hare kanoners!

.

Mmmmmdaaaahh….

”Igår” bara försvann. Jag grejade och fixade hela dagen och vid tvåtiden kom jag på att jag kanske borde äta nåt också. Lite senare hörde jag att Sandra och hennes assistenter åkte till korttids och hela dagen hade gått utan att jag ens hade hunnit störa dom nånting ;)

Jag gjorde en chokladbollssmet som dom kan ha i veckan om det blir något lämpligt tillfälle för Sandra att göra lite chokladbollar. I annat fall så gör jag dom själv innan helgen. Sandra fyller nämligen år snart, och då ska det vara chokladbollar på frukostbrickan. Det är ju bäst att hålla fast vid såna viktiga traditioner. Hon vet inget än, och det får bli när det passar, men troligtvis på lördag, om damen mår bra.

Jag bakade vaniljbullar också, men frysen var full så jag proppade in dom flesta i Sandras frysfack på jobbet. Halvbrända, men väldigt goda och vi har ju personalmöte snart så det passar ju bra.

Giraffbullens dag?

Handlade gjorde jag också, men städningen sköt jag fram så den får jag väl ta itu med idag då. Kanske. Det är rätt skönt att göra vad jag vill, när jag vill och om jag vill, så jag njuter av det ett par dagar när jag nu har möjligheten.

Jag önskar er en fortsatt skön vecka!

.

Leeeeediiiiig!

Idag börjar helgen och jag tar en bloggpaus på ett par dagar. Njutning utan måsten står på schemat. Känna in att livet funkar, och bara vara.

Återkommer när jag är färdighelgad, typ på onsdag eller nåt. Må så gott!

.

Batteriladdning

Som vi har njutit ledigt! Som vi behövde det!

Må finemang :)

.

Vill bara säga en sak...

Vi njuter ledigt här. Återkommer inom kort.

Fix och trix

Ett steg närmare målet för varje dag som går, trots att det dyker upp nya problemlösningar mest hela tiden. Men det blir nog bra tillslut, ska ni se. Tacksam över kloka fina människor som gör sitt bästa, trots rådande omständigheter. Det är ett fasligt pusslande och många inblandade, så en liten förändring får stora konsekvenser för alla. Särskilt som Sandra helst inte ska märka nåt.

När damen var lämnad på sitt håll igår morse så åkte Göran och jag runt på en massa ärenden lite här och där. Sen lite nya lösningar på gamla planeringar och tankar tänkta och ändringar ändrade osv, osv. Men, hoppfullt är det och än håller grundplanen ganska bra. Dvs dagen för flytt, fast den har blivit omplanerad en hel del vid det här laget.

En person från kommunen har fått andra uppgifter dagarna för flytten, men skulle ordna med någon ersättare. Det är ju lite möbler och annat som ska flyttas från Sandras nuvarande rum, till det nya stället, och till det har vi planerat ledigt för Sandras del. Då kan vi inte skjuta på dom dagarna hursomhelst, eftersom dom hör ihop med hennes start på nya stället, förstås.

Torsdag och fredag innan starten den 16:e ska det flyttas, planeras och helt färdigställas, är det meningen. Men det ordnar sig det med, fast på ett annat sätt än vi först tänkte.

Fördelen med att Sandra inget vet är ju att hon inte märker av röran, utan när det blir dags så är det som det är för hennes del. Då har hon inget att jämföra med och kommer tycka att det är spännande hur vi än har lyckats få det efter våra planer eller inte.

Eftermiddagen och kvällen igår var full av inget särskilt. Slappa ledigt, spotifya och bara vara. Och senare blev det räkor i tv-soffan. Idag får vi nog ta och städa lite här, gissar jag. Rensa bland dom där kom-ihåg-lapparna som jag inte skulle samla på mig några fler, t.ex. Så lite annat små-plock och finjustering av nya planeringar. Men inga stora projekt, så en hel del spotify blir det säkert.

Må så gott!

.

Musikslapp

Det kommer nog ta sin tid att komma ifatt här, för när vi väl är lediga så orkar vi mest bara vara och göra ingenting. Men tids nog så kommer vi väl vidare. Vila är ju också viktigt, och lite nytta blev gjord igår iallafall.

Patroner var ju viktigt, så det köptes och dokumenten jag började med häromdagen blev färdiga.

Dokumentet är bl.a. skrivet av Bo Hejlskov, för er som känner till honom. Det är en bra grund att utgå ifrån för oss som inte är specialpedagoger. Min tanke är att alla ska läsa den, och att vi alltid ska ha den aktuell för diskussion. Det är så viktigt när man jobbar med Sandra, att man kan prata om bemötande, och lika viktigt att alla ska vara trygga i att ta upp saker som känns jobbigt. Annars får vi ingen bra arbetsmiljö för någon.

Jag tänker mest på att det ofta är jobbiga situationer när det blir låsningar och utbrott. Pratar man inte igenom det, och försöker göra nånting åt orsakerna till låsningarna, så blir det ohållbart tillslut. Det är därför det är så viktigt med samarbete och att ha en öppen dialog hela tiden. Det är en av orsakerna till att den första skolan Sandra gick i inte fungerade, medan den andra gjorde det. Vi pratade om allt i den senaste skolan, innan det hann bli problem. Så har det också varit med korttids i alla år, och då blir inte problemen så stora innan man får bort dom. Det är ett måste om det ska bli bra för alla. För problem dyker upp helatiden, och det är dom vi lär oss av.

Nåja, det var en parentes. Efter utskrifterna blev det påfyllning av migräntabletter på Apoteket, och mathandling. Sen satte jag igång Spotify, och då blir det inte så mycket mer gjort. Det är väldigt lätt att fastna här med bra musik, måste jag säga. Fast det var rätt skönt, och huvudvärken gav sig den med, efter lite slappande.

Något datum för möte fick vi inte igår. Jag hoppas dom jobbar på det, så det kommer snarast, för det är lite akut, faktiskt. Vi måste få ordning på Sandras schema, helst igår. Det är tur att hon har bra folk runt sig, så hon klarar dagarna hyfsat bra ändå.

Till kvällens tv-mys hade det snöat så mycket så det gick inte att få nån bild på tv:n. Vi mumsade lite räkor i soffan och sen satte vi igång att göra levergryta i portioner som vi frös in. Det är alltid bra att ha färdiga rätter i frysen, för är Sandra hemma brukar det vara svårt att hinna med att laga mat. Iallafall om man vill att hon äter annat än konstgjort… (Sånt där läskigt pulver, eller halvfärdiga rätter utan varken vitaminer eller smak)

Idag är det lite fler inköp att fixa, men Göran tyckte att han klarade det själv, så jag får slappa hemma med min musik istället. Eller om det var för att han skulle slippa musiken i bilen när jag kör?! Hursomhelst så var det en ovanligt bra idé, tycker jag. Jag antar väl att den tysta överenskommelsen är att jag åker på dammsugningen, men det får det väl vara värt ;)

Hare finemang!

.

Vardagen närmar sig

Det är inte klokt vad jag har sovit om nätterna den senaste tiden! Runt 10 timmar!! Alltså, jag brukar väl sova runt 6 timmar när jag sover som jag ska, utan störande oro. Men såå skönt att känna sig ordentligt utvilad i huvet. Då är det lättare att mota bort dom där oroliga och jobbiga tankarna som har hållit mig vaken sen mitten av december.

Den här fristen vi fick var verkligen välbehövlig. Jag hade nog brakat annars, men nu kom orken tillbaks igen, med hjälp av stort fokus på EgenGodOmvårdnad. Brakar man är ju vägen tillbaks mycket längre, och där vill ju ingen hamna om man kan undvika det.

Vi hoppas på att vi inte behöver göra slut på all energi inför kommande möten nu, men vi har lite planer, förslag, krav och en hel del ork iallafall. Det känns betydligt bättre nu, än det har gjort en tid, även om vi ännu inte har en aning om nånting.

Ett viktigt besked måste vi ha under veckan, senast på torsdag. Innan dess vet vi varken hur kommande vecka ser ut för Sandras del, hur fortsatt introduktion av ny assistent kan bli, om vi kommer vara lediga nåt mer, om jag kan åka på ett inbokat läkarbesök på måndag, och hur mycket av våra laddade batterier vi kommer behöva göra av med. Men vi hoppas väl på det bästa in i det längsta. (D.v.s. att paragrafnissan har läst paragraferna åt rätt håll vid det här laget).

Jag har inte så mycket mer att komma med förrän vi har fått det där beskedet, så jag återkommer då. Ha en fortsatt fin vecka!

.

Välplanerat flyt

Jag tänkte ta mig en shopping-dag igår. Bara handla till mig själv, för första gången på hur länge som helst. När man mest är hemma jämt så går det ju inte åt så mycket annat än ”myskläder” så man prioriterar lite andra saker i första hand då. Sen en dag, så kommer man på att det fattas en hel garderob om man ska träffa anständigt folk ;)

Alla har väl känt att ”Jag har inget att sätta på mig” då och då, men jag lovar, här är det katastrof. För nån månad sen köpte jag iallafall två par nya mjukisbyxor åt mig, så jag kunde slänga dom med hål i, haha!

Nåja. Strax innan jag skulle åka, kom jag på att det skulle ta hela dan att först leta kläder, och sen veckohandla. Då blev jag snål med tiden. Alltså, jag vill ju hinna njuta ledigt på ledigheten, liksom.

Ibland blir jag nästan stressad av att hinna slappa. Lite som när Sandra var bebis, och folk sa att jag skulle passa på att sova när hon sov middag. Herregud, jag kan väl inte sova bort egentiden, sa jag.

Jaja, tids nog kommer jag väl att ha massor med tid över. Men igår blev det iallafall veckohandling. Sen hem och slappa så mycket jag orkade. Huvudsaken jag var nöjd, och det var jag ju J

Eftersom jag av någon anledning vaknade halv fyra (!) igår morse, så blev det tidigt i säng sen. Jag vill vara någorlunda utvilad när Sandra kommer hem i eftermiddag nu när Göran är iväg på annat håll. Det går ju lite i ett om man inte har nån avlösning.

Jag kommer inte hinna fixa alla förberedelser på dagarna resten av veckan, och då krävs det ordentligt flyt för att det ska flyta, om jag säger så. Exakta rutiner för både mig och Sandra. Annars kör det ihop sig direkt.

Imorgon ska Sandra till specialisttandvården och då hjälps vi åt, Jane och jag. På fredag blir det hemmadag för Sandra och Jane, och då får jag åka iväg och roa mig på annat håll bäst jag kan. Jag måste hålla mig borta om det ska vara nån vits med det hela, nämligen. (Om nån har missat det så ska vi träna Sandra på att vara hemma med andra personer än oss föräldrar, för att hon senare även ska klara att vila, och ännu senare vara sjuk, med andra än oss)

Det ska säkert gå bra. Vi skyndar långsamt, så blir det bäst. På fredag eftermiddag kommer Göran hem, om allt går enligt planen, och sen tar vi helg.

Vi får väl se när jag hinner hit igen, men jag misstänker att jag kommer ha lite fullt upp med annat ett tag. Jag önskar er ett fint veckoslut och, för säkerhets skull, även en skön helg så länge.

.

Skön ledighet och spännande fortsättningar

Det har gått för runt här mest hela ledigheten. Vi har fått en hel del gjort, vilket är superskönt! Vi har också hunnit känna oss lediga den här gången, vilket förstås också är superskönt på alla sätt och vis.

Det kändes nästan lite konstigt i onsdags då Sandra i vanliga fall brukar komma hem, men oj vad dom två extra dagarna gjorde nytta. Det var som man kände en helt annan ro i hela kroppen. Bara att känna att man kan om man vill och när man har lust. Det är svårt att förklara den känslan om man inte har upplevt motsatsen.

Nåja, nu är ledigheten snart slut för denna gång och vi hoppas att Sandras ork har klarat korttidsvistelsen hyfsat, så hon mår bra när hon kommer hem. Det lär ju visa sig, men hon brukar bli ganska trött av att vara hemifrån en längre tid. Vi har inga stora planer, så det finns tid att vila upp sig några dagar om hon behöver det.

Jane och jag ska avsluta dagen med vårt vanliga möte och sen ska Jane få en skön semester. För Sandras del blir det lite annorlunda ett tag framöver, förstås, eftersom vi inte har nån assistent som tar över. Men vi har ett fantastiskt korttids så det blir nog bra ändå.

Sandra är ju van att vara där sen hon gick i skolan och hade långa sommarlov, även om hon inte kommer vara där lika mycket den här sommaren då hon inte går där som fritidsbarn längre. Å andra sidan är en semester mycket kortare än ett sommarlov, så det blir nog inte för mycket ledigt för damen ändå. Hon behöver ha sina dagar att åka iväg på för att må bra.

På tal om assistent, igår träffade vi en jättegullig tjej som är intresserad av att bli assistent tillsammans med Jane. Eller, inte samtidigt förstås, vi har inte sökt dubbelassistans än, men som kan dela passen tillsammans med Jane. Nästa steg blir att Sandra och ”den nya tjejen” får bekanta sig lite med varandra så får vi se hur det utvecklar sig, men det känns väldigt bra så här långt J

Jahaja, det var lite från mig så här sista dagen på vår ”lilla semester”. Jag kände att jag ville passa på att skriva några rader, för jag har ingen aning om hur mycket jag hinner sitta här och koncentrera mig under kommande vecka. Jag återkommer när jag kan, helt enkelt. Ha det fint!

.

Ledig-träning

Det är som jag inte riktigt kan koppla av, utan känner mig istället stressad när vi är lediga. Troligtvis för att jag är i så stort behov av ledigt att jag vill hinna vara det. Nåja, det lär ju bli bättre så småningom. Lite svårt är det, att låta bli att undra hur Sandra mår nu när vi har bestämt att hon ska stanna på korttids även om hon egentligen är för trött.

Jag längtar nog lite extra efter henne nu, och undrar förstås hur hon mår. Hon var pigg i helgen och i måndags morse, och det ökar ju chanserna till att hon har orkat med veckan så här långt, och nu är hon ju ledig några dagar igen så det blir nog bra J För Sandra iallafall...

Förutom att jag har haft lite svårt att känna ledigheten på riktigt, så har vi haft det skönt. Vi har fått lite lagom med nytta gjord och vilat en hel massa. Vädret har varit okay så vi har t.o.m. grillat både i måndags och igår så jag ska inte klaga. En skön ledighet har det varit och resten får jag ju öva på.

Vi är ganska duktiga på det där med ledigheter i vanliga fall och brukar inte ha några problem med att njuta av ”här och nu” Vi väntar väl mer in Sandra, och att allt ska funka ordentligt runt henne, och det vet vi ju att det tar sin tid. Det måste ta tid om det ska bli bra.

Idag har vi inga större måsten kvar att göra utan jag ska nog bara passa på att slappa så länge ledigheten varar.

Jag tackar Susanne så mycket för tips om appar. Jag tittade lite på det du tipsade om, för jag tror nog att Sandra skulle gilla idén. Jag kollade också vidare på lite appar där man kan ”måla”

Det som är svårt, tycker jag, är att veta om det är nåt som Sandra kan klara. Jag vill inte köpa en massa appar i onödan och gratisversionerna gillar jag inte alls. Jag skulle behöva prova spelen för att veta om dom är bra, och jag har testat att ta hem gratisappar som man kan köpa sen, men det var så krångligt och stod inga priser i dom jag provade. Det är säkert jag som inte fattar nåt, men jag skippade det hursomhelst.

Det får ju hellre vara för enkla spel än för svåra och ibland får man förstås chansa lite, men det blir onödiga kostnader att ta hem ”allt” och kasta det mesta. Det finns liksom lite att välja på, och dom flesta är inte på Sandras nivå.

Är det menyer man måste gå in i så är det för svårt för Sandra, men är den bilder med tydliga alternativ där hon kan prova sig fram utan att det blir fel, så funkar det för det mesta. Det vet man ju inte förrän man har tagit hem och testat spelet.

Nåja, hon har några nu och det kommer säkert att räcka ett tag. Pussel och memory har jag hittat och nån ”målar-app” får jag väl kolla vidare efter.

Jag önskar er en skön dag!

.

Vilat klart (?)

Jösses så lediga vi var igår. Hela dagen! Det var nästan att vi blev lite rastlösa tillslut, men det var väldigt, väldigt skönt.

Eftersom vi inte gjorde nåt av intresse så finns det inget att berätta. Idag kommer Sandra hem och jag hoppas att hon inte blev helt slutkörd nu när vi inte lät henne vara hemma och vila efter läkarbesöket i måndags. Vi får väl se hur resten av veckan blir, men rapporter från Jane och korttids tyder iaf på att det har gått bra hittills.

Jag avslutar med att svara på Annettes fråga om vi kan återanvända pärlorna när Sandra gör halsband. Ja, tackolov J Vi sparar dom hon vill använda, så klart, och återanvänder inget förrän Sandra har glömt dom. Så dom är undanlagda ett tag först, men oftast hinner damen göra en hel massa nya vartefter så det är väldigt sällan hon frågar efter ett ”gammalt” halsband. Just nu har hon ett som hon älskar, med orange pärlor. Det rör vi inte.

Jag önskar er en fin dag.

.

Avkoppling med småstrul

Jag är lite tjatig just nu, och måste liksom påminna mig om att vi faktiskt är lediga. Det är helt otroligt skönt varje gång jag kommer på det, så ni får stå ut med lite tjat J

Vi är fortfarande lediga, och har inte hört nåt som skulle hinna ändra på det innan Sandra ska komma hem i em. Tvärtom så hade även gårdagen gått väldigt bra. Nästa vecka kan vi nog slappna av på riktigt, ska ni se.

I måndags fick vi det nödvändigaste gjort, resten struntar vi i just nu. Akutstädning och veckohandling var det enda vi inte kunde skippa. Sen blev det en skön prommis med solsken och fågelkvitter och bara vara och massa mys resten av dagen och kvällen.

Igår var det ett apoteksärende som var nödvändigt, men eftersom vi bor granne med Apoteket så gick det snabbt. Sen kom migränkänningarna så det var ju bra att jag hade hämtat fler piller ;)

Ännu en härlig vårprommis klarades av också. Eller… det är ju inte vår, men det har varit riktig vårkänsla ett par dar nu. Till kvällen blev det mera bara vara och massa mys.

Sååå välbehövligt och superskönt!

Jag fick ett samtal från specialisttandvården igår, om en väntad undersökning som vi har skjutit upp sen i höstas. Det är ju inte precis så att man jublar över att ha lite att göra och gladeligen åker hit och dit på olika undersökningar med Sandra...

Samtidigt förstår jag ju tandläkarna, och att även Sandras tänder behöver undersökas. Inte för det… Men vi gör det inte i onödan, bara för att, liksom. Vi måste ju välja bland intrycken och sålla bort sånt som inte är helt nödvändigt. Jag fick bli lite irriterad innan vi hittade en lösning som vi var nöjda med från båda håll.

Först ville hon att Sandra skulle komma på röntgen i mars. Men det sa jag ifrån direkt. Hon måste hinna landa i alla nyheter i lugn och ro! Dessutom har hon nyligen varit hos tandhygienisten och fått en enklare undersökning. Så jag tyckte ju att det var lagom att komma på röntgen nästa gång det var dags för undersökning…

Då stod det i journalen att det var dags i juli. ”Ojdå, mitt i sommaren” tyckte jag och önskade att det kunde bli i september istället. Efter viss tvekan gick hon med på det, och sa att vi blir kallade som vanligt till ”vårt ställe där Sandra är van” i juli, och till specialisttandvården i september.

Jaha, men då ska jag bara säga ifrån i juli då, tog jag förgivet. Nä, hon ska dit först, och putsa, och sen till specialist och röntga. Eh! Alltså, det gåååååår inte med Sandra! Hon kommer krascha om vi rör till det mer än vad som är absolut nödvändigt! Vad är det för problem med folk som vill krångla till allt??

Jag sa att jag själv blir ju kallad till tandläkare vartannat år och tandhygienist vartannat, eller hur det nu är. Varför kan man inte göra så med Sandra?? Så efter mycket om och men och hit och dit så bestämdes det att specialisttandvården både ska röntga och putsa när vi kommer i september, och då behöver vi inte till tandhygienisten i juli också. Jamen bra! Vi får väl se hur det blev med alla förslag i slutändan.

Ibland tycker jag bara att saker är självklara, men det är inte alltid dom är det.

Förresten ringde LSS-handläggaren också, men jag ska inte gå in på det mer. Hon behövde lite mer underlag för att kunna behandla vår ansökan om särskilt anpassad bostad till Sandra. Och det är ju bra. Resten skippar vi… Håhåjaja.

Men jag fixade det som skulle fixas på direkten, och var snabbt inne i min sköna ”jag-är-ledig-och-fri-känsla” igen J

mariellejohnsson undrar hur vi gör med personalen på korttids. Om vi sätter upp i förväg på schemat, vilka som jobbar, och vad som händer vid förändringar.

Ja, för Sandra är personalen jätteviktig, så det måste stå på schemat vem som jobbar dom olika korttidsdygnen. Tack vare att vi är noga med det, och att Sandra litar på sitt schema, så klarar hon enstaka förändringar om nån blir sjuk.

Skulle det hända för ofta så blir hon orolig, men som tur är så händer det väldigt sällan att vi behöver ändra. Det har hänt att personer runt Sandra (inte på korttids) har fått för sig att hon ska träna på förändringen, så det har varit någon annan som har mött henne än vad som står på schemat. Utan förberedelse. Men det går inte att träna på en sån sak, utan det funkar om det ”aldrig händer” Alltså om Sandra är trygg med sitt schema så klarar hon en förändring, men vårt mål är alltid att det inte ska inträffa.

Blir nån sjuk så ringer eller mailar dom alltid och meddelar det till oss så vi kan ändra på schemat och förbereda Sandra. Då räcker det med att jag visar bilden på den personal som är sjuk, säger ”xxx är sjuk” tar fram bilden på den som ska ersätta och säger ”xxx är med dig på korttids”

Skulle nån bli akut sjuk, så dom inte hinner ringa, så är det en sån händelse jag menar ”aldrig händer” Dvs Sandra fixar det eftersom hon har grundtryggheten, och det är ju ytterst sällan som den oturen är framme.

Slutligen, vilken bra lösning du hittade mariellejohnsson, med barbiedockorna. Man får vara sin egen uppfinnare många gånger eftersom det är svårt att hitta rätt hjälpmedel när det är så individuellt. Jag plockar ofta olika idéer lite här och där och mixar ihop det så det passar Sandra.

Ha en fin dag!

.

En skön dag

Sandra kom iväg bra och var glad igår morse. Hon har ju mest längtat till måndagen då hon skulle få åka till Jane, så det var väntat att damen skulle vara på gott humör. Jag hoppas det håller i sig och att hon orkar tills vi ses igen imorgon em.

Tack så mycket för tips, länkar och info jag får lite här och var angående att starta boendekooperativ, eller andra alternativa lösningar som kan vara bra att veta mer om.

Jag samlar, läser och lär, frågar och tar reda på. Och hoppas. På nåt sätt kommer det säkert att bli bra, men på vilket sätt vet jag inte än.

Göran åkte och veckohandlade när han hade släppt av Sandra, och sen åkte han och lämnade av en massa grejor som han kommer behöva när han ska jobba imorgon. Jag hade en hel massa egentid att göra nytta på, men prioriterade att bara njuta av ensamheten med mina favvo-spellistor. Den absolut bästa batteriladdaren för min del, och städa hinner jag ju göra idag.

Vi har inte hört något från Sandra så hon har det säkert bra. Åtminstone tillräckligt bra för att vi ska kunna fortsätta vår ledighet. Än så länge iaf, en liten beredskap har man nog alltid.

Så mycket mer har jag inte att komma med för nu, utan jag önskar er helt enkelt en fin dag.

.

Bara en sak…

Alltså…. Vi njuter ledigt! Helt enkelt J

Återkommer.

.

Äntligen helg! Yeah!

Igår var en bättre dag och Sandra visade inte några större tecken på ”vad det nu är” och det var ju skönt på alla sätt och vis. Även fast vi inte vågar andas ut riktigt än på några dagar.

Jag vill förtydliga att vi inte känner någon direkt oro över att det ska vara nåt allvarligt. Det är mer oro över att hon (och vi) ska behöva igenom några väldigt jobbiga veckor. Sandra är så noga undersökt och alla farliga sjukdomar är uteslutna, även fast vi troligtvis behöver kolla upp så det inte är nåt nytt som orsakar symptomen. Men nån oro över det känner vi alltså inte.

Just nu är det väl dessutom lite extra olägligt, eftersom vi hade en del roligare planer framöver. Men en dag i taget, så får resten lösa sig. Och det gör det ju, på nåt mer eller mindre roligt sätt.

Idag först och främst. Och nu väntar ju ett par dagars mycket efterlängtad ledighet som vi kommer intensiv-njuta av så länge det går. Orkar Sandra följa vår planering så kommer hon och Jane hit igen på onsdag morgon och sen får vi se hur damen mår. Meningen är att Jane ska vara här på onsdag och det ska säkert gå bra oavsett, eftersom Jane är så bra på att anpassa sig, och verksamheten, efter ork och humör.

Göran och jag har planerat våra måsten så att vi inte behöver göra nånting annat än att dammsuga. Göran handlade ordentligt i slutet av förra veckan, och sen har vi avsatt en dag för handling igen på fredag. Alltså kan vi mest bara vara lediga nu. Skönt eller skönt?!! J

Må gott ni med!

.