Tema – Fritid och sommar – Oplanering och ovila

Sommarlovet kan vara en befrielse om man inte trivs i skolan, men har man som Sandra, en bra skola, så kommer oftast alla lov olägligt. För Sandra räcker det med att det måste vara helg varje vecka. Visserligen behöver hon den pausen, men helger och ledigheter är alltid jobbiga avbrott i vardagsrutinerna.

Sommarloven är inget vi har längtat till genom åren, precis. 10 veckor att mest ta sig igenom på nåt sätt, och redan på skolavslutningen börjar tjatet om vilken dag skolan börjar och vem som ska möta henne där då. Har vi ingen bra planering, så blir det en väldigt jobbig sommar.

Men problemet med lov, som inte går att lösa på nåt bra sätt, är att Sandra behöver ha ett tydligt schema. Hon behöver veta hur veckan, helst hela lovet, ser ut. Att ha en massa dagar framför sig som är ”tomma” stressar henne väldigt mycket.

Även om vi har en planering i våra huvuden, så är det inget vi kan säga till Sandra i förväg. Att sätta upp saker som inte tillhör dom vanliga rutinerna, ger henne förväntningar som också stressar henne, så det går inte.

Alltså har vi ”tomma” dagar på schemat hela lovet (med bara fri aktivitet och vanliga rutiner) och då är det egentligen inte så konstigt att Sandra blir stressad. Å andra sidan skulle hon bli lika stressad av att ha en massa planerade dagar på schemat som vi får avboka för att hon hinner bli stressjuk innan vi kommer dit…

(Vill ni läsa om gårdagens utflykt, som Sandra fick reda på igår morse, så är det bara att scrolla vidare)

Sandra mår bäst i ”institutionsmiljö” och vi kan inte ha det hemma i den utsträckning hon behöver. Det går inte på korttids heller, fullt ut, även om det är mer strikt där än hemma. Mest för att dom har personal med arbetstider och inte nån föräldraroll och en massa hemmafix som ska hinnas med också. Helst ska rutiner och aktiviteter avlösa varandra efter ett detaljerat schema, då mår Sandra som bäst.

Men större utflykter och avvikelser i schemat tröttar, även om vi planerar och förbereder på bästa sätt. Så det går bara att ha på ”funkar-dagar” när Sandra mår bra, och med vilodagar både före och efter. Och vilodagar är tråkiga och stressande…

När det är lov i skolan, och Sandra är på korttids hela dagarna, så blir hon alltid mycket tröttare än när det är skola, mest för att dom inte kan ha ett fast schema i den utsträckning som skolan har. På sommarlovet brukar vi lägga in några längre korttidsperioder, men oftast får vi hämta henne tidigare för att hon inte orkar.

Så att ha lov, helg och rast är inte någon vila för Sandra. Hon vilar bäst genom att ha sina vanliga skoldagar varje dag, och den bästa rasten för henne är att få ett ”jobb” att jobba med, sitta och sortera bilder eller vad det nu kan vara.

Fri tid är bland det mest stressande och tröttande som finns för Sandra.

♥ Kram ♥

Stressande ledigheter och schemamått

Jag som har sagt att stressjukan är borta tack vare anpassning. Ja, så är det väl iofs, men nu har Sandra blivit helt slutkörd två gånger på kort tid och igår kräktes hon.

Jag vet inte säkert vad det beror på, men har ju mina aningar. Livet runt Sandra är ju väldigt anpassat, och hon vet ingenting om förändringarna som väntar i höst. Så det enda jag kommer på är väl att hon inte hade hämtat sig tillräckligt sen hon blev för trött sist, ihop med korttids, skolavslutning, sommarlov med för mycket ostruktur och lite hormoner i kroppen som påverkar just nu.

Det kan ju räcka gott och väl för att Sandra ska däcka. Så jag hoppas att det ”bara” har blivit för mycket ovanligheter på för kort tid nu, och att inte stressjukan som vi hade förut är påväg tillbaks, för då blir förändringarna i höst jobbiga för alla inblandade. Men det lär vi märka och lösa på vägen isf. Jag tror faktiskt att sommarlovet är största boven.

Nästa vecka har förresten Neurobloggarna tema ”Fritid & sommar” så jag kommer nog att skriva mer om det då. Just nu finns där en hel del temainlägg om sorg, så det kan ju vara värt att gå in och läsa redan nu. Och dela med er av sidan så fler hittar den, vettja J

Nåja, igår blev det en dag i soffan med mest sova, kräkas och musik. Och en hel del gnäll däremellan, som det brukar bli när damen är tröttare än hon vill erkänna.

Tandläkartiden byttes så klart och vi fick en ny tid om ett par veckor. Eftersom det bara är en vanlig undersökning så är det ingen skada skedd utan går lika bra med en senare tid.

Till kvällen piggade damen på sig ordentligt och jag tror nog att hon är okay idag. Vi får väl se vad det blir, men hon pratade om en biltur och det är kanske rätt lagom.

Till Anonym, angående mitt svar om bilder, så kom ett bra komplement till det med lite fler bra tips från Lena, tack för det! J Så Anonym, och andra intresserade, läs kommentaren till förra inlägget.

Ulrika frågade i ett gammalt inlägg om schema, ifall vårt schema är stort. Ja, det är ganska stort, men går säkert att anpassa till egna behov och göra mindre. Sandras schema har vi utvecklat vartefter, så i början var det bara dagens bilder uppsatta, och inte så detaljerat som vi har det nu. Det där är ju individuellt, men vad roligt att du blir inspirerad iaf.

Här kan ni läsa inlägget som Ulrika har läst.

Jag tog mått på vårt schema och själva ”dags-schemat” till vänster är ca 20 cm brett. Vi behöver kunna sätta bilder bredvid själva schemat "idag" t.ex. vem som möter i skolan och, som på bilden i det inlägg du läste, vem som borstar tänderna på kvällen. Därför har vi ett bredare schema med möjlighet att sätta bilder i tre rader vid behov.

Sen har vi ett fyraveckors-schema som kom till eftersom Sandra inte förstår tiden, men behöver veta när saker och ting sker. (I inlägget för två år sen var det ett tvåveckors-schema) På det schemat har vi nu en vecka uppsatt, med sånt som är viktigt för Sandra, alltså inte så detaljerat som ”idag-schemat”

På dom övriga tre veckorna framåt, sitter bara om det är skola, ledigt eller korttids, för vi märkte att Sandra behövde veta det, och sen kan vi även använda det till enstaka händelser som Sandra vet kommer, och behöver kunna räkna dagarna till. Som t.ex. julafton eller skolavslutning. Det schemat är ca 45 cm brett och 90 cm högt, delat på fyra veckor.

Bilderna vi använder är drygt 3X3 cm. (större på ”idag-schemat” och mindre på fyraveckors-schemat)

Sandras ”idag-schema” behöver vara ganska detaljerat, och då behöver det vara ganska stort, men genom att minska ner själva bilderna så har vi ändå fått ner storleken på själva schemat en del.

Hoppas du fick svar på frågan och lycka till med ditt schema.

♥ Kram ♥

Sommarlovstrött

Då är det sommarlov. Göran och jag åkte ju till skolan efter lunch igår, och hade avslutningsfika med Sandra. Väldigt anpassat med bara oss och en lärare i Sandras egna klassrum, och bara så länge som Sandra klarar det, vilket blev ungefär tio minuter.

När vi kom till skolan, och Sandra fick syn på oss, så kom hon på att hon hade fått ett skavsår och ett plåster när hon var på korttids, och då blev det för många känslor att hantera på samma gång. Skolavslutningarna har alltid varit laddade för henne, trots full anpassning.

Hursomhelst, efter att ha tittat på det fina ”bil-plåstret” och torkat tårarna så gick det ganska bra att hinna dricka upp kaffet innan vi var tvungna att åka. Det var ungefär lika lång tid som damen behövde för att trycka i sig en chokladboll ;)

Sen packade vi på oss väskor och teckningar och åkte hem. Sandra var jättetrött efter korttids och avslutning, men det gick rätt bra ändå, ända tills det började bli sovtid. Då sjönk hon ihop på golvet och tog sig för pannan, som hon alltid gör när hon inte mår bra, eller när hon börjar må bra efter att ha varit sjuk. Antagligen för att jag brukar känna henne på pannan när hon är/har varit sjuk.

Ja, efter lite låsningar och mindre utbrott som berodde på att hon var för trött för att orka nånting, så kom hon i säng och blev omstoppad. Sen blev det knäpptyst på en gång, så hon somnade ovaggad, kan man säga. Jag behövde bara gå in en gång och hjälpa henne med ett toabesök, annars har natten varit lugn.

Idag var det ju ett tandläkarbesök på programmet, men det får vi ju ändra på, förstås. Det är inget akut så det är inte hela världen, utan går lika bra med en ny tid.

Anonym undrar hur jag gör schemabilder som håller. Jag använder mest fotade bilder, så jag skriver ut dom på vanligt papper och sen plastar jag in dom. En lamineringsmaskin finns bl.a. på Clas Ohlson och där har dom även plast till den. HÄR har du en länk på ett alternativ.

Sen klipper jag ut bilderna och klistrar självhäftande kardborrband på dom. Kardborrband finns bl.a. på Biltema, i lite större rullar, för det går åt en hel del.

Nu har jag hört att det ska finnas självhäftande magnetremsor också, vilket ju verkar väldigt smidigt, men eftersom vi har så många bilder och ett färdigt schema så byter vi inte, men ska man göra ett nytt från början så kan man ju kolla på alternativen. Jag vet inte hur svårt det är att få tag på och vad det kostar, men det är iaf ett tips som kan vara värt att kolla upp. Om jag har fattat rätt så är Sigvardtavlorna i magnet, och då är det ju smidigt med magnetbilder.

Må så gott!

♥ Kram ♥

Semester med vår-dopp

Vi har varit på en mycket lyckad och härlig påsksemester över lovet då vi hyrde samma stuga som sist ”när det nu var” (höstlovet, kanske?) Hursomhelst så hyrde vi ett pool-hus så Sandra skulle få bada lite, eftersom det är den enda möjligheten att hon ska få göra det när hon inte fixar badstränder och badhus där det oftast finns annat folk.

Sandras fina blommor från assistansbolaget fick förstås följa med

Men vi började med en vakennatt och utbrottsmorgon. Tyvärr fattade nog Sandra misstankar kvällen innan vi åkte, och kunde sen inte sova så bra. Typiskt! Vi berättar ju inte saker i förväg just därför, så vi hade förberett schemat som jag skulle visa henne på morgonen. Sen väntade vi tills det var tyst i Sandras rum på kvällen och då gick Göran ut med grejor i husbilen. Men damen sov inte, utan stod i fönstret och kikade på honom, sen var det ju kört.

Om nån undrar varför vi tar husbilen när vi hyr stuga så beror det mest på att det är enklare att rasta med den när Sandra är med, för då kan vi gå på toa och äta utan att krocka med massa folk. Sen är det lite praktiskt också, för det saknas ofta saker i en del stugor och det är inte alltid så fräscht att man vill använda allt i köket, t.ex.

Sune var också med och hade mycket att upptäcka under veckan

Hela resdagen gick bra sen, när vi väl kom iväg. Sandra var på bra humör och resan gick fint. Sen blir det alltid lite oroligt innan vi är på plats ordentligt, men det gick rätt bra det med och utbrott blev det inte förrän tröttheten var ikapp och det var sovtid. Men natten var lugn och första morgonen hade vi solsken både ute och inne, och det fortsatte att stråla nästan hela veckan.

Det var lite nervöst innan vi kom i vattnet, för dom sista dagarna förra gången vi var där så klarade Sandra plötsligt inte att kliva i och ur bassängen. Det har aldrig hänt förut och var en riktig låsning, så skulle minnena från det sitta kvar så hade vi problem.

Vi låtsades förstås inte om nånting, utan körde på som vi brukar, och hoppades att det skulle gå vägen. Och det gjorde det! Vilken lättnad! Visst var det lite svårt för henne och hon kom nog ihåg att hon inte kunde, men det var inte totalt låst så med lite lagom stöd av mig så gick det bra. Gissa en som var lycklig sen då! J Ja, inte bara en, förresten, vi var lättade allihop för det innebar ju att vi kunde fortsätta bada, som Sandra älskar.

Så är det en bra motion också, för hon rör sig jättemycket i vattnet, och det är svårt att hitta ett sätt för henne att röra på sig annars. Hon skulle behöva ha en egen pool...

Ungefär efter halva veckan så märktes tröttheten och det blev skört och gnälligt, så vi gjorde inte så mycket mer än det vi måste och koncentrerade oss på att orka bada en gång om dagen. Så länge allt bara flöt på, utan krav, funkade det jättebra, så vi försökte hålla ribban på den nivån.

Men det behövdes inte särskilt mycket för att humöret skulle svikta, så vi kortade ner veckan lite och åkte hem en dag tidigare än vi först hade tänkt. Det känns ju viktigt att Sandra hinner vila upp sig lite inför kommande vecka med inskolningsstart.

Vi tror att låsningen förra gången kom när det blev för mycket påfyllt i huvudet på Sandra med semester, bad och annorlundaheter, och det är ju inte så konstigt att orken tar slut i slutet av semestern.

Min dator var med, men vi visste att det var dåligt med uppkopplingen så den var mest med för Sandras skull, så hon kunde koppla av med lite dataspel om det behövdes. Göran lyckades få lite uppkoppling på sin dator, men det gick rätt trögt.

Men damen orkade inte riktigt, så det blev bara ett par tillfällen med dataspelande, och mesta tiden kopplade hon av med att lyssna på musik och klippa i kataloger och tidningar.

Plötsligt kommer det nåt som man inte har en aning om vart Sandra har snappat upp det nånstans ifrån, och man blir lika häpen varje gång. Hon klippte ut ett luftgevär från en katalog och sa ”Man skjuter inte älgar med gevär” (ordet ”inte” lägger hon av nån anledning ofta till fast hon menar tvärtom) Ja, man kan skjuta älgar med gevär, sa jag. Sen funderade hon en stund och sa ”Sen steker man den i stekpannan”

Må så gott och trevlig helg på er!

(Vill ni läsa om vår påsk så är det bara att scrolla vidare)

♥ Kram ♥

Ommöbleringar och bönepruttar

Eftermiddagen igår fick bli lugn, utan några onödiga krav på livet. Sandra var skör, men höll ihop. Hon ville pussla och vi har saknat ett bord i hennes rum, där man kan sitta lite bekvämt med pussel, lego och annat. Så igår släpade jag in ett gammalt köksbord på prov, och det var ju betydligt skönare än att sitta på golvet iaf.

 

Vi ska se hur vi kan göra så det inte blir så trångt sen när vi har lite mer tid. Och om vi får till det bra så Sandra kan ha bordet kvar, så ska det målas och snyggas till. Det kan ju Göran och Sandra roa sig med nån dag på lovet sen, kanske.

Sen satt vi och hade det mysigt med pussel, pepparkakor och glögg. Eller, jag drack glögg, Sandra drack cocacola och spelade julmusik. Annars är hon mer för julmusik när det inte är jul, faktiskt. Jag tror det blir för mycket jul för henne när det väl är jul, men jag vet inte. Igår spelade hon, och med all respekt för alla som delar hennes musiksmak, men jag somnar av ”O Helga natt” och ”Hosianna”

Samtidigt känns det ju toppen att hon har egen smak och inte är påverkad av Göran och mig, för det där har hon inte fått av oss iaf. Det var inte lätt att hålla sig vaken, kan jag säga, men hon njöt verkligen. Hon var så inne i musiken att hon inte märkte att jag fotade :)

 

Det är likt böneprutt, sa hon mitt i ”O Helga natt” och jag måste nog hålla med henne, goa ungen! Det är nämligen så att vi var i Turkiet en gång för flera år sen, och där har dom ju böneutrop lite nu och då. Sandra undrade förstås vad som lät och vi sa att det var böneutrop utan att gå in så mycket mer på det. Så varje gång det började så sa Sandra att det var ”böneprutt”

Nog för att det kan bli prutt av bönor, och det är väl lite lättare att förstå än böneutrop… Det är liksom inte riktigt nån idé att gå in närmare på det med Sandra ;)

Ha en skön dag! Vi ska njuta av sista ledigheten på ett tag, och ladda batterierna så dom förhoppningsvis räcker över jul.

♥ Kram ♥

Orken återvänder

Gårdagen funkade ganska bra. Sandra var uppe, och påklädd, hela dagen och åt ordentligt. Hon var t.o.m. ute en sväng i det vackra vintervädret, med nya ”mys-mössan” som hon kallar den, den hon fick av assistansbolaget i onsdags.

 

Idag ska Sandra till frissan, så det var nog bra med lite vila ett par dagar innan, för ett frissabesök tar på hennes krafter, trots att vi har världens bästa Ingvi som anpassar besöken på allra bästa sätt, och trots att vi tar bilen den korta vägen dit. Hittills har det iaf gått bra, men trött brukar hon vara efteråt.

I torsdags kom det paket från våra fina vänner Lena G med familj, tack snälla! Sandra piggade på sig frampå eftermiddagen så hon fick öppna paketet och ville genast ha nattlinnet ovanpå det nattlinne hon redan hade :)

 

Igår kom det varsin julklapp till Göran och mig från assistansbolaget och i år får vi köpa nåt vi vill ha åt oss, så det måste vi försöka hinna med så fort vi kan. Vi får väl se vad det blir…

Sen hann jag fixa klart med lite nya schemabilder också. Jag var på föreläsning för ett tag sen, via assistansbolaget, och fick lära mig nåt bra, nämligen att ha skrivna ord under bilderna, för att alla ska veta vad bilderna betyder och säga lika.

 

Det känns viktigt nu när vi ska börja ta in andra assistenter som kommer att använda Sandras schema tillsammans med henne. Så jag ändrar lite i taget, vartefter det behövs nya bilder.

Maritha undrar om Sandra har jullov och ja, det är sista dagen på fredag nästa vecka, men vi har sen tidigare bestämt att sista dagen blir på torsdag, eftersom Sandra inte är med på skolavslutningar. Och nu har vi bestämt att korta ner veckan ytterligare, så det blir skola på måndag och torsdag, om damen orkar. Sen blir det fritids/korttids lite under lovet, är det tänkt.

Kommande vecka har ”Neurobloggarna” tema om medicinering för er som är intresserade. Jag kommer säkert att uppmärksamma det lite, och andras inlägg går enklast att följa på vår Facebooksida eller på Twitter. Välkomna in och gilla/följ och hjälp oss gärna att sprida sidorna för att få ut bra bloggar och bra information till så många som möjligt som vill läsa om det.

 

Jag önskar er en trevlig helg!

♥ Kram ♥

Vintervila

Natten har varit orolig så det blev inte så mycket sömn även om jag inte behövde gå in till Sandra nånting. Jag hörde henne böka runt halva natten och det räckte för att jag skulle ligga och vara beredd på att få gå in. Nu hoppas jag att hon sover ett tag till, för annars blir det ännu en jobbig dag idag.

Igår var det en tröttsam dag för oss alla. Sandra vilade mest i soffan och såg på film, men ”orkade” gnälla och tjafsa en hel del mellan varven… För trött för att orka och för pigg för att sova.

Vill ha mat, får mat, vill bli matad men öppnar inte munnen. Efter en timme tar vi bort maten, då blir det utbrott. Vill gå på toa men går inte på toa, får utbrott. Vill bli omstoppad men lägger sig inte, får utbrott. Skriker ”Jag vill se filmen” samtidigt som filmen är på. Osv.

Men frampå eftermiddagen lyckades Göran mata i henne ett par köttbullar och lite makaroner iaf, med hjälp av ett gosedjur och massa tålamod. Jag har sagt det förr och menar det verkligen, jag är såå tacksam över att vi är två som kan turas om! Vart hämtar alla ensamstående sitt tålamod ifrån? Och hur i hela friden hinner ensamstående duscha?? Alltså, när man har barn man inte kan lämna, menar jag förstås, annars går det säkert bra att hinna :)

 

Damen blir iaf hemma den här veckan, minst. Vi får väl se hur hon piggar på sig i helgen, men korttids har jag ju svårt att tro att det blir nåt innan jul. Förhoppningsvis lite skola, om inte annat så vi hinner handla lite julmat…

Sen är ju julafton på en måndag, som är ”vår korttidsdag” så den veckan blir det ingen ledighet eller ordentlig nyårshandling. Veckan efter är det ju nyårsafton på ”vår korttidsdag” och då är korttidsdygnen framflyttade ett par dagar och blir i slutet av veckan istället.

Det innebär inget korttids förrän den 2:a januari nu, om det inte blir nåt den kommande veckan… Och efter det senaste dygnet känns det som vi skulle behöva minst en veckas ledigt typ direkt.

Handlingen löser sig ju, Göran får åka själv helt enkelt, värre är det inte. Men nån vidare vila lär vi inte hinna med, eller nån städning. Och jag menar inte julstädning då, den har vi skippat för länge sen, utan vanlig akutstädning, typ lite dammsugning. Jag lovar att det finns behov av att dammsuga efter tre veckor med katt i huset… Vilken tur att vi är två, så vi inte måste vänta med duschen i tre veckor! ;)

 

Jag avslutar med att besvara en kommentar från Josse. Tack så mycket, din fina kommentar gjorde mig väldigt glad! Ja, jag blir så klart alltid glad över alla era kommentarer :)

Du skrev att du inte vet hur du ska uttrycka dig när det gäller barn med speciella behov, eftersom alla har speciella behov. Nu bryr jag mig inte så mycket om hur folk uttrycker sig så länge jag förstår vad som menas, men vill man säga rätt så heter det nog ”Barn med behov av särskilt stöd” Utifall du ville veta, menar jag :)

Sen var du intresserad av hur korttids fungerar och jag berättar gärna lite om det. Jag vet inte riktigt hur många gäster och personal dom är, men det finns fyra platser/sovrum och en akutplats, så dom är som mest fem gäster åt gången, om akutplatsen är tillsatt. Annars är dom som mest fyra gäster i taget.

Personalen försöker, i den mån det går, att boka in gäster som passar ihop. Så oftast är det ungefär samma personer som Sandra träffar när hon är där och det är väl åtminstone en ”kompis” där och dom tycker visst om varandra väldigt mycket. Det är roligt för det är egentligen det enda stället där Sandra kan träffa en ”kompis” på, även om hon inte har behov av kompisar på samma sätt som andra.

Sandra måste ha en personal på sig och hur det är med dom andra gästerna vet jag inte, men minst två personal ska det finnas iaf, förutom på nätterna då dom oftast är en, om det inte är några särskilda anledningar att en extra behövs. Dom flesta sover ju och jag tror att dom har nån slags jour ifall nåt skulle hända så dom kan ringa på förstärkning. Det gäller också om nån av gästerna skulle bli sjuk så det behövs personal under dagtid, då alla annars åker till annan verksamhet, t.ex. skola.

 

Sandra är på korttids varje vecka måndag till onsdag, för det är det som passar henne bäst. Alltså har vi inga lediga helger, men det går att önska om det skulle bli behov av det. Fast för Sandra är det lugnast att varje vecka är sig lik, så vi håller oss helst till det.

Sen har hon även fritids på samma ställe, men klarar inte att vara där efter skoldagens slut utan vi utnyttjar det bara på skolloven, eftersom Sandra behöver ha lite att göra och blir stressad av för mycket ledigheter och lov.

På vardagar åker Sandra taxi mellan hem-skola-fritids/korttids och när det är korttids på röda dagar eller helgdagar så skjutsar vi henne.

Verksamheten är anpassad och det är sällan/aldrig som Sandra är med på utflykter tillsammans med dom andra. Hon har helt andra behov och personalen är jätteduktiga på att anpassa Sandras dagar så hon ska orka. Hon får även ADL-träning så som tvätt, matlagning, hygien och lite sånt efter hennes förmåga.

 

Ja, det var väl lite om korttids, fråga gärna igen om det är nåt mer du vill veta :) Jag kan iaf säga att vi har ett mycket bra korttids med superduktig personal som gör allt för att Sandra ska må bra när hon är där. Tack vare personalen så funkar det hur bra som helst och Sandra trivs jättebra, vilket är en förutsättning för att vi ska kunna slappna av och få den vila vi behöver.

Nu önskar jag er alla en fin dag!

♥ Kram ♥

Nu blire lov

Vi försov oss lite i morse, så jag hann inte få till nåt inlägg. Jag ska se hur det funkar om jag publicerar på kvällarna istället, för jag har ju ändå oftast allt klart då. Jag tycker att jag har haft mer tid på morgnarna, men då vill det ju till att jag går upp nån timme innan jag ska väcka Sandra, och det blir väl inte alltid så.

 

Igår mådde Sandra lite bättre när hon kom hem från skolan, och det stod i boken att dagen hade varit bra. Hon verkade mycket lugnare och gladare igen, skönt!

I morse var lugnet och det goda humöret kvar och hon kom iväg som hon skulle och det var mest jag som märkte av att klockan var mer än den brukar när jag klev ur sängen.

Nu är Sandra ledig i en vecka och då kanske jag inte hinner blogga så mycket, vi får väl se. Annars är jag tillbaks när lovet är slut :)

 

Glöm inte att kika in på vår temasida på Facebook då och då, för där kommer det att finnas en hel del läsbart om man har intresse för det. Länken dit hittar ni här till höger och om man klickar ”gilla” på sidan så är det enkelt hålla reda på uppdateringarna sen. Vi finns nu även på Twitter – neurobloggarna.

Nu är det dags att börja hålla utkik efter taxin, för nu kommer snart Sandra hem :)

Må så gott och trevlig helg!

♥ Kram ♥

Intensivt pedagogiskt och platt fall

Igår ville Sandra skriva på datorn och fixa bilderna från hennes sommarlov. Vi brukar göra nånting efter varje sommarlov som hon får ta med sig till skolan sen. Det hjälper henne att komma ihåg, och berätta vad hon har gjort.

Jag hade tänkt att vi skulle göra det som idag, men Sandra fick syn på fotona som jag hade skrivit ut och plastat in i fredags, och då ville hon göra det på direkten :)

Det är lite olika vad vi brukar göra med fotona. Nån gång har vi satt in dom i en liten fotopärm och hon har ritat till, nån gång har vi gjort en ”sommarlovsbok”

Den här gången fick hon, som sagt, skriva om bilderna på datorn.

  

Egentligen är det ju sommarlov ända till på onsdag då skolan börjar, men för mig känns det som sista dagen idag, eftersom Sandra åker till korttids imorgon och inte kommer hem förrän efter skolan på onsdag.

Det har varit en mycket bra sommar! Sandra har mått mestadels bra och inte varit stressad över ledigheterna. Nästan inget tjat alls om när skolan ska börja har det varit, utan hon har nöjt sig med att vi ”säger till när det blir dags”

Nu sista veckan har hon mest längtat, men inte varit orolig och tjatat. Det betyder att hon förstår, och klarar av, sitt tvåveckorsschema om vi är tydliga och visar några gånger. Nu vet hon hur många dagar det är kvar och behöver inte fråga och tjata om det. För tjat och stress beror ju på att hon inte vet och förstår.

Hursomhelst, det jag skulle skriva var att det är skönt att vardagen kommer igång igen och det långa lovet är slut. För hur det än är så funkar det allra bäst när dagarna är sig lika. Och Sandra älskar sin skola så hon trivs ju bäst på skoldagar.

Nåja, när vi var klara med ”sommarlovspärmen” så var Sandra sugen på lera. Och jag hade grejor hemma, så det var ju inte så jobbigt att sno ihop en Play doh åt henne.

Gul, bestämde hon att den skulle vara och sen hade hon kul ett tag.

Tills vi var tvungna att städa undan lera och duka fram lite mellis så vi skulle hinna med toa- och badrutinerna sen innan chipsmyset skulle börja.

Men efter mellis tog orken slut helt och livet spårade ur alldeles. Det blev nog lite för mycket aktivitet på en och samma dag, som resulterade i utbrott, förstås. Jag frågade om Sandra skulle gå och lägga sig istället, för hon verkade för trött för att orka med sig själv. Och då gjorde hon det!??!!! Gick och la sig i sängen med kläderna på, lilla gumman!

Jag visste ju inte om det hade blivit nån kortslutning, eller om hon faktiskt var för trött och hellre ville sova. Fast jag hade ju svårt att tro att hon frivilligt skulle byta chipsmyset mot sova, liksom.

Efter lite mer utbrottande och knölande så kom hon iaf ner i badrummet tillslut och vi fick toa- och badrutinerna avklarade, och väl i badet blev humöret bättre. Vi får försöka att ta bort alla krav som går att ta bort när tröttheten börjar ta över. Och ett krav för Sandra kan t.ex. vara att gå ner till toaletten. Chipsandet gick iaf bra och sen fortsatte vi att sänka kraven så nattproceduren skulle gå så smidigt som möjligt.

Ja, ibland är det svårt att bromsa i tid och veta vart gränsen går. Sandra är så positiv och vill alltid göra allt och lite till. Hon kan inte själv avgöra hur mycket hon orkar, så det gäller att hela tiden bromsa henne lagom mycket. Och ibland blir det lite för mycket gas å lite för lite broms.

Natten har iaf varit bra och förhoppningsvis har hon sovit ikapp sig. Idag blir det lera, förstås och det passar ju alldeles jättebra det, för ute är det höstruskigt, regnigt och mörkt. Och lite mysigt :)

Må bäst!

♥ Kram ♥

I sommarens soliga dagar

Det var en härlig sommardag vi fick igår, även om Sandra var lite skör mellan varven. Först satte hon in sina foton i sin pärm och var mycket nöjd. Efter det tjatade hon mest efter att få visa pärmen för pappa, som ju inte var hemma.

Men lite fika på filten blev det iaf, och små leenden tittade fram där då och då. Skönt var det hursomhelst och första gången på hela sommaren som vi fikade på en filt! Vart har sommaren försvunnit, kan man undra? Ja, det måste ju vara både väder, ledigt och humör på samma dag om det ska funka, så det blir inte så många dagar att hinna på, men igår hann vi :)

Och så skrapa potatis, förstås.

Sen lite bad i poolen och när Göran kom fixade vi grillat.

Bättre kan ju inte en sommardag bli :) Till kvällen blev det lite mys och kvällsgott i tv-soffan istället för middag eftersom vi grillade ganska sent.

Jag ringde till skolan också, för jag måste veta schemat inför skolstarten. Eller, Sandra måste veta, snarare. Hon ska ju till korttids på måndag och är där ända till skolan börjar på onsdag, så hon måste veta sitt schema den här veckan.

Men nu hade dom inte hunnit få det klart, tyvärr… Så idag ringer dom så vi får reda på vem som möter på onsdag när Sandra kommer dit, så får dom reda ut resten när Sandra väl är där. Det fixar hon om det bara är klart och ordning när hon kommer dit på onsdag.

Idag var det meningen att en go vän skulle kika förbi på lite lunch här, men hon fick förhinder så vi sköt fram det lite. Vi har lättare båda två att hitta dagar att ses på när skolorna och vardagen är igång, så vi ses säkert om inte alltför många veckor.

Jag gissar att det blir lite städning av dagen istället då. Inte lika roligt, men nödvändigt. Ni får ha en skön fredag och trevlig helg!

♥ Kram ♥

Det började bra

Riktigt bra, faktiskt. Sandra kom iväg till korttids på ett bra humör och sen packade vi oss snabbt iväg med både bil och husbil. Bilen skulle nämligen till verkstan, och bli klar dagen efter, i tisdags alltså. Så vi tänkte att vi kunde passa på att campa lite medan bilen fixades.

När vi hade lämnat bilen och kommit iordning på campingen tog vi en prommis in till city där vi njöt en varsin kall öl i solen.

Jag har inte lagt fötterna på bordet, om nån trodde det
det var två härliga fotöljer med fotpallar till, så gott vi hade det :)

Sen blev vi hungriga och letade upp en restaurang innan vi knatade tillbaks till husbilen igen. Pustade lite och knallade sen vidare till köpcentrumet där jag köpte mig ett par byxor och en blus till höstens roligheter.

Sen blev det kvälls-slapp i husbilen med lite vin och slötittande på tv innan jag blev jättetrött och somnade.

Som jag brukar när det är dags för den konstiga kräksjukan jag åker på då och då. Och den här gången var inget undantag, tyvärr. Jag vaknade och mådde pyton :(

Ja, bilarna skulle ju hem så det var bara att sätta sig bakom ratten med en kräkbunke i knäet. Som tur är så är det inte motorväg där, utan ganska många ställen att stanna på, vilket jag fick göra också.

Sen sov jag till igår eftermiddag då det äntligen började vända igen. Göran fick ta emot Sandra och hon var, som tur var, en riktig solstråle och allt funkade bra ända till läggdags då det spårade ur lite. Men då var jag någotsånär återställd så jag kunde hjälpa till och det gick rätt bra ändå.

Förra veckan ville Sandra sätta in foton i sin pärm så vi fick ju börja med att hon fotade lite då, förstås.

Fotar sig själv :)

Sen sa jag att fotona skulle komma lagom till hon kom hem från korttids, så jag gissar att hon vill fixa med det idag. Men sen blir det nog en utedag, vad det verkar på vädret. Jag tror vi ska ta ut en filt och en fikakorg, rent av…

Göran har andra ärenden så Sandra och jag får mysa bäst vi orkar under förmiddagen och sen tänkte vi grilla när han kommer hem. Man får passa på att ta vara på sommardagarna ordentligt nu :)

Ha det kanoners!

♥ Kram ♥