Jag är
lite tjatig just nu, och måste liksom påminna mig om att vi faktiskt är lediga.
Det är helt otroligt skönt varje gång jag kommer på det, så ni får stå ut med
lite tjat J
Vi är
fortfarande lediga, och har inte hört nåt som skulle hinna ändra på det innan
Sandra ska komma hem i em. Tvärtom så hade även gårdagen gått väldigt bra.
Nästa vecka kan vi nog slappna av på riktigt, ska ni se.
I måndags
fick vi det nödvändigaste gjort, resten struntar vi i just nu. Akutstädning och
veckohandling var det enda vi inte kunde skippa. Sen blev det en skön prommis
med solsken och fågelkvitter och bara vara och massa mys resten av dagen och
kvällen.
Igår var
det ett apoteksärende som var nödvändigt, men eftersom vi bor granne med
Apoteket så gick det snabbt. Sen kom migränkänningarna så det var ju bra att
jag hade hämtat fler piller ;)
Ännu en
härlig vårprommis klarades av också. Eller… det är ju inte vår, men det har
varit riktig vårkänsla ett par dar nu. Till kvällen blev det mera bara vara och
massa mys.
Sååå
välbehövligt och superskönt!
Jag fick
ett samtal från specialisttandvården igår, om en väntad undersökning som vi har
skjutit upp sen i höstas. Det är ju inte precis så att man jublar över att ha
lite att göra och gladeligen åker hit och dit på olika undersökningar med Sandra...
Samtidigt förstår
jag ju tandläkarna, och att även Sandras tänder behöver undersökas. Inte för
det… Men vi gör det inte i onödan, bara för att, liksom. Vi måste ju välja bland
intrycken och sålla bort sånt som inte är helt nödvändigt. Jag fick bli lite
irriterad innan vi hittade en lösning som vi var nöjda med från båda håll.
Först
ville hon att Sandra skulle komma på röntgen i mars. Men det sa jag ifrån
direkt. Hon måste hinna landa i alla nyheter i lugn och ro! Dessutom har hon
nyligen varit hos tandhygienisten och fått en enklare undersökning. Så jag
tyckte ju att det var lagom att komma på röntgen nästa gång det var dags för
undersökning…
Då stod
det i journalen att det var dags i juli. ”Ojdå, mitt i sommaren” tyckte jag och
önskade att det kunde bli i september istället. Efter viss tvekan gick hon med
på det, och sa att vi blir kallade som vanligt till ”vårt ställe där Sandra är
van” i juli, och till specialisttandvården i september.
Jaha, men
då ska jag bara säga ifrån i juli då, tog jag förgivet. Nä, hon ska dit först,
och putsa, och sen till specialist och röntga. Eh! Alltså, det gåååååår inte
med Sandra! Hon kommer krascha om vi rör till det mer än vad som är absolut
nödvändigt! Vad är det för problem med folk som vill krångla till allt??
Jag sa att
jag själv blir ju kallad till tandläkare vartannat år och tandhygienist
vartannat, eller hur det nu är. Varför kan man inte göra så med Sandra?? Så
efter mycket om och men och hit och dit så bestämdes det att
specialisttandvården både ska röntga och putsa när vi kommer i september, och
då behöver vi inte till tandhygienisten i juli också. Jamen bra! Vi får väl se
hur det blev med alla förslag i slutändan.
Ibland
tycker jag bara att saker är självklara, men det är inte alltid dom är det.
Förresten
ringde LSS-handläggaren också, men jag ska inte gå in på det mer. Hon behövde
lite mer underlag för att kunna behandla vår ansökan om särskilt anpassad
bostad till Sandra. Och det är ju bra. Resten skippar vi… Håhåjaja.
Men jag
fixade det som skulle fixas på direkten, och var snabbt inne i min sköna
”jag-är-ledig-och-fri-känsla” igen J
mariellejohnsson
undrar hur vi gör med personalen på korttids. Om vi sätter upp i förväg på
schemat, vilka som jobbar, och vad som händer vid förändringar.
Ja, för
Sandra är personalen jätteviktig, så det måste stå på schemat vem som jobbar
dom olika korttidsdygnen. Tack vare att vi är noga med det, och att Sandra
litar på sitt schema, så klarar hon enstaka förändringar om nån blir sjuk.
Skulle det
hända för ofta så blir hon orolig, men som tur är så händer det väldigt sällan
att vi behöver ändra. Det har hänt att personer runt Sandra (inte på korttids)
har fått för sig att hon ska träna på förändringen, så det har varit någon
annan som har mött henne än vad som står på schemat. Utan förberedelse. Men det
går inte att träna på en sån sak, utan det funkar om det ”aldrig händer” Alltså
om Sandra är trygg med sitt schema så klarar hon en förändring, men vårt mål är
alltid att det inte ska inträffa.
Blir nån
sjuk så ringer eller mailar dom alltid och meddelar det till oss så vi kan
ändra på schemat och förbereda Sandra. Då räcker det med att jag visar bilden
på den personal som är sjuk, säger ”xxx är sjuk” tar fram bilden på den som ska
ersätta och säger ”xxx är med dig på korttids”
Skulle nån
bli akut sjuk, så dom inte hinner ringa, så är det en sån händelse jag menar ”aldrig
händer” Dvs Sandra fixar det eftersom hon har grundtryggheten, och det är ju
ytterst sällan som den oturen är framme.
Slutligen,
vilken bra lösning du hittade mariellejohnsson, med barbiedockorna. Man får
vara sin egen uppfinnare många gånger eftersom det är svårt att hitta rätt
hjälpmedel när det är så individuellt. Jag plockar ofta olika idéer lite här
och där och mixar ihop det så det passar Sandra.
Ha en fin
dag!
.