lördag 2 oktober 2010

Njuuuuter :)

Jag bara går omkring och känner hur härligt det är när allt bara flyter och funkar. Det är bara att passa på att suga åt sig av en massa ”måbra” så länge det varar. För nu är det faktiskt otroligt! Bara så ni vet :)


Igår kom skolfotona och det är ju alltid skoj. Dom blev bra, och vi behåller dom som vi alltid gör. Skolkatalogen kommer senare och den vet jag en som vill ha och klippa i. Ja, det får hon! Jag sparar bara dom sidorna som är på hennes ”kompisar” och lärare, sen får hon resten av katalogen. Hon tycker det är jättekul att klippa ut alla personer, eller i alla fall deras tröjor…

Idag vet jag inte så mycket mer än att det är lördag och chipsdag för Sandras del och jag passar väl på att packa korttidsväskan i vanlig ordning.

Sandra har pratat om att byta färg på naglarna och jag har sagt att vi ska göra det när det inte är skoldag, för det hinns inte riktigt med sånt på skoldagar. Det håller hon så klart reda på och sa senast igår att hon skulle påminna mig som idag.

Jag måste tacka för fina kommentarer. Ni inspirerar mig att fortsätta skriva och berätta. Och stort tack till Anna som kom med en massa frågor så jag lättare kommer på lite att skriva om, för ibland sinar det lite bland idéerna :)

Så nu avslutar jag med att svara på Annas frågor, helt enkelt.

Om Sandra skulle klara en ny assistent ifall vi förberedde ordentligt? Ja, jo… visst skulle det gå, efter ett tag, men som jag skrev i förra inlägget så krävs det att man känner Sandra ordentligt om det ska funka i längden.

Korta möten med folk går ju oftast bra, det gillar Sandra för det mesta, men när det börjar bli i vardagen, då måste det vara rätt person. Så det känns inte värt allt stök det innebär med en ny person i Sandras liv nu när det inte är så många år kvar tills hon är vuxen.

Hur Sandra klarar att klippa sig? Det går väldigt bra, tackolov. Det är annars inte helt ovanligt att personer inom autism faktiskt tycker att det gör ont att klippa håret. Dom måste ha det jättejobbigt! Bara att bli förstådda och trodda på, liksom… Det är ju så att om en person tycker att det gör ont så gör det ont för den personen även om man själv tycker att det verkar omöjligt!

Nåja, det var en parentes. Sandra fixar det och på henne gör det inte ont, det är vi tacksamma för. Hon har det jobbigt ändå så det räcker.

Men det tog ett tag innan vi hittade ett ställe där det funkar bra… En frisör som kan ta Sandra rätt och ett ställe där det är lugnt. Det har vi sedan några år tillbaka och det fungerar jättebra!


Hur är det med beröring och hur fixar Sandra en kram? Ja, man kan inte bara ”kasta sig över” henne, men man får kramas och gosa om det sker på Sandras villkor. Är man tvungen att ta i henne, t.ex. vid faror och så, så blir hon stel som en pinne och väldigt stressad. Sen återkommer hon till den händelsen flera gånger efteråt, det är en sak som hon verkligen inte gillar.


Men när hon är ledsen så vill hon gärna sitta i knäet och gosa. Då får man hålla om henne och hon gillar det. Ibland vill hon bara gosa och det är jag så glad för! När hon var liten, innan hon fick sin diagnos, var det väldigt jobbigt när man inte fick ”bli sams” efter det att vi hade bråkat. Innan jag hade lärt mig i vilket läge det gick att krama henne så var det jättejobbigt. Hela jag ville hålla om henne, men det gick inte. Då gallskrek hon.

Men när hon var riktigt liten gick det bra. Då märkte vi inga såna avvikelser.


Vad är det för skola Sandra går i? Sandra går i en träningsskola för elever med autism. Personalen är specialutbildad och har dessutom ”rätt tänk”. Alla elever som behöver det har egna klassrum och personaltätheten är väldigt hög. Sandra har ett eget klassrum och några ur personalgruppen turas om att jobba med henne hela tiden enligt ett bestämt schema.


På korttids då, klarar Sandra att vara där samtidigt med andra? På korttids är det max fyra gäster där samtidigt och personalen försöker, i den mån det går, att lägga planeringen så att de gäster som är där samtidigt passar bra ihop. Sandra har en kompis där som hon trivs bra med och dom är ofta tillsammans. Sen finns det några som inte funkar så bra tillsammans så dom är inte där samtidigt, oftast.

På korttids finns det fyra sovrum och ett akutrum (om något händer hemma så man måste ha korttids) Sandra har samma rum varje gång och det är alltid en personal som jobbar med henne. Vem det är får vi veta i förväg så vi kan sätta det på schemat och alla där känner Sandra väl.

I början var det fyra personer ur personalgruppen som turades om att jobba med Sandra, men när dom lärde känna henne, och Sandra blev tryggare, så utökade vi det och nu går det bra med vemsomhelst av personalen, dock aldrig vikarier.

Och slutligen, klarar Sandra att vara i ett badhus? Badhus undviker vi. Sandra skulle bli väldigt stressad av alla ljud och allt folk. Tyvärr, för hon älskar att bada. Ibland hyr vi ett s.k. pool-hus i Danmark, just för att Sandra ska få chansen att bada.


När hon var mindre så fanns det en bassäng i skolan på vår ort och dit hade jag egen nyckel så där kunde vi bada en gång i veckan. Tyvärr finns inte den bassängen kvar längre.

Det var det om det och ni ser vad ni får mycket att läsa om ni ställer frågor :)

Ha det nu så bra ni bara kan!
Kram!

12 kommentarer:

Nattmia sa...

Hoppar in till er och önskar er en riktigt bra lördag..

Kram kram
Mia

Annelie sa...

Hej goaste vännen..!!

Jag kollade vad långt jag har till Gävle,, "bara" drygt 80 mil enkel väg, men Göran tyckte direkt jag skulle anmäla mig.. *L*
Så, vi får väla se hur det blir.

Vad har Sandra för favoritchips..??

Ha en underbar helg.. // Kramar till er alla tre <3

Annelie sa...

Näeäe,, vi flyttade inte sakerna.
Men, däremot gjorde Göran om låset, visst det går väl lika lätt för de denna gång OM de kommer tbx.
Men, vi måste göra nåt mer.. men VAD..??!!
Jag skulle vilja även kedja fast det på nå vis.
Vad ledsen man blir,, men man är ju ändå glá att de inte tog nåt av värde.. även om vi gärna hade velat haft bordet & stolarna kvar också.

Kramizzar Annelie

Mia sa...

Vilka fina bilder på gosiga Sandra. Så söt när hon var liten:-)

Maya sa...

Att ha barn med funktionshinder är inte alltid lätt, men jag tror att det berikar ens liv.
Väldigt intressant läsning, tack för du delade med dig!
Önskar er en underbar helg.
/Maya

Anonym sa...

Hej!
Hoppar in här hos er ibland och läser då jag tycker att du har en fin blogg som genomsyras av så mycket kärlek. Har inte kommenterat innan, men tänkte bara lämna ett litet avstamp nu. Att läsa din blogg ger mig perspektiv och lärdom. Jag jobbar med förståndshandikappade med lite inslag av autism. Ni gör ett fantastiskt jobb, du och din man!
Hälsningar från en annan mamma.

SoCal Helene sa...

Hoppas att du har en bra helg med hela familjen och njut du på bara, det är du värd!
♥ Helene

Annika N sa...

Intressant och lärorikt att läsa om hur Sandra fungerar i olika situationer som man inte har en aning om. Fantastiskt skönt att det bara flyter just nu..det är ni väl värda. Mysiga bilder :-)

Njut på !!! Kram Annika

anna sa...

Hej! Tack för alla bra svar:) Vad skönt för sandra att det inte gör ont på henne när hon klipper sig:)

Nu får ni ha en riktigt underbar helg.
vänliga hälsningar Anna

Maritha sa...

Så bra du är på att skriva så vi förstår, tack Nina!

Kram Maritha

Natalia sa...

det är så roligt med alla bilder!

Josse sa...

Hej

Ett mycket intressant inlägg! Blev väldigt intressarad av just skoldelen. Skulle vara väldigt intressant att få läsa lite mer om vad Sandra läser för ämen i skolan. Jag vet att vissa barn med autism följer den "vanliga" läroplanen (Lpo94)medan andra följer särskolans läroplan och några läser individuellt anpassade ämnen.

Ha en trevlig vecka!