Oj vad det höststormade igår, det var så jag undrade om väggarna skulle hålla… Lite skönt att slippa ut då. Nåt jobb blev det inte, nämligen. Jag var nog lite trött efter jobbdagen fortfarande för jag kände mig hängig igår, men idag är jag pigg igen :)
Vi ska fira Sandras födelsedag, har vi tänkt. Fast hon vet inget om det, utan sover gott. Jag hade ju lite funderingar förut, om vi skulle vara tvungna att berätta vilken dag vi skulle fira henne, eftersom hon frågade och frågade. Men sen lugnade det sig, och hon sa inte så mycket mer, så vi har ju inte behövt säga nåt.
Det är ju det bästa, om vi kan hålla det hemligt in i det längsta, för då blir dagen bättre, med en utvilad Sandra. Det blir lite fikabesök också, av ett par släktingar, dagen till ära. Nu var det meningen på em, men vi ändrade det till fm istället och är glada att dom kunde komma alls för dom hade annat för sig sen.
Vi brukar ju inte kalasa så mycket på födelsedagarna, eftersom Sandra inte fixar en massa folk och festande. Men lite vanligt fika kan ju gå rätt bra, om det inte blir för många och för länge. Så vi brukar inte bjuda hit några, eftersom vi bara kan bjuda en eller två vuxna, mer orkar inte Sandra, även om hon gärna vill.
Och det är väl lite så, tycker andra då, tror jag, att ska man bjuda så ska man inte välja två utan då ska alla vara välkomna. Kanske är det därför vi inte är så viktiga för vår lilla släkt längre? För att vi inte kan bjuda hit alla på en gång, eller för att vi inte kan ta hänsyn till några andra än Sandra?
Nåja, det var ett sidospår. Hon fyller ju inte år idag, precis, utan på tisdag, men vi firar alltid när det passar Sandra bäst och det är väldigt sällan på rätt dag. Så på tisdag är det en helt vanligt skola- och korttidsdag för damen.
Göran var iväg till tandläkaren igår igen, och nu hittade dom rätt tand också! Så den där visdomstanden han opererade bort delar av, var inte problemet… Fast hade väl blivit eftersom den var trasig, så den behövde väl kanske bort tids nog ändå, gissar vi. Nu är det iaf en rotfyllning som inte är okay, så det blir fler besök innan det är klart.
När Sandra kom hem var hon glad och lite trött. Hon hann inte kliva ur taxin förrän hon började fråga om måndag och skola, så räknade hon dagarna om och om igen. Ja, det är ju skönt att hon trivs i skolan… :)
Aspiggan tyckte att jag hade skrivit så lite om min jobbardag, och ja… så får det bli. Jag kan inte skriva så mycket om det eftersom jag har tystnadsplikt. Så jag skriver hellre för lite än för mycket. Ni får helt enkelt nöja er med att jag tycker det är jättekul att komma ut och jobba :)
Aspiggan undrar också hur Sandra har tagit beskedet att hästen är sjuk. Hon vet ju inte hur allvarligt det är utan tror att det är tillfälligt än så länge. Vi får väl se hur det utvecklar sig, och om det finns någon lösning, eller vad alternativet blir, innan vi berättar det för henne.
Nu börjar det snart bli dags att göra frukostbrickan och plocka fram paket här. Jag önskar er alla en fin lördag!
♥ Kram ♥