tisdag 7 december 2010

Passar på å jula på ledigheten

Igår hann jag inte förbereda nåt inlägg här så jag ska väl försöka få ihop nåt nu istället. Jag har ju mer tid att sitta vid datorn när Sandra är hemma, är det inte märkligt? Nä, egentligen inte, för det är den bästa platsen jag kan sitta på när jag ska vara nära, men inte inpå. Och det är ju så jag måste jobba hela tiden. Beredd att finnas så fort det behövs, liksom.

Datorn är så perfekt på det viset att man ju bara kan gå härifrån mitt i, så då sitter jag ju här rätt mycket, men korta stunder i taget. Man får bereda vägen åt Sandra och ge henne uppgifter eller vad det nu är, sen måste man lämna henne ifred, men inte ensam, så man inte stör och lockar fram ett utbrott.

När Sandra inte är hemma, kan jag ju göra andra saker, som inte går att göra när hon är hemma. Och då har jag inte tid att sitta vid datorn på samma sätt.

Nåja, igår passade vi på att julmysa lite här. Eller, inte med adventsljus och julmusik då, men glögg och julklappsinslagning blev det iaf.


Och Sune var ju med hela tiden och kollade läget, så hans paket får vi väl slå in när han sover sen ;)


Nä, skoja bara. Sandra ska få slå in några nya leksaker till honom sen, för det vill hon säkert. På julaftons förmiddag måste vi ju ha lite att pyssla med så då ska Sandra få slå in både till Sune och till Göran och mig. Innan dess tar vi inte fram nånting som påminner om julen här.

Vi har ingen tomte utan Sandra brukar få en luva på sig, sen delar hon ut paketen, vilket hon tycker är jättekul. Eftersom hon inte kan läsa så sätter vi på egna etiketter på alla klappar, med bilder istället. På så vis klarar hon att dela ut paketen utan hjälp.


Idag ska Göran till läkaren på förmiddagen, sen åker vi och handlar. Det är lite småsaker som vi ändå behöver men som vi tänkte att Sandra skulle få göra paket av. Ja, sen lite trist mathandling också då.

Jag avslutar med svar på frågor. Pernilla, nej jag har inte sett till nån annan kommentar från dig, så den försvann nog nånstans på vägen…

Maria undrar vad det är för program i datorn vi fått som hjälpmedel… Jadu, den historien är inte slut än. Men programmet heter iaf Widgit och vi hoppas att Sandra får det medan hon fortfarande behöver det.

HÄR kan ni som vill läsa första delen av historien då…

Efter det så väntade jag på att rätt person skulle höra av sig, vilket hon inte gjorde. Så jag letade upp den där sidan, som inte har någon egen länk utan måste sökas fram, och hittade tillslut telefonnumret till det andra distriktet som vi från nu ska tillhöra. Sen ringde jag dit och kom inte fram direkt, men tillslut… Och hon lovade att ringa upp.

Och nu kommer dagens avsnitt, eller gårdagens, snarare. För jag ringde ju upp den där personen igår, eftersom hon inte ringde förra veckan som hon lovade… Det har inte hänt ett smack så nu ska hon höra av sig senast på fredag…

Jag var nog inte så trevlig för jag tycker det här har skötts illa. Det är ju inte hennes fel då, men nån måste man ju säga det till, tycker jag. Funderar faktiskt på att gå vidare, för jag tycker inte att ett ställe som är till för funktionshindrade och deras anhöriga ska få bete dig så här.

Eller, det är väl inget fel på deras sätt att bemöta när man väl hittar dom och får tag på rätt person. Men vägen dit är ju jättekrånglig och det är ju tur jag är både frisk och har ork! Det har ju inte alla, liksom… Och det är dom som har minst ork och förmåga som dom mest ska finnas för ju! Sen tycker jag ju att dom ska ringa upp när dom har lovat att göra det!

Jaja, nu tänker jag inte sitta och bli irriterad över det. Nu önskar jag er en fin dag och var rädda om er!
Kram!

9 kommentarer:

Annelie L sa...

Godmorgon, tidigt uppe på lediga dagen. Jag tycker absolut du ska säga till och gå vidare i det här ärendet, så här får det bara inte gå till. De måste väl ha givna rutiner att följa som alla andra. Hoppas verkligen att hon ringer under veckan, så det inte blir samma visa som förra veckan, för då är det något verkligt galet med hela den organisationen, då har dom problem, som sen i sin tur blir de funktionshindrades problem och dom behöver inte mer problem en dom redan har, eller?
Kram till dig, så som du kämpar // Annelie

♥ Lenaeff ♥ sa...

Härligt att passa på att jula lite och slå in paket. Härligt att Sune är så tjänstvillig ;-)
och vill hjälpa till.
Vad kul att ni gjort bilder så Sandra kan dela ut julklapparna, med tomteluva :-)
Hab ja...nej det är sannerligen inte ok att det ska vara så svärt att komma i kontakt med rätt person, för som du säger så är det ju de med störst behov som oftast mår sämst. Man kan inte låta bli att bli arg.
Ha nu en fin dag även om ni måste handla mat, för jag håller med det är verkligen trist.
Kram till fina du//Lena

Maritha Qvist sa...

Vad bra att ni kan förbereda klapparna när hon är på korttids.
Skrämmande att det ska vara så krångligt att få hjälp och jag tycker visst att du ska gå vidare så det blir ändring!!!!!
Ha en skön dag, kram!
Maritha

Annika N sa...

Kul att Sune ville vara med på ett hörn..skulle väl kolla om han fick något fint ;-)Bra att få lite fixat och lite mys under ledigheten :-)

Sköt om dej !!! Kram Annika

Pernilla sa...

Får nog sluta kommentera med iphonen, hade skrivit jääätelångt. :)

agneta sa...

Hoppas det ordnar sig och det SNART! Tycker också att du ska gå vidare, det kan ju hjälpa någon annan med i slutändan! Och försök njuuta av de lediga dagarna, så ni får ladda batterierna! Kramar till er <3

Bellan sa...

Vilket smart sätt - att sätta på bilder på paketen så Sandra fixar det själv sen! Man får vara påhittig...
Förstår att du blir irriterad när man lotsas runt flera varv innan man kommer rätt. Och att de inte ringer upp som de lovat, det är jag allergisk mot! Kan väl inte vara så svårt att lyfta luren heller....
Ha nu en skön ledig tisdag!
Kram! //Bellan

anbam sa...

Hej!

Ser att du och jag haft samma syssla, jag har också slagit in julklappar med viss hjälp av katten. ;) Bus är i stort sett helt införstådd med vad han kommer att få i julklapp, det blir lugnast för honom. Allt som jag vet är viktigt för honom har han fått veta att han kommer att få. Sedan blir det såklart fler paket också för att fylla ut antalet men dem bryr han sig inte särskilt mycket om.

Vi har även bestämt att ändra på en tradition som ställt till lite problem. Tidigare år har vi alltid öppnat julklappar även på juldagen, hemma hos farmor och farfar. Nu finns inte farfar kvar i livet längre och farmor ska för första gången vara hos oss på julafton (men vi ska ändå äta hos henne på juldagen). Varje år har Bus varit stressad över att julklappsutdelningen liksom inte tar slut på julaftonen utan att han måste vänta ända tills juldagen innan allt är över. Nu bestämde jag att det får vara slut på den traditionen. Eftersom farmor ändå ska hem till oss så ska barnen såklart öppna ALLA sina julklappar hemma på julafton. Mitt beslut var väl inte så där jättepoppis hos farmor men det är inte hon som måste hantera Bus när han blir orolig. Det är vi och då måste vi bestämma vad som är bäst.

Oj, vad långt detta blev!

Ang personen som inte ringt upp dig som hon lovat, det är ju något som man kan bli galet arg på. Dålig stil!

Ha´det så bra!

Kram

Ann-Sofie

Nattmia sa...

Det där med att säga att man skall ringa tillbaka och inte gör det är så jäkla irriterande..

Tycker det är smart med bilderna på julklapparna :-)

Kram Mia