Nu har vi
firat födelsedá
Ungefär tre
månader före sin födelsedag började Sandra tjata om den. När något fastnar i
hennes huvud så fastnar det, kan man säga. Vad man än säger eller frågar, så
svarar hon med ”sen är min födelsedag” eller ”när fyller jag år” eller ”snart
födelsedag” fast lite mer upprepande och entonigt gnällande i långa haranger.
Det räcker faktiskt med att man bara visar sig, så startar ramsorna. Det är
extremt tröttande i längden för alla som hör och, inte minst, väldigt
stressande för henne själv. Därför försöker vi undvika att påminna henne om
allt som kan fastna.
När något
väl har fastnat så måste vi försöka hantera det. Antingen tålmodigt svara varje
gång ”Det dröjer länge” och ”Nu gör vi det här” och ”Det pratar vi om när det
är dags” osv. Eftersom Sandra inte förstår tiden, så är det väldigt svårt att
ge ett svar som hon blir lugn av. Saker som ligger närmare i tid kan vi försöka
tydliggöra med hjälp av en slags ”kalender” där hon får dra bort dagarna
vartefter dom är slut. (Längre tid än en vecka är svårt).
(Den här gången användes inte kalendern) |
Vi kan också
fira födelsedag så fort som möjligt, så det är ur världen sen. Det spelar ju
ingen roll vad det står i almanackan om man ändå inte förstår den. Vi lyckades
iallafall att fokusera på andra saker som hände, så Sandra glömde bort sin
födelsedag ett tag. Tills nu.
Tjatet står
ju för att hon inte vet och förstår ”när” och vi måste göra det tydligt för
henne så hon blir lugn. Längta är en sak, men att tjata för att man inte vet
när det man längtar efter ska komma är något annat. ”Kalendern” är en stor
hjälp, även om det ändå är svårt för henne att förstå riktigt.
Nu valde vi
att fira hennes födelsedag tre veckor för tidigt istället. Dels slipper vi
stressa upp henne när vi inte kan tydliggöra det tillräckligt, och dels så är
det så mycket annat för henne just nu. När födelsedagen väl kommer är vi mitt i
den sista inskolningen, och Sandra lär ju inte bli piggare till dess.
Den här
helgen har (hittills) varit en bra helg. Ett lyckat firande och inga låsningar.
Nu kan vi
släppa födelsedagstankar och koncentrera oss på inskolningarna. Sandra längtar
till imorgon då assistenterna kommer, och orken räcker längre om vi skalar bort andra intryck.
Må gott!
.