Här är det
full fart, kan man säga. Fyra helt nya assistenter ska skolas in på åtta
veckor. Dom jobbar fyra dagar i veckan och det innebär att varje ny får åtta
dagar på sig att lära sig det här jobbet… Nej, det är omöjligt, men det är det
vi har så vi gör det bästa vi kan av det.
Än så länge
är det ganska lugnt, eftersom vi håller på med den första inskolningen
fortfarande. Men nästa vecka kommer ytterligare en ny. Två veckor senare en
till och ytterligare två veckor senare den sista. Än så länge är Sandra ganska
lugn, men jättetrött. Jag är skittrött, och kan ju bara föreställa mig hur den
stackars assistenten har det i sitt arma huvud med alla nya intryck. Men hen är
duktig och det går bra så här långt. (I vanliga fall, om vi bara haft en ny att skola in, så hade vi behövt tre veckor, men det är lite bråttom nu).
Sen har vi
den stackars schema-ansvariga på assistansbolaget, som ska få ihop alla tider.
Jag är inte avundsjuk! Men hon är jätteduktig och tar stor hänsyn till Sandras
behov. Det är så skönt att man utgår från Sandra, och förstår att det är
viktigast. Sen ska ju alla bli nöjda också, förstås, det är också viktigt, men
går inte före Sandras behov! Det är bra.
Vi går väl
och väntar på att Sandra ska bli trött-sjuk närsomhelst. Det är bara otroligt
att hon inte har blivit det än. Men hon har blivit bättre på att sova när hon
är slut, och det tror vi är orsaken till att trött-sjukorna inte kommer lika
ofta när det blir för många intryck på för kort tid.
Dock har vi
en period framför oss där hon kommer reagera. Det vet vi, för det är ju en del
av hennes svårigheter. Att alla är nya kommer påverka henne negativt.
En dag i
taget. Vi är iallafall väldigt glada över att vi har full bemanning, äntligen.
Och att assistenterna kommer få handledning, och att jag kommer kunna släppa ansvaret.
.
1 kommentar:
Har läst din blogg i flera år nu, och jag blir så glad att det verkar ordna upp sig för er alla. Håller tummarna för att ni snart får en fungerande vardag. Är det meningen att du och Göran ska göra nåt annat istället, dvs ha annat jobb än att vara assistenter? Undrar också om Sandra är så medveten att hon själv kan önska sig nåt i present när hon fyller/jul osv? / Tanja
Skicka en kommentar