Jag måste erkänna att jag nästan glömt bloggen en tid. Jag har ingen energi över till den för tillfället, men tänkte bara skriva några rader för er som undrar hur vi har det. Tack för påminnelsen och kommentaren Tanja 😊
Med Sandra är
det jättebra. Alltså, hon har det hur bra som helst och vi är såå tacksamma. Vi
hoppas innerligt att inte kommunen får för sig att förstöra hennes liv nu, så
hon får bo kvar. Hon har utvecklats massor och har innehållsrika dagar
tillsammans med personal och grannar. Det känns så fantastiskt bra och jag
tänker på just det när jag har dagar då jag känner mig låg.
I övrigt jobbar vi på att få tillbaks vårt liv och må bra igen. Det går framåt men jag har inte så mycket att berätta angående det. Jag är sjukskriven för tillfället och vet inte hur lång tid jag behöver, men börjar må bättre så sakteliga.
Vi försöker göra saker tillsammans, som vi ju inte kunnat i så många år. Fyller på med roliga projekt i den mån orken räcker. Det får liksom ta den tid det tar. Syftet är i första hand inte att bli klar, utan att vi har roligt på vägen. Många kafferaster blir det och vi har börjat hitta glädjen igen. Det är så läkande att skratta tillsammans.
Mitt mål är
att jag ska fortsätta skriva här, men just nu ligger prio mer på att bli frisk.
Sen återkommer jag. Må gott, ni som troget väntar på uppdateringar.
.