söndag 30 september 2012

Kravlös trött-dag

Sandra tog sovmorgon igår och när hon vaknade var hon irriterad, vilket hon brukar vara när hon är för trött för att orka. Så jag har nu mailat och avbokat veckans korttidsvistelse, och vi hoppas att hon orkar med skolan iaf.

 
Dagen fick bli så lugn det gick, men med dom vanliga lördagstraditionerna, förstås. Chipsmys i tv-soffan flyttar man inte på hursomhelst ;) Det gick bra, men nattningarna är alltid extra jobbiga när damen hinner bli för trött.

Vi fick ibland lite åsikter när Sandra var liten, att det väl inte var hela världen om hon fick vara uppe om kvällarna när det var helg och sovmorgon dagen efter. Men Sandra har aldrig fixat det. Hon måste fortfarande vara klar för sängen innan tröttheten kommer, så vi inte har några krav kvar när det är sovtid. För ”krav” och ”för trött Sandra” går liksom inte ihop sig utan en massa tårar och utbrott. Och det är ju onödigt om man inte måste.

Ja, det blev inte så mycket aktiviteter igår, mest film och ”klippa kataloger” men lite play doh roade vi oss med en stund iaf.

 
Imorgon börjar vår temavecka om assistans som några av oss npf-bloggare kommer att uppmärksamma på olika vis. Vill du vara med så kikar du in HÄR och anmäler din blogg.

 
Njut av idag!

♥ Kram ♥

lördag 29 september 2012

Rullstolsprommis, trädgårdsfix o nya roligheter

Igår var Sandra mycket piggare igen, även om det låg lite skörhet på lur om kraven blev för höga. Det blev en prommis med rullstolen på fm och lite små ärenden fixade när vi ändå var ute.

 
Rullstolen använder vi mest när det är situationer som är jobbiga för Sandra, t.ex. bland mycket folk. Då klarar hon inte att gå samtidigt som hon måste koncentrera sig på allt annat runt henne så rullstolen hjälper oss att kunna göra lite mer saker med henne.

Igår hade hon nog kunnat gå själv om vi hade sagt det från början, men nu var det rullstolen som lockade mer än promenaden och vi bestämde att hon skulle få en tur i den som igår för att sen kunna ta bilen till frissan nästa gång hon ska dit. För hon hakade upp sig väldigt på det där att åka rullstol till frissan efter det att vi ändrade i planeringen i torsdags.

Efter maten gick familjen ut och höstade lite i trädgården.

"Flytta på dig din gamla morsa" sa Sandra :)
 
 
Men till kvällens kravfyllda rutiner kom tröttheten ikapp på riktigt, med utbrott och tårar som följd. Sandra ville absolut bli omstoppad av mig, så vi bytte i all hast, för egentligen var det Görans kväll. Varför bråka i onödan när man inte måste, liksom.

Damen somnade ganska fort och sen blev det lite vin i tv-soffan innan jag somnade jag med, fortfarande trött efter senaste dagarnas roligheter.

Resten av helgen kommer att bli lugn och vi har pratat lite om att vi nog skippar korttids kommande vecka och koncentrerar oss på skolan istället. Mest för att Sandra är trött, men också för att förebygga och inte spä på tröttheten ännu mer till nästa helg då Göran ska vara själv med henne fredag-lördag. Det underlättar ju väldigt om hon inte är trött eller sjuk då.


Det här ska jag och ett gäng härliga tjejer
roa oss med på fredag, nämligen :)
 
 
Dessutom är det en heldagsutflykt i skolan på onsdag, och den älskar Sandra men hon brukar bli lite trött efteråt, särskilt om det har varit korttids också.

Vi har inga stora planer för veckan, mer än sånt som går att klara av medan Sandra är i skolan, så det känns helt okay att skippa korttids den här gången. Men vi ska väl se lite hur helgen blir innan vi avbokar iaf.

 
Ni får ha en fin lördag!

♥ Kram ♥

fredag 28 september 2012

Må-bra-tid o roligheter

Det blev lite ändrade planer här igår, eftersom Sandra var för trött för att orka följa med mig till frissan, även om hon gärna ville. Så Göran ändrade sitt möte på banken och jag lovade att Sandra skulle få åka rullstol till frissan när hon ska klippa sig nästa gång. Det accepterade hon efter ett tag och det var ju en bättre lösning än att dra iväg med henne när hon inte orkade.

 
Men jag ska nog försöka fråga, på nåt ledande sätt, ifall hon inte hellre vill ta en promenad med rullstolen idag (eller i helgen, beroende på ork) så vi kan ta bilen till frissan när det blir dags. För hon brukar inte orka med så många fler intryck än just frissabesöket när vi ska dit, och då är bilen den bästa lösningen.

Nåja, igår gick det bra iaf, både för mig och familjen. Men Sandra var förstås skör och två timmar själv med henne då tar på krafterna, så Göran tyckte nog att det var skönt när jag kom hem igen.


Resultatet :)
 
För Sandras del blev det mest vila av gårdagen, och några utbrott och ”nära kräkas” men det hör ju ihop. Hon mådde nog inte illa egentligen för hon åt ganska bra. Det är säkert trötthet bara, och inga andra sjukor iaf.

 
Men nu är det lite mycket i almanackan, tror jag. Inte för att det gör nåt, egentligen, men när man inte är van så blir det ju rena ketchupeffekten. Å andra sidan har jag ju lovat mig själv att fylla på med en massa ”Prio-Nina-tid” när allt annat är lugnt och funkar, och det gör det ju nu :)

Rätt vad det är så kommer en period med sjukor eller andra måsten igen, och då varken orkar eller kan vi göra så mycket annat än att ta oss igenom dagarna, liksom. Så jag passar väl på så länge det funkar och så länge det dyker upp roligheter.

 
Helgen blir iaf lugn och det var bara igår som vi fick planera om lite för att få det att funka när Sandra behövde vara hemma. Så nu har vi all tid i världen att vila upp oss ordentligt innan vardagen kör igång på måndag.

Det blir nog ganska lugnt på kommande ledighet också, vilket känns bra så vi hinner med varandra och lite vardagsmåsten. Att hitta på roligheter när det blir ledigt är ju viktigt, men det är lika viktigt att ”bara vara” lite mellan varven.

Nästa vecka kommer vi som bloggar om npf att ha tema om assistans. Är man intresserad av att vara med på våra temaveckor så klickar man HÄR

 
Ha nu en riktigt skön helg!

♥ Kram ♥

torsdag 27 september 2012

Pigg o glad o jättetrött

Då var det vardag igen. Jag har ju haft det kanonroligt hos fina Helene ett par dagar och blivit uppassad med god mat och gott sällskap.

Förutom att babbla en hel del så blev det lite prommisar med hennes söta lilla (väldigt lilla och söta) hund Nelson och min kamera, förstås.

 
Vi hade tänkt testa på turridning, men det gick tyvärr inte att ordna nån tid med så kort varsel, så vi fick nöja oss med att titta på hästarna och dom fina omgivningarna.

 
Sen tog vi en liten shoppingrunda med fikapaus istället, och det är ju skoj det med :)

 
Det blev ett litet krogbesök också och tiden hos Helene bara rusade förbi, så som tiden gärna gör när man har kul. Tack Helene för härliga dagar hos dig!

 
Hemresan gick bra och jag hann hem i ganska god tid innan Sandra kom hem, vilket alltid är skönt så man hinner landa och ladda om. Full av energi, pigg och glad, men jättetrött var jag på en och samma gång.

Och det var en till som var jättetrött… Hon höll nästan på att somna i taxin, och det händer ju aldrig, eftersom hon älskar att åka bil. Men igår var det på vippen och hon sa att hon var så trött och att det hade varit tråkigt och bråkigt i skolan.

Men hon blev tillfälligt lite piggare när jag sa att hon hade en present från ”mammas kompis Helene” i köket.

 
Som hon älskar klockan! Hon blev så glad och ville helst ta med den i badet senare, så det blev ett trött-utbrott där när vi var tvungna att ta av klockan en liten stund. Tack fina Helene, det var en riktigt fin ”Sandra-present” och hon blev så glad! Jättegulligt av dig!

Ja, om nån har missat det så älskar Sandra klockor. Och gult har varit hennes favvo-färg i alla år, även om hon gillar andra ”glada” färger också nu.

 
Vi klarade av kvällsrutinerna lite tidigare än vanligt, eftersom damen var för trött för att orka ända till läggdags. Som tur var så var det ”Nalles blåa hus” före vanliga Bolibompa igår, vilket gjorde det enklare att tidigarelägga nattningsproceduren som i vanliga fall inte börjar förrän efter Bolibompa. ”Nalles blåa hus” är ett av favvo-programmen, så hon var nöjd med att se det och skippa resten av tv-kvällen.

Idag kör det ihop sig lite, men det mesta går ju att lösa. Sandra mår inte bra och behöver vara hemma. Göran har ett bankärende att klara av ungefär samtidigt som jag ska få en helrenovering hos frissan. Lösningen på det lilla problemet blir att Sandra får följa med mig och sitta i rullstolen, sen hämtar Göran henne hos frissan så fort han hinner.
 
Nu ligger hon nerbäddad i soffan och lyssnar på musik med nya klockan på armen.
 
Jag önskar er en fin dag!

♥ Kram ♥

måndag 24 september 2012

Chokladbollar och skolalängtan

Igår var Sandra nöjd i sitt rum en liten stund medan jag förberedde för chokladbollsbakning. I vanlig ordning fick jag börja med att slänga förra årets skörd från frysen och diska burkarna så vi kunde fylla på med nya bollar. Så blir det alltid här, för vi bakar mer för att ha nåt att göra än för att ha nåt att äta, eftersom vi nästan aldrig fikar i den här familjen.

Men till födelsedagarna går det åt lite, för då måste det finnas chokladbollar på frukostbrickan! Annars är det ingen riktig födelsedag ;) Så vi bakar alltid en sats vid den här tiden, så det ska finnas.

Hursomhelst tog lugnet slut när det var dags för bakning, eftersom Sandra hade tråcklat på sig en massa armband och klockor som hon blev arg över att behöva ta av sig innan hon började kladda ner händerna.

Så istället för bakning så blev det utbrottande och jag fick ställa in smeten i kylen ett tag tills stormen hade stormat klart. Sen gick det bra igen :)

 
Efter maten fick Göran ta över assistansen så jag hann packa väskor, förbereda kvällsrutinerna och fixa med schemat. Och duscha, minsann!

Kvällen gick bra och Sandra var nöjd med att helgen började ta slut och skoldagen närmade sig. Natten har varit lugn och Sune väckte oss halv fem. Kattskrälle!

Fotot är taget vid ett tidigare tillfälle, i husbilen
 
Idag ska jag åka på egna roligheter ett par dagar, så jag återkommer med nytt inlägg på onsdag, eller torsdag. Beroende på vad jag hinner eftersom jag kommer att komma hem strax före Sandra, och då har jag nog lite annat att göra ett tag.

Det var egentligen meningen att Göran skulle iväg han med, men det blev ändrade planer, vilket är bra ifall det strular till sig för mig på vägen. Det går ju inte för sig att ingen är här när Sandra kommer hem.

 
Ha en skön vecka så återkommer jag om ett par dar :)

♥ Kram ♥

söndag 23 september 2012

Begränsningar som behövs

Jag skrev ju lite igår, om hur lätt Sandra tar över om man tillåter ett litet avsteg. Jag har ju sagt att det är okay att ”krångla med grejor” på morgnarna när man är ledig och liksom inte har nån tid att passa.

Men igår morse fick jag allt sätta lite stopp iaf. Vi får väl se hur det går framöver, men jag sa att hon får välja en skiva (för hon lyssnar på musik när hon äter frukost) och ett gosedjur. Sen efter frukost, då är det okay att plocka fram annat.

 
För hon vet ju inte vad ”lagom” är, så det blir väldigt lätt väldigt mycket, om jag säger så. Igår hade hon en massa halsband runt halsen, en massa armband och klockor runt armarna, kedjor och krafs i fickorna, en lekmobil fastsatt på varje sida av byxlinningen och två stora hårspännen i handen som hon ville ha hjälp med.

Liiiite svårt att klä på sig och göra sig klar när man redan innan har svårt att sortera och få ordning, lixom… Dessutom fastnade en kedja i stolsspringan, vilket väldigt lätt leder till utbrott. Och skivan glömde hon.

 
När det väl var dags för frukost i allt krånglande så hade damen hunnit bli skör, så det blev en sväng med tårar innan dagen kunde fortsätta. Det går ju an när det inte är tider att passa, som sagt, men på skoldagar hinns inte sånt här med, så därför måste vi hålla våra rutiner ganska strikt. Och nu blev det ju för rörigt, trots ledig dag.

Minsta lilla avvikelse kan ge väldigt stora konsekvenser. Så det som uppfattas som ”onödiga regler och principer” är sånt vi måste ha för att hjälpa Sandra rätt i en för henne rörig värld.

Nåja, efter tårar och frukost var läget lugnt, om än lite skört. Det blev ”klippa i kataloger” och se film mest hela dagen. Ja, förutom ett låååångt konstverk som Göran och Sandra gjorde tillsammans.

 
Undrar om IKEA har bra ramar till den tavlan? ;) Kul hade dom iaf.

Kvällen gick bra med chipstraditioner och musik även om skörheten låg på lur. Idag vet jag inte riktigt vad det blir än, men nånting behöver vi göra om orken finns så det blir nog lite chokladbollar gjorda, gissar jag.

Sen har jag lite väskor att packa, både till Sandra som ska till korttids och till mig som ska till en vän ett par dagar. Det ska bli jätteskoj och jag är mest glad att vi har hållit oss friska så här långt :)

 
Njut av dagen!

♥ Kram ♥

lördag 22 september 2012

Förebyggande eller utvecklande

Igår morse frågade Sandra jättefint efter en speciell CD-skiva som hon ville lyssna på till frukost. Att hon kan be om hjälp och förklara så jag förstår på det sättet gör mig stolt och glad. Självklart ska jag då hjälpa henne med det hon ber om.

Men!

Hon hamnar väldigt lätt i låsningar och hon hakar gärna på i saker som lätt blir krångliga och tar en hel massa mer tid än vi har på morgnarna. Så hur gärna jag än vill göra som hon ber om så vet jag att det nästa gång troligtvis blir problem, låsningar och utbrott.

Så jag gör bäst i att hålla ganska hårt på våra morgonrutiner. Och när det då kommer ett sånt här tillfälle, som jag i vanliga fall bara vill uppmuntra, då blir det en liten konflikt i mig.

 
Uppmuntra utvecklingen är ju så himla självklart, liksom. Men när den i längden leder till problem och utbrott? Ja, då vet jag faktiskt inte vad som är bäst alla gånger. Igår löste det sig, hoppas jag. Jag förklarade att vi inte har tid att leta efter en speciell låt bland alla CD-skivor, men just igår visste jag vilken skiva hon menade så just igår plockade jag fram den åt henne. Nästa gång får hon välja skiva själv. Sandra var nöjd och verkade med på noterna :)

För övrigt var det en mycket piggare och lugnare tjej igår än i torsdags. Skönt när det går över efter lite sova. Dagen i skolan hade gått bra och eftermiddagen hemma gick bra den med.

Sommarens sista suck?
 
Patricia undrar hur det har gått med halsbandet på gosedjuret. Ja, det var verkligen en superbra idé och än så länge funkar det hur bra som helst. Sandra förstår och tycker det är roligt, och alla är informerade. Sen att "lilla damen" busar lite ibland, det är ju en annan sak. Igår pulade hon ner Sunes lekråtta i byxfickan utan att jag märkte nåt, och plockade glatt fram den i skolan sen :)

 
Förresten, nästa tema inom npf-blogg-världen är bestämt till vecka 40 då vi kommer att skriva om assistans. Är det nån npf-bloggare som vill vara med, så gå in HÄR och anmäl din blogg.

♥ Kram ♥

fredag 21 september 2012

När viljan är större än orken

När jag väckte Sandra igår var hon en solstråle. Hon hade valt ett gosedjur som skulle följa med till skolan och ha det röda halsbandet på sig. Ni som missat det kan scrolla ner lite till inlägget som heter ”Avslaget”

 
Morgonbestyren funkade utan problem, även om det var en viss skörhet i rösten. Frukosten slank ner mellan små utbrott och hostattacker men damen kom iväg till skolan utan några större missöden.

Hem kom en mycket trött tjej som hade varit skör lite till och från i skolan med, och hon talade om att hon inte orkade dit som idag. Vi var tvungna att lämna henne lite för sig själv en stund, tills hon hade landat här hemma, och vi funderade på om hon kanske skulle behöva en ledig fredag.

Men efter en lugn stund med kataloger och sax och lite mat i magen blev hon piggare så hon orkar nog med den sista skoldagen för den här veckan. Dom är duktiga på att anpassa verksamheten efter Sandras ork, så egentligen är det ingen vila för henne att vara hemma, utan hon mår bäst om vi följer schemat, men i ett lugnare tempo. Sen är det nog ganska lagom med en helg att ta igen sig på.

 
Ni får ha en skön fredag, ni som kikar in här!

♥ Kram ♥

torsdag 20 september 2012

Mellantid

Ja, det är nån slags mellantid här nu. Det händer inte så mycket, men det kan det ju inte göra varje dag ;) Jag hoppas mest på att vi håller oss friska i några veckor till, och att det fortsätter att inte hända så mycket på ett tag. Och då blir ju skrivandet därefter, förstås. Men det kommer, förhoppningsvis roligheter snart.

 
Sandra brukar alltid åka på den där höstförkylningen ungefär typ nu, varje år. Men vi hoppas, och än så länge är vi friska allihop.

Det jag egentligen skulle skriva var att det nog blir lite innehållslöst här i några dagar nu under mellanperioden. Men det betyder att vi mår bra, så det får ni stå ut med ;)

Jo, lite har det hänt. Göran var iväg och besiktigade husbilen som gick igenom utan anmärkning och det finns lite intresse på den, vilket känns hoppfullt. Vi vill nämligen sälja den för att kunna köpa en större, vilket är nödvändigt om Sandra ska kunna semestra lite med oss i den.

 
Tiderna förändras hela tiden, och vi gör allt för att hänga med i svängarna och anpassa vartefter. För några år sen var det helt perfekt med campinglivet så vi bytte upp oss från vår gamla husvagn till en ny, ganska stor, och det funkade jättebra!

Tills Sandras utveckling gjorde att det inte gick att leva campingliv längre. Då hade vi mer användning av en mindre husbil, som Göran och jag enkelt skulle kunna ta en sväng med när tillfällen dök upp. För Sandras del passade det bättre att vi hyrde stuga när hon skulle semestra. Tills nu.

Nu skulle det vara toppen om Sandra kunde följa med i husbilen när hon har lov, istället för olika stugor. Ja, så kan det gå, haha! Men vi hoppas iaf att vi får den såld och att vi hittar en större till rimligt pris så fort som möjligt.

 
Det var en trött, men frisk, tjej som kom hem igår. Vi klarade av alla kvällsrutiner med så låga krav det gick, och slapp utbrott. Sandra sa att hon inte orkade till skolan, och då är hon trött på riktigt! Men jag sa att hon nog skulle vara piggare efter att ha sovit ordentligt en natt, och det blev hon nöjd med.

Så jag hoppas att hon är okay idag, det lär ju visa sig snart, men än så länge verkar allt okay och natten har varit lugn.

Göran ska jobba idag och jag tänker njuta av att alla måsten, städning och samtal är klara.

 
Må så gott!
(Jag fick ihop lite att läsa för er ändå :))

♥ Kram ♥

onsdag 19 september 2012

Ordning på torpet

Jahadå! All oreda sorterad och ordning på röran. Såå skönt! Fixade lite inköp, ärenden och samtal och känner mig ikapp med livet igen. Så nu kan jag börja samla på ny hög ;)

Vi hann precis in från vår lilla ärende-prommis så började det regna, och det fortsatte det med resten av dagen så det blev innemys och slapp när alla måsten var klara.

Jag har inte så mycket mer att komma med, faktiskt. Idag kommer Sandra hem och vi hoppas hon är piggelin.

 
Må så gott!

♥ Kram ♥

tisdag 18 september 2012

Morronhumör och glädjeshopping

Jösses så grinig man kan vara! Ja, inte Sandra då, utan jag! Jag vaknade på fel sida igår, eller så spelade inte sidan nån roll eftersom jag vaknade för fort. Inte för tidigt, egentligen, det var väl som det brukar ungefär, men morronen blev liksom fel från början. Så jag kom på mig själv med att bara gå och vara grinig över det mesta och lite till…

Göran sa att han vägrade följa med in i nån affär när jag skulle leta jacka (av erfarenhet) om jag inte sov ett par timmar först. Ja, sova hanns ju inte med, så jag bad om ursäkt i förväg istället ;)

Närå, humöret var bättre när vi kom till affären och då vågade han följa med in, och vettni… Jag hittade minsann en jacka! Och vem kan vara grinig då, liksom??

Sen in och justera glasögonen och två timmar kvar till mötet! Vem kunde ana att det skulle gå så fort att hitta en jacka :) Vi lyxade till det med ett besök på Mc:Donalds (!) och sen hann vi hitta lite födelsedagspresenter till Sandra också, och var ändå en halvtimma tidiga till mötet.

Sandra gillar Barbapapa, tjejiga färger, gult, paket och presentsnören. Det spelar väl knappt ingen roll vad som finns i paketen då, liksom.

 
Hon fyller ju inte år ännu, men vi är vana att passa på när vi får tillfälle för man vet aldrig hur ofta det blir.

Mötet då. Ja, alltså det var ju bra på alla sätt utom ett. Vi hade behövt det i våras. Men Hab är ju inte precis kända för att jobba fort, så vi hade ju hunnit ta reda på allt själva redan.

Nåja, vi fick iaf träffa den person som vi ska kontakta i fortsättningen, för nu tillhör ju Sandra vuxensidan och inte barnsidan längre. Det kan ju knappas bli nån försämring iaf, men vi får väl se. Hon höll iaf med om att vi hade haft otur och liksom hamnat mellan stolarna mest hela tiden.

När vi ändå var där så frågade vi efter nån slags ”almanacka” eller veckoschema i fickformat, som Sandra lätt kan bära med sig. Så frågan skulle skickas vidare till ”vårt kära irritationsmoment” som har haft hand om våra ärenden tidigare. När Göran hörde hennes namn sa han ”Ska hon ha hand om det? Då blir det inte i år” och det kom så från hjärtat att vi började skratta alla tre. Vår nya kontaktperson sa att hon skulle se till att det blev gjort fortare.

Jag ska inte gnälla på Hab förrän det finns anledning, så nu tar vi bara för givet att dom gör som dom säger och att vi slipper påminna dom i ett par år innan det händer nåt…

Sen gick Göran ut och började tömma poolen, och den har skött sig själv hela natten. Det tar sin tid och måste helst göras när inte Sandra är hemma.

 
Den blev inte använd så värst många gånger den här sommaren, men några dopp har det blivit. Sandra är inte så noga med temperaturen på vattnet när hon vill bada...

 
Till kvällen blev det lite måndagsmys.

 
Sune satt på lagom tillåtet avstånd och väntade på godsaker.

 
Idag har jag haft sovmorgon och vi har inget vi ska iväg på, så idag tänkte jag försöka få lite ordning i oredan här bland alla papper och kom-i-håg-lappar. Göran fick en dokumentsamlare, eller vad dom nu heter, som jag hade, till Sandras papper som han ska ha koll på nu när han är God man, och då sjönk högen av papper en del iaf.

 
Ha en fin dag och tack för att ni kikar in!

♥ Kram ♥

måndag 17 september 2012

Upp i ottan

Formsvackan i lördags var över igår :) Sandra mådde bra igen och det var ju skönt att det var kortvarigt. Idag är det lov i skolan så det är fritids/korttids direkt på morgonen, och imorgon är det skola igen. Hem kommer damen på onsdag, efter skolan.

 
Jag är ju så klart gladast för Sandras skull, men det var väldigt skönt för oss också, att det inte blev nån sjuka just nu. Mötet idag hade ju Göran fått åka själv på om Sandra hade varit hemma, så det hade väl inte varit hela världen, men det är alltid bäst när vi kan gå båda på saker som rör oss båda, eller Sandra. Det är lättare att prata om det efteråt då.

Sen bara måste jag hitta en höstjacka, och det är enda ledigheten jag har att hinna det på. Jag har kollat lite förut, men antagligen har det varit för tidigt för höstjackor i affärerna, så jag hoppas att det har kommit lite mer nu. Jag har ingen nämligen, så det är lite akut.

 
Nåja, gårdagen var ganska lugn. Sandra mådde ju bra, men behövde nog ta det lite lugnt ändå för att samla krafterna lite. Efter maten gick hon iaf ut en stund med Göran och jag passade på att få undan lite, packa korttidsväskan och duscha.

Imorse vaknade damen för tidigt. Ja, eller för sent egentligen… Hon vaknar nämligen varje natt, och somnar om igen, men idag (inatt?) vaknade hon inte förrän halv fem, och hinner ju inte somna om. Typiskt!

Jag är lite okonsentrerad nu, eftersom jag har "öronen hos Sandra" så hur det här inlägget blev vet jag inte riktigt, men sånt är livet ibland. Nu ska jag ta hand om en otålig tjej här.

 
Jag får önska er en fin vecka!

♥ Kram ♥

söndag 16 september 2012

Avslaget

Jag måste börja med att tacka för alla tips angående gosedjuren. Vad bra det är med blogg ändå! Man får tips och idéer och man kan vrida och vända och tillslut hittar man en lösning.

Alla tips är värdefulla för mig, även dom som egentligen inte passar Sandra från början, för dom får mig alltid att tänka till och dom flesta idéer går att anpassa och vrida lite på.

Det som jag tillslut kom fram till nog skulle passa Sandra bäst, som jag tror iaf, och som är enklast att använda överallt i alla situationer, var det att ha ett djur-halsband som märkning.

 
Så ska vi bara få Sandra, och alla som jobbar runt henne, att lära sig den rutinen. Djuret som följer med Sandra till skolan, fritids eller korttids ska ha det röda halsbandet på sig, alltid. Det tas inte av förrän gosedjuret kommer hem igen, och hemma används det inte. Jag vet ju inte än, men tror att det är den bästa lösningen just nu iaf. Vi får väl testa ett tag så får vi se.

För övrigt var gårdagen en mycket skör dag och vi undrar om damen håller på att bli sjuk, eller om det är den vanliga ”helg-skörheten” som är extra jobbig den här helgen.

 
Vi hörde ju att hon inte var nöjd redan på morgonen, så Göran bestämde sig för att gå ut en stund med henne, det brukar hjälpa. När hon hade druckit sitt vatten (som vi har på rutin innan hon går ut) så böjer hon sig efter sina skor i hallen. När hon sen reser sig upp så ser jag att hon tar sig för pannan och får en lite orolig röst.

Yr? Ont i huvudet? Ja, det var nog huvudvärk hon hade, det var iaf vad jag lyckades klura fram efter att ha försökt att ge ”inte ledande frågor” som ger henne en chans att svara efter eget tänk, liksom… Säker är jag inte, men hon fick iaf två Alvedon och sa att det kändes bättre när jag frågade senare.

Lilla gumman! Det måste vara jobbigt att inte må bra, inte förstå det, eller varför, och inte kunna tala om, och be om hjälp…

 
Nåja, hon blev gladare när huvudvärken försvann (eller vad det nu var) även om hon hade en ganska trött dag. Det blev film och ”klippa kataloger” på eftermiddagen, och det var väl ungefär lagom det.

Hon var mest orolig över att hon inte skulle få chips på kvällen, så hon kände nog att hon kanske inte riktigt orkade. Men chips blev det ändå, det ska mycket till innan vi skippar den traditionen… Damen var nöjd, men ännu tröttare, förstås. Det gick ganska bra ända till sängen iaf, med sänkta krav och två Alvedon till.

 
När Göran tog över med chipsskålarna i soffan så gick luften bara ur mig. Jag orkade ingenting och har inte ens packat korttidsväskan, så det måste jag göra idag om nu Sandra verkar okay när hon vaknar.

Eftersom hon inte mådde så bra igår så får hon sova så länge hon behöver idag och sen får vi se vad det blir av tröttheten.

Vi hoppas ju att eventuella sjukor väntar lite, för just nu är det inte riktigt läge för sånt.. Då kör det ihop sig lite i planeringen, kan man säga. Men eftersom man inte kan påverka sånt så får det väl bli som det blir och vad det än blir så löser vi det på nåt sätt.

 
Ha en skön söndag!

♥ Kram ♥

lördag 15 september 2012

Ordning, oreda och olösta lösningar

Jösses så mycket ansökningar, val och ”fylla i papper” det är nu då. Jag blir trött bara jag ser alla högar. Det är val av vårdcentral till Sandra – en hel lunta att fylla i och skicka in, info ”och vad det nu är” angående Godmanskap – en hel lunta att fylla i och skicka in, krångel med mobilabonnemang som ska avslutas och telefonsamtal att ringa, vaccinationsbeslut för Sandras del att ta ställning till och samtal att ringa och lapp att fylla i, ungdomsmottagning, banker, myndigheter och möten. Blä, vad trött jag blev!

Nåja, det är ju bara att ta en sak i taget och få det gjort. Det är iaf Göran som är God man, och jag är mest glad att jag slipper, för det är ju inte ”bara” liksom.

 
Sen alla Sandras grejor som leg, plånbok, patientbricka och sånt. Hon måste ha en egen handväska fast hon inte använder det, för vart ska man förvara alla saker så man inte glömmer vart det är, liksom?.. Usch, jag hatar när det blir rörigt bland såna saker och jag inte hittar nån ordning.

Men det blir väl bra när jag väl hittar ett sätt som funkar. Det är konstigt att det är trångt fast vi bor i ett ganska stort hus? Men när jag inte hinner få undan direkt, utan det samlas på hög ”tills jag har tid och få ordning” och högen bara växer för jag prioriterar annat, då blir det lite kaos tillslut.

 
Men korttids kommande vecka ska vi iaf inte iväg på några större saker, så förhoppningsvis hinner vi få lite ordning i röran. Det är väl bara ett möte och lite inköp som ska klaras av, tror jag faktiskt.

På tal om vaccinationer förresten, så börjar det bli hög tid för Sune att få sin också, kom jag på…

 
Nåja, det ordnar sig alltid på nåt sätt, och ordnar det sig inte så löser det sig ändå! Göran kom iaf hem till lunch igår, och han hade haft det bra. När Sandra kom från skolan väntade ett paket med bästa ”jag-tar-vad-jag-har-i-husbilen-av-papper-o-tejp-stil"


Tröttheten tar över så man ser inte hur
lycklig hon faktiskt blev av paketet
 
Jag fick en del (!) vin. (Och här var presentpappret tydligen slut)

 
Göran fick en P-bot! Hahaha! Jo, han hade parkerat utan P-skiva när han var i nån affär (och köpte vin till sin fru) i Danmark. Alltså, inte så kul kanske… men jo, lite kul var det allt… Värre saker kan ju hända. (Och nej, jag ska inte dricka allt på en gång och inte själv heller för den delen)

Vi har fått ett litet bekymmer som vi ska försöka hitta nån bra lösning på. Det är nämligen så att Sandra, som älskar gosedjur, tar med sig ett varje dag till skolan. Olika varje gång, och hon har hur många som helst.

Det är ju omöjligt för personalen att hålla reda på alla gosedjur och veta vilka som är Sandras, vilka som är skolans och vilka som är korttids…

Att märka dom funkar inte för Sandra gillar inte att det sitter lappar på djuren. Så nu tänkte vi klura lite för att hitta nån smidig lösning som funkar överallt, och som Sandra accepterar. Kanske begränsa djuren lite, så hon har några få att välja mellan när hon ska ta med sig ett till skolan. Inte för att undvika att dom kommer bort, utan för att undvika att hon får med sig skolans/korttids djur hem, vilket ställer till problem hemma.

Problemet med att begränsa djuren är att hon kommer tröttna och vilja byta efter ett tag. Ett nytt, eller ett ”favvo-för-dagen-djur” och då ställer vi till med utbrott på morgonen.

Jag funderar på att fota och låta henne välja, men det får inte bli för krångligt. Det ska vara lätt att följa och använda det varje dag utan att man skapar andra problem av lösningarna, liksom.

 
Eller så väljer vi ett djur och det tar hon med sig. Punkt. Hon brukar acceptera om man bara är tydlig och bestämmer, men djuren är så viktiga för henne att jag tror att det skulle bli problem om hon inte fick välja sin ”favvo för dagen”

Ett annat alternativ är ju att märka djuret på ett sätt som Sandra accepterar. Ett halsband eller armband, t.ex. Men det är inte bara med nånting här, för vi måste sätta stopp och har haft regeln att hon bara får ha ett gosedjur och inget annat med sig. För annars har vi problem som leder till utbrott.

 
Sandra testade gränserna där en gång för flera år sen. Hon hade ett gosedjur med en ryggsäck till. Ja, det hörde ju ihop, så det gick väl bra, tyckte jag. Nästa dag packade hon saker i ryggsäcken och sen blir det kläder som ska packas ur, bytas och packas i och vips finns det för lite tid till allt krångel som ska gås igenom innan det går att gå ut till taxin. Stress och utbrott.

Så efter det är vi ganska hårda med att hon bara får ha ett djur och inget annat. Och då är Sandra lugn och trygg med det och vi undviker stress, oro och utbrott. Så om djuret får ha halsband, och Sandra är i en halsbandsperiod med sina hundratals halsband och kedjor i en enda trasselröra i lådan… då blir det problem av det med.

Ja, så får vi planera i stort sätt allt här. Tänka framåt och lite till för att undvika onödiga utbrott. Men nu är iaf familjen samlad och vi ska ta lite helg tillsammans innan Görans och min helg börjar då vi har tid att prata, planera och hitta lösningar.

 
Här kan ni förresten kika in på ännu ett inlägg i temat syskon ---> marielles dagbok

Jag får önska er en fin lördag!

♥ Kram ♥