onsdag 3 mars 2010

Snart är det vår, snart är det vår, snart...

Gårdagen började med strålande sol och en riktigt vacker vinterdag. När Sandra hade kommit iväg tog vi en prommis, och klarade av lite ärenden, och sen skottade vi. Och skottade… och skottade… och skottade…

Alltså, mesta tiden, och orken, gick ju åt till att försöka kasta all snö över dom höga vallarna som nästan hela tomten består av vid det här laget. Snacka om att jag var mör i armarna sen, efter närmare 1.5 tim. Men vi fick iaf undan den snö som kom ur snöstormen dagen innan. Kändes bra!

In å käka och fixa det som skulle fixas, slår mig ner med en kopp kaffe vid datorn och slänger en blick genom fönstret… DET SNÖADE IGEN!!!!! Jag som bestämt mig för att inte gnälla över snön eller vädret överhuvudtaget, eftersom det är som det är och inte blir bättre av gnäll. Men igår kändes det bara nog!

Fast man får ju ändå vara tacksam! Läste i Nattmias blogg om en bra kommentar hon läst på fb. Nåt om att vi faktiskt varken har jordbävningar, tsunamin eller några större översvämningar att tala om här. Dom flesta av oss har ett hem och mat för dagen! Så vad tusan är det att gnälla om, att man får skotta snö??? Jag är säker på att det är många ute i världen som gärna skulle byta!

Sandra verkar må bättre nu när skolan är igång igen, även om gårdagen var lite skör. Det blir nog ordning på torpet snart. Ett par veckor med vanlig vardag så är vi nog oss själva igen.

Men det är fasligt så virrig och glömsk jag känner mig. Jag har hela tiden en känsla av att jag missat nåt viktigt. Jag antar att det beror på att det har varit lite mycket ett tag, och det ska väl bli bättre så fort det lugnat sig igen. Man kan ju inte ha allt i huvet, liksom. Men det vore ju bra om det står lika i alla almanackor och om man kom ihåg att titta på alla kom-i-håg-lappar som sitter på kylskåpet… Och om man kom ihåg att anteckna allt man ska komma ihåg…

Jag är van att ha koll, så det känns lite halvjobbigt nu, när jag tror att jag har glömt en massa hela tiden. Igår morse höll jag på att glömma väcka Sandra!... Då har det gått lite väl långt va?!! Men nu är hon redan vaken… Hm, lite tidigt, tycker jag allt. Men har hon sovit hela natten så fixar hon det. Hon är ju oftast vaken ett par timmar varje natt, men det är inte alltid vi hör henne.

Idag ska vi handla och den här gången kan vi åka båda, så Göran får lite hjälp. Han har ju fått åka själv nästan hela vintern, eftersom Sandra har varit hemma en hel del.

Så mycket mer blir det inte av idag, vad jag vet. Hoppas våren kommer och hjälper oss med snöröjningen snart! :)

Ha en bra dag, gott folk!

4 kommentarer:

Maritha sa...

Man kan inte annat än tro på att det ska bli vår och sommar när man tittar på dina foton, tack för trösten!

Visst ska vi vara glada och tacksamma att vi har ett hem att gå till, vi behöver påminnas om det, bra Nina och Mia att ni gör det.

Nu får du nog se till att få din vila om det börjar visa förvirrings tecken vännen!

Ha en skön dag, jag tror det slutat snöa här nu!

Kramizar Maritha

Mia sa...

Lilla gumman, ligger vaken på natten utan att säga nåt! Viggo går upp själv på morgonen och sätter på tecknat om det varit en "lugn" natt för honom. Snart kommer våren, lite blaskeliblask först bara;)

Mona sa...

Jadu, det är inte lite snö som ska försvinna innan gräset kommer fram. Men här finns det gröna fläckar o gröna blad så det är hopp om våren. O jag har sagt i flera veckor när folk har gnällt "På Tahiti hade de varit tacksamma om problemet inte vore större".
För så är det, vi har det för jäkla bra. Men gnälla lite, det behöver man ibland så gnället går över. KRAMEN

Photo by Maria sa...

Här skiner solen idag med från en klarblå himmel.. Hoppas den gör det hos dig med och att den strålar varma strålar på snön så den sakta men säkert rinner undan, helst utan översvämningar som följd..

Ha nu en bra dag och hoppas du slipper skottar mer för denna säsongen..

Kram Mia