måndag 20 september 2010

Nu blir det skönt med semester!


Jag hann knappt säga gomorron till Sandra igår, så var tålamodet slut. Det var ett evigt tjafsande innan frukosten var avklarad. Nu var det ju inte bara Sandra som var tjafsig, utan även jag som hade slut på orken efter en vecka med sjuk Sandra och ett par dagar med… ja, det vet ni ju redan. Det ska bli skönt med lite ledigt nu, så man får fylla på orken igen, för det behövs liksom en del ork och den finns inte för tillfället…

Frukosten ja… Det var mest gnäll och tjafs ett tag, men så ville hon plötsligt, mitt i skrikandet, ha sällskap av pappa i köket. Jag tänkte att det går ju bara åt skogen, men sa att om hon var trevlig och åt sin frukost så var det okay, men blev det tjafs så fick pappa gå. Och dom hade såå mysigt! Det var ju jättehärligt, förstås, även om jag blev lite avis, faktiskt.

Jag ville också gå dit och mysa med familjen, äta frukost tillsammans som ”vanliga” familjer gör utan att uppskatta speciellt mycket… Det är lixom sånt man tar förgivet. Men har man förmåga att uppskatta vardagen och det lilla så har man så mycket att vara glad åt. Ta inte såna stunder förgivna utan njut!

Jag visste att det skulle spåra ur direkt om jag gick dit så jag fick nöja mig med att glädjas åt att Sandra och Göran kunde ha en mysig frukoststund innan jag fick ta över och få det jobbiga gjort. Nya läsare får scrolla ner och läsa om de senaste dagarna, för jag skriver inte om det igen.

Sandra hade redan börjat oroa sig över det jobbiga, så jag tyckte att det var lika bra att få det avklarat direkt efter frukosten. Och det blev lika jobbigt igår med :( Det är ju tur att vi är två och att vi är starka i varandra, liksom. För sånt här kan ju annars få vilka föräldrar som helst att bli osams. Men oj vad vi har lärt oss med åren! Så vi stöttar varandra istället och det är en himlans tur!

Nu har jag fått en massa stöd, både av er här i bloggen och även på fb. Tack så mycket, jag behövde det verkligen! Lite tips har jag också fått så nu har jag gjort ett schema, med belöning. Tamejtusan så bra! Ja, egentligen så självklart. Det är ju så man jobbar med autismen… Ibland får man blackout i hjärnan!

Jag har fixat en slags serie som ser ut så här (Kvaliteten är inte så bra för vår scanner är trasig så jag har fotat istället)


Första bilden på båda serierna är medicinbilden. Sen kommer en bild på tjafs och bråk där det översta alternativet ska betyda att vi inte hinner något mer om det blir tjafs (det är efter skolan jag tänkte använda det och då har vi inte så mycket tid) utan då blir det bara sova kvar av dagen och sista bilden är schemabilden för ”sovdags”

Det andra alternativet då, det som Sandra kommer att välja, och förhoppningsvis också följa… då är tjafs och bråk överkryssat. Och om Sandra fixar medicinen så blir det belöning direkt och sen har vi tid över och hinner se på tv innan sovdags.

Sen får man ju vara medveten om att Sandra inte tjafsar och bråkar för att vara tjafsig och bråkig, utan för att hon är stressad och orolig. Så belöning när hon fixar det är det jag tänker fokusera på. Att hon faktiskt är duktig som klarar det jobbiga och svåra.

Att få henne medveten om tiden är ju inte det lättaste eftersom hon tror att hela världen väntar tills hon är klar. Så vi får väl se hur det går, men hon förstår iaf inte det där med att hon inte hinner se tv om det blir en massa tjafs. Jag får försöka förklara så gott jag kan med hjälp av bilderna, det skadar ju inte att testa :)


Medicin- och badrutinerna tar, om det går bra, ca 1,5 timme och måste ske efter skolan. Då är allt precis uträknat och måste flyta på om det ska hinnas med. Lite marginal har vi, så vi hinner det som är viktigt, men för Sandra är den lilla stunden mellan bad och mat också viktig.

Jaja, det är som det är och blir som det blir. Oftast funkar det ju bra, det gäller att komma ihåg det när det är jobbigt. Vi tror att Sandra inte är riktigt på topp efter förkylningen än, eller så är hon trött på att vara hemma, för det sätter sig också som oro hos henne. Vi hoppas, och tror, att det hela går över så fort hon mår bra igen.


Idag ska hon till tandläkaren och det brukar gå bra. Ja, iaf när Sandra mår bra, men våra tandläkare är urgulliga, och vet vad det handlar om, så dom tar Sandra så himla bra! Därför behöver jag inte vara orolig ett dugg utan troligtvis går det bra och gör det inte det så får vi en ny tid. Sandra ska putsa sina tänder och det har hon gjort en gång förut så hon vet vad som väntar. Vi har också fått bilder hemskickade så vi kan förbereda hemma. Det ni :)

Efter tandläkarbesöket ska jag skjutsa Sandra till fritids/korttids, för det är ingen skola idag. Sen åker jag hem och vi ska försöka hinna få nåt i oss innan bussen mot ålandsbåten går. För det blir inte middag förrän klockan 21.00 och ååå vad Nina kommer att njuta!

Ha det fint!
Kram!

6 kommentarer:

Patricia sa...

Ja, vad ska man säga... som ni kämpar, och även om du är trött och sliten och har dåligt samvete för att tålamodet inte räcker till, så fixar du det ändå i slutänden. Men jag förstår att du får nog ibland och bara vill rymma, och åter igen så säger jag det...JAG BEUNDRAR DIG OCH DITT TÅLAMOD som är stort trots allt.

Nu håller jag tummarna att det går bra för Sandra hos tandläkaren, och så hoppas jag att ni får en underbar Ålandsresa och kan ladda era batterier till MAX och kommer hem till en piggare Sandra och att det blir en bättre period efter detta... =)

Massa många kramar!!
Patricia

Annika N sa...

Håller tummarna på att det nya schemat fungerar.
Vad mysigt att få åka i väg...det är ni värda :-)

Ha det så gott !!! Kram Annika

Bellan sa...

Härligt att det funkade med Göran vid frukosten. Men förstår att du är avis på att inte få vara med. Men det går alltid bättre med en vuxen än två, tycker jag av egen erfarenhet.

Nu får vi tro att det blir bättre för er med de nya bilderna du gjort, så ni får lite lugn och ro.
Vila upp er på er kryssning nu så du hämtar krafter för kommande behov.

Ha det gott, Kramisar till er från Bellan!

Photo by Maria sa...

Ni är välförtjänta av semester.. Mys nu och ha det så där himla härligt tillsammans..

Frukost tillsammans förekommer inte här heller men absolut inte av samma anledning som hos dig förstås.. men kanske en liten tröst.. Skulle vi äta frukost tillsammans hade vi fått vänta till nästan eftermiddag, tonåringar, behöver jag säga mer ;-)
Men jag förstår hur du menar och varför du blev lite avis..

Hoppas medicinschemat kan hjälpa Sandra nu..

Njut nu av resan och tänk inte på något annat än er själva..

KRAM i stora lass..

Mib sa...

Åh vad jag känner igen!
Herregud!
Just det där att inte förstå att tid försvinner när man har utbrott. Precis så har det varit hos oss också.
Ha det nu så jätte jättebra på Ålandsresan Nina! Det är du verkligen väl värd.
Stor kram!

Annelie L sa...

Vilket fint schema du gjort, hoppas det kommer att fungera. Jag håller tummarna.
Njut nu av er Ålandsresa och låt er skämmas bort med god mat och uppassning.
Kram