fredag 10 september 2010

Glädjeyra och orosmoln

Börjar med glädjeyran…
Jiiihaaaa!!!! Vet ni vad! Bredbandet funkar! :) Känns kanon! Det enda som retar mig lite är att det har funkat hela tiden… Bara det att det var en sladd som satt lite fel här hemma. Och som hade hamnat fel av en slump, lixom. För det funkade först, men sen skulle nåt bara fixas och då hamnade det förbaskade sladden fel. Hrmf!

Men NU funkar det, så nu är Nina glad! Japp!


Och det bästa av allt är ju att det är trådlöst nu. Det har vi velat ha från början, men det råkade inte bli så för att jag liksom inte tänkte på att beställa det… Men nu har vi :) Så jag kollade om det gick att surfa i sängen på övervåningen med, och det gjorde det, minsann :)

Jaha, så var det orosmolnet då…
Jag har ju för vana att inte ta ut nån oro i förväg, för det är sån slöseri med energi. Det blir ju liksom som det blir ändå och hur det än är så löser man det när man är där. Och kan man inte lösa det så ordnar det sig ändå, på nåt sätt.

Men nu har jag ju sett fram emot måndagen väääldigt länge så jag hoppas verkligen att jag inte behöver bekymra mig om det här lilla orosmolnet. På måndag ska jag nämligen ta tåget till MYCKET goda vänner, är det tänkt. Och jag längtar! Och jag ska stanna till på onsdag morgon, då jag ska ta tåget hem, lagom innan Sandra kommer hem från skola och korttids.

Dessutom ska vi, på måndag kväll, ut och käka med ett par cybervänner och det ska bli sååå himla skoj att träffas! Jag ser verkligen fram emot hela den lilla utflykten!

Orosmolnet?... Sandra kom hem från skolan och nyser och nyser och nyser…


I allra bästa fall, men inte vidare värst troligt, så blåser det över och försvinner… Det HAR hänt förut, men är ju inget jag går och förväntar mig, precis. Har vi lite flyt ändå, så blir det ”bara” förkylning. D.v.s. ingen feber och helt sänkt Sandra som kräver dygnetruntpassning. För det fixar man inte själv, då behöver vi vara två. (Klicka på länken ”nyårsafton” i förra inlägget så förstår ni vad jag menar) Men en vanlig förkylning, det fixar Göran precis lika bra som jag och då åker jag ändå.

Så håll tummarna nu, är ni snälla!
Kram!

5 kommentarer:

Patricia sa...

Nej va förargligt med sladden...ha ha ha.
Visst är det skönt med trådlöst modem, vi har haft det i ganska många år, men det är bara jag som har användning av det till min bärbara, Alex och Nicke spelar spel som kräver sån extrem uppkoppling att det trådlösa inte hänger med, så de kör med nätverklskabel, men så har de ju stationära datorer med så då kvittar det ju... =)

Håller alla tummar och tår att det bara är ett liten nys-fnatt som Sandra fått, så hon är pigg och kry på måndag.

massa kramar

Okki sa...

Tumhållning för att du ska komma i väg :)
Kram Okki

Mia sa...

Håller tummar och tår:-) Kramis

Photo by Maria sa...

Hoppsan då.. Men det är inte lätt att hålla reda på vart alla sladdar skall hålla hus.. Men tur att det funkar nu och även i sängen :-)

Jag håller tummar på att det "bara" är en vanlig förkylning så att du kan komma iväg, ja helst hoppas jag ju på att det är falsklarm så Sandra kommer iväg till Kortis förstås..

Ha nu en kanoners natt och en härlig lördag..

Kram Mia

Maritha sa...

Ja dessa sladdar....!!!!!

Hoppas det inte är något som bryter ut så du kommer iväg och träffa govännerna, så roligt det låter!

Håller tummaran hela dagen!

Kram Maritha