fredag 24 september 2010

Lite svar om ridning

Stort tack till Josse för kommentaren! Extra glad blir jag när liksom ”vanlig personal” är intresserad av autism och andra npf, för oj vad det behövs kunskap ute i verksamheterna! Tänk om all personal var som du, Josse! Tack för ditt engagemang!

Till alla som kikar in här: Hjälp gärna till att sprida kunskap och göra folk medvetna!

Jossan var lite nyfiken på ridningen och jag berättar gärna mer om det, så det får helt enkelt bli ett eget inlägg. Nu är jag själv ingen hästmänniska och kan inte så mycket om ämnet, men att Sandra trivs med det råder ingen som helst tvivel om. Hon älskar det!


Hon tycker ju mycket om djur överhuvudtaget så vi har nappat på det och spinner vidare. Att rida gör henne lugn, även oroliga dagar, och man ser att hon mår bra ihop med hästar, och andra djur.


Nu har vi sån tur att dom kan rida i skolan, för på fritiden hinner vi inte sånt, och även om vi skulle hinna så är det svårt att hitta något som är anpassat. Oj vad jag letade när Sandra var yngre, men det är en lång och alldeles egen historia…

Jag är iaf väldigt glad över att Sandra får chansen att rida en gång i veckan genom skolan och dessutom har hon en lärare som kan det där med hästar och träning på hästryggen. Så alldeles gratis och utan att Sandra märker det, så får hon en massa extra träning när hon rider. Det är barbacka (dock inte just på den här bilden) och utan stigbyglar. Det är upp och nerförsbackar. Det är svänga och småspringa. Våga röra sig och klappa hästen. Lyfta ben och armar, osv.


Dessutom har Sandra en egen utflykt en gång i månaden, hem till den här läraren. Då blir det en massa vård av djur och sköta om lite här och där, och så som Sandra har utvecklats av det går nästan inte att beskriva. Hon har blivit självständigare och klarar saker som hon i andra situationer har svårt för. Och hon tar egna initiativ på ett sätt som hon inte har gjort förut.


Så det är inte bara att sitta på hästryggen, utan en hel massa annan träning som hon får på köpet. Och det bästa av allt, hon har bara roligt och mår bra undertiden :)


Drömmen är ju att hon ska få fortsätta med djurvård och ridning även när hon blir vuxen.


Det var det om ridningen.
Trevlig helg!
Kram!

2 kommentarer:

Bellan sa...

Vilka fantastiskt härliga bilder på Sandra och hästarna! Syns att hon njuter och mår bra. Härligt!
Detta är något jag efterlyst genom åren för min son. Har hört att just hästar ska ha en lugnande inverkan på de som har autism. Men jag har tyvärr inte hittat nåt lämpligt ställe för honom. Hästskötaren måste ju vara insatt i autismproblematiken för att det ska fungera.
Dessutom är han allergisk så nån skötsel skulle det inte vara frågan om. Han skulle isf bara komma och rida, det tror jag skulle funka för honom.

Hoppas Sandra får fortsätta med detta i vuxen ålder också, eftersom det gör henne så mycket gott.

Kramisar till er från Bellan!

Josse sa...

Tack så mycket för inlägget! Det var väldigt intressant att få läsa om. Många fina bilder hade du också =) Tyvärr finns där en del brister i lärarutbildningen och "barn i behov av speciellt stöd" är en av dem. Man ser tyvärr allt för många lärare/förskollärare som inte vet hur man ska bemöta dessa barn. Det gäller därför själv att ta reda på lite mer fakta. Jag var i en förskoleklass där två autistika barn var insatta i den stora barngruppen på ca 50 barn. De hade assistenter, men det måste ju vara jobbigt iaf.