torsdag 26 mars 2015

En verksamhet växer fram

Det är helt otroligt vad fort Sandra hittar sin plats i allt nytt. Vi måste vara himlans bra, vi assistenter :) För det pedagogiska stöd vi skulle få av kommunen är det väl lite si och så med. Pedagogen är bra, och vi behöver bara säga vad vi behöver i form av material och möbler, så fixar hon. Men hon har en hel del andra uppgifter också, så vi har fått strukturera upp dagarna själva. Och vi har ju inte riktigt den kuskapen, faktiskt.

Tack till världens bästa skola som har gett mig så mycket lärdomar under åren som Sandra gick där. Hade jag inte haft det att hämta idéer ifrån nu, så vetitusan hur det hade gått.

Men imorgon har vi en halv planeringsdag och då ska pedagogen vara med lite iallafall. Det är några anpassningar som bara måste fungera om Sandras dagar ska kunna vara trygga för henne och det får dom lösa bara. På nåt sätt. Sen har vi lite idéer och behöver lite material och så. Och bättre info om allt så alla vet vilka ansvarsområden man har… Men, det får andra lösa, och vi gör det som är vårt ansvar bara vi vet.

Kommunen tycker att städning av lokalerna är ADL-träning. Jag anser att dom tycker så för att spara pengar på att ta dit en städare. Sandra klarar nämligen inte av att städa så det blir rent. Ska hon ha det som ADL-träning, och det dessutom ska bli ordentligt gjort, så får vi lägga ner all annan verksamhet för henne om hon öht ska orka. Visst kan Sandra, så småningom, vara en del i städningen, men det är inte samma sak som att det blir rent varje vecka… Och just nu finns inte en chans att lägga in nånting annat än att komma in i allt nytt. Så nu blir det inte städat alls…

Diskmaskin skaffar man inte för att det är en bra aktivitet att diska. Förvisso… Om personen i fråga klarar det. Det är okay att kommunen inte vill satsa pengar på en diskmaskin, det kan jag förstå och det är inget problem att diska ett par tallrikar för hand, men det retar mig att man skyller på att det är för Sandras skull. Det är inte anpassat till Sandra att trötta ut henne med saker som hon inte klarar.

Dessutom riskerar hon att krocka med den andra personen som går där, om hon ska diska. Det skulle innebära låsningar och utbrott, och tillslut skulle hon inte orka vara i verksamheten längre. Precis som på första försöket på första dv-stället, där Sandra blev sjuk av stressen.

Nåja, det får ju lösa sig med rätt anpassningar den här gången. Vi har iallafall kommit väldigt långt i övrigt, och fått ganska bra ordning på upplägget av dagarna, även om vi måste justera det en del fortfarande, förstås. Det kommer att ta lång tid att få alla detaljer på plats. Assistenterna ska jobba ihop sig och alla ska få rutiner som funkar för alla. Det får ta den tid det tar, helt enkelt. Att Sandra är hyffsat pigg och lugn efter dv-dagens slut på onsdagen, när det har varit korttids dessutom, är det bästa betyg vi assistenter kan få, efter bara knappt två veckor.

Något vi behöver få ordning på är utrymmet utanför Sandras rum, där vi måste hålla till för att förbereda jobben under dagen.


I början fanns allt i en hylla i Sandras rum, vilket inte fungerar eftersom vi inte kan störa henne där. Meningen är att en assistent jobbar med Sandra i hennes rum, samtidigt som den andra förbereder nästa jobb. Just nu har vi det lite rörigt, men med bättre hylla, eller större bord, så ska det nog bli ordning där med.


Idag blir jag ledig några timmar, och Sandra har gympa på förmiddagen. Resten av dagen är planerad och ska nog funka bra. Jag passar på att bli lite ompysslad hos frissan undertiden.

Annette skrev att man kan ha lego i ”jobb-korgarna” om man har en viss mall att bygga efter, och så är det ju förstås. Klarar man att bygga efter en mall så har uppgiften ett givet slut. Det jag ville få fram var just det att jobben i korgarna måste vara såna som blir färdiga. För Sandra passar inte lego då, för det är en ”evighetssyssla” för henne.

Däremot kanske hon skulle klara enkla mallar längre fram, så den idén tar jag med mig. Nästa gång vi bygger lego ska jag testa om hon klarar att bygga efter nåt enkelt som jag har satt ihop, det blir spännande. Sen kan man ju utveckla det vidare isåfall.

Att använda bilder funkar bra för Sandra, om det skulle behövas av nån anledning. Nu var ju bilden jag syftade på i gårdagens inlägg just för att använda lego som ”korg-aktivitet” Så det var inte bilden i sig som gjorde att det inte hade funkat, utan legot.

Jag önskar er en fin dag!

.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vad är det för dörr bakom bordet ni sitter vid när ni förbereder?Det kanske ryms en hylla mellan dörren och skärmen?
Egentligen behövs ett förråd där ni kan ha och hämta nya aktivitetskorgar,och material av olika slag förstås (som de brukar ha i skolor).
Det där tänket med att städa och diska är bra ADL-träning är typiskt när man inte tänker utifrån individen utan bara allmänt för rent allmänt är det ju så även om inte alla klarar att göra sådana saker.
Hanna diskar aldrig,av flera olika skäl och städning är hon bara med på vissa utvalda enkla saker som hon klarar.
Lego är en typisk grej som kan vara en avgränsad uppgift eller en evighetssyssla (om man bara tar fram en massa klossar utan att styra upp det).
Tidigare använde Hanna Lego så att hon radade upp små figurer (eller små plattor) på plattorna och hon kunde sitta och göra om och göra om eftersom det aldrig blev tillräckligt jämnt/bra eller hur jag ska förklara (men du förstår säkert).
Då är det enklare med en mall och rätt antal Legoklossar och viktigt är att ha tillgång till reservklossar utifall att nån råkar komma bort.

Här har vi precis fått bra beslut från FK med vaken natt och en del dubbelbemanning så det blir lite extra jobb ett tag nu med att få till scheman osv.När beslutet kom fick jag en lyckokick,skulle tro det känns så om man vinner en storvinst,det kan omöjligt vara roligare!
Återstår att se om det är möjligt att få dubbla ledsagare hos färdtjänst och sen till hösten eller när Hanna mår tillräckligt bra med sin epilepsi blir det att prova DV.
Nu till möte,schemaläggning och fundera på rekrytering!
Gläds med er när det går bra,det syns ju att Sandra trivs även om det såklart är svårt också med allt nytt.
Annette

Lena sa...

Det finns en del att finslipa du. Löjligt att skylla på Sandra att inte skaffa disk och städ. Kanske lite mer kunskap vore på sin plats?
Om de vill hennes bästa frågar man väl vad som behövs för det ska fungera. Punkt!
Hoppas ni får en fin helg nu ❤❤❤
Kramar om