torsdag 10 juni 2010

Skolavslutning

Så var det gjort för denna gång. Sandras skolavslutning.


Egentligen har dom avslutning imorgon och förut hade vi det på samma dag vi med, även om vi var i Sandras rum med bara en lärare. Dom andra hade sin avslutning utanför glasdörren så vi kunde se dom.

Men Sandra blev stressad av allt folk och alla föräldrar. Sen orkar hon inte så länge och när vi skulle hem var vi tvungna att gå förbi alla andra, vilket alltid låste sig, förstås.

Så förra året valde vi att ha vår egna lilla avslutning, dagen före istället, och det blev mycket lugnare, även om hon är stressad av situationen ändå. Med hjälp av ”pappas klocka” fixar hon det iaf.

Och finkläder blev det. Vi hittade jul-klänningen i garderoben och Sandra blev nöjd :)


Lite blek om nosen var hon sen, så vi får väl se hur hon fixar det här.

Jag fick inga bilder från i tisdags nu, men väl från en annan utflykt häromveckan. Sandra och en lärare brukar åka hem till läraren en heldag i månaden. Ni som följt min blogg har läst om det förut, ni andra kan kika på bilder från en sån utflykt HÄR om ni vill.

Så klart får ni se några av dom nya bilderna med! Fast cykelbilden är tagen utanför skolan. Och gräsklipparen är inte igång :)


Avslutar med svar på ett par frågor.

Bellan undrar hur ofta Sandra måste ta medicin. Nu är det ju ingen medicin som har med hennes autism att göra, utan den hjälper magen att fungera. Helst varje dag, men det går att hoppa över det en dag om vi behöver det av nån anledning. Det är tur det, för medicinen funkar bäst i hemmiljö…

Maria undrar varför vi inte hade tänkt berätta om avslutningen för Sandra i år. Det är för att hon blir väldigt stressad av förväntningar, så över lag är det bättre att inte berätta något i förväg, om det är möjligt. Sånt som vi inte kan öva på, liksom. Saker som inte sker regelbundet. Allt från enstaka utflykter, skolavslutningar och helst högtider som t.ex. julafton…

Det bästa är om Sandra får reda på det precis innan det sker. Vi vuxna måste ju så klart vara förberedda och ha schema eller papper och penna när vi berättar vad som ska hända, men om Sandra får reda på sånt för tidigt blir hon orolig och riskerar att inte orka, eller t.o.m. bli sjuk, innan man väl kommer dit.

Ha det kanon!

4 kommentarer:

Mia sa...

Klart hon ska ha klänning tjejen! Och fin blev hon ju i den:-)
Kul att hon fick vara med på avslutning även om den var liten.
Kram

Pernilla Be sa...

Idag berättade jag för Tove att skolan är "slut" imorgon. Nu är det "sommarlov". "Hemma?" frågade hon då. "Nej, fritis på måndag" svarade jag. "Nej" utbrast hon då. Men på måndag vill hon gärna till fritis, det vet jag.

Hon har förstått nu att de flesta är hemma på loven och då vill hon också vara hemma, men är hon hemma hela lovet så blir hon snabbt uttråkad och hennes behov av aktiviteter från morgon till kväll gör oss helt utmattade.

Även om vi inte gör något speciellt så är det ett evigt tjat. Det räcker bra för henne att åka bil eller åka till affären, men det är tjatet som knäcker mig mest. Den ungen kan lätt säga "mamma" i olika tonfall 300 gg i timmen.

För några år sedan lappade vi över med semestern så barnen kunde vara hemma 7-8 veckor på sommaren, vilket är alldeles för mkt för Tove märkte vi. Nu tar vi semester ihop när fritis har stängt, max 5 veckor. Det är bättre att ta sen semester (mitten av juli) har vi också märkt.

På andra lov får hon vara hemma tex på fredagen eller måndagen, och resten av veckan är hon på fritis.

Särskolans fritis är kanon. Det är samma kompisar, mycket personal och utflykter/aktiviteter varje dag. Det gillar Tove.

kram//pernilla

Britt-Marie sa...

Va skönt att det gick bra och så fin hon var i sin klänning! Det ser verkligen ut som om Sandra tycker om utflykterna till sin lärare, ser väldigt trevligt ut! Kram

Anonym sa...

Ser ut som det varit en mysig utflykt, och Sandra blev fin i klänningen :-)
Trevlig helg !!! Kram Annika