måndag 16 februari 2015

Drömmar och annan oro

När Sandra vaknade igår var hon orolig. Hon skrek och grät och frågade varför hon skulle stanna på korttids i flera dagar. Vad hon menade kan jag inte veta, men gissar att hon hade drömt. Det kan också vara nånting som felar, och som hon inte kan förklara. Då är det inte så lätt att hjälpa henne.

Vi får anta att det var en dröm iallafall, för vi har inte märkt någon annan oro hos henne när det gäller korttids. Det lär ju visa sig så småningom isåfall. Inte lätt att förklara vad dröm är för något heller, det måste vara väldigt förvirrande för henne.


Vi gick igenom schemat när Sandra hade lugnat sig, och just det verkade hon nöjd med. Att det såg ut som det brukar, med korttids dom dagar det alltid är korttids. Men skörheten satt i under dagen. Oro och gnäll, varvat med stressigt rabblande.

Man vet inte alltid vad orsaken är, det kan vara oro inför vardagen, men lika väl en längtan dit. Helger är ju lite för tråkiga för att hon ska må riktigt bra. Men skulle det vara oro så skulle vi nog märka det på annat sätt.

Däremot vet vi att det är oroligt att inte ha ett fast schema, så det kan ju faktiskt bero på det med. I lördags började hon prata om hennes vecko-schema, och där märktes en tydlig oro. Hur man än vänder sig, tänkte jag… Ibland är det inte lätt att göra rätt, när inget alternativ är bra. Men, när vi får ordning på schemat och alla nyheter så blir det bra. Tålamod..


Jag har ju skrivit om schemat tidigare, att jag tog bort 4-veckors-schemat eftersom hon inte har ett fast schema nu. Men att ta bort oroar det med, för hon frågar väldigt mycket om dagarna som inte är med på schemat, när det bara är två veckor.

Vi har aldrig mer än en vecka i taget aktuell, men hon behöver se om hon är ledig, eller om det är korttids eller dv. Ser hon inte det så undrar hon och blir orolig om man inte har ett tydligt svar. Kanske var det orsaken till morgonens utbrott?!

Göran och Sandra tog en biltur för att varva ner damen lite. Undertiden passade jag på att packa korttidsväskan och vila öronen från allt rabblande och oros-gnäll.


Idag är det vardag igen och korttidsledigt ett par dagar. Utan ett enda möte eller nån endaste planering! (Utöver det vanliga, förstås, men det räknar jag inte) Vi är lediga hela ledigheten, och det ska bli såå skönt! Jag tänker inte boka upp nånting, faktiskt.

Jag önskar er en fin vecka!

.

3 kommentarer:

Annelie L sa...

Stor och go ledighetskram till dig.

Anonym sa...

Det där med drömmar är väldigt svårt.Jag tänker att det är extra svårt eftersom man drömmer i bilder...och bilder går före verkligheten på nåt sätt iaf för Hanna (hon trodde att hon skulle till skolan för att skolaschemabilden satt uppe,medan jag satte upp bilden för att det var skoldag) det är det närmaste en förklaring jag kommit på för det annorlunda tänket (och då blir det logiskt att man tar bort skolbilden så försvinner skolan...).
Det händer mellan varven att Hanna vaknar och är totalt bergfast övertygad om något som hon troligen drömt och det är omöjligt att övertyga henne om att det inte är så (epilepsin kan spela in här också).Det vi gör då är att hoppas det är glömt till nästa dag.

Ha en skön ledighet!
Annette

Bellan sa...

Ibland skulle jag vilja krypa in i hjärnan på min son och kolla vad det är som rör sig där. Man får ju inte reda på det man behöver.... så jag förstår er frustration och att det inte går att hjälpa! Det är hemskt jobbigt.

Mysiga bilder! ;) ;)

Njut av ledighet nu och ladda batterierna för det kan behövas! ;)
Kram! ♥
//Bellan