Ibland
hakar det upp sig direkt på morgonen och det brukar bli ett väldigt tjattrande
som ofta stegrar och slutar i utbrott. Ibland kanske det är nån dröm som
startar det hela, eller nåt hon har kommit på, och funderat på under natten.
Hon brukar ju vara vaken en del, så hon hinner både det ena och det andra.
Igår morse hade hon hakat upp sig på vinden. Alltså, inte att det blåser, utan
vinden som finns bakom luckan i taket. Ett gäng teckningar hade hon skapat
under natten, med stege och lucka.
Hon
kommer troligtvis inte att släppa det förrän hon får se hur det ser ut där,
bakom luckan i taket. Det är bara det att hennes motorik gör att hon inte kan
klättra upp och titta efter. Inte ens jag har varit där, höjdrädd som jag är.
Så
Göran får väl klättra upp och ta foton, eller nåt. Jag antar att vi måste visa
henne på nåt sätt iaf, för hon förstår inte om hon inte ser det man försöker
förklara. Och att bara släppa det, och strunta i det man inte behöver bry sig
om, det har väl aldrig riktigt varit Sandras grej.
På
förmiddagen igår gick Göran och Sandra ut en sväng och då passade jag på att
ringa till skolan och be om att få Sandras schema för kommande termin. Dom
brukar alltid ringa och meddela, men Sandra ska ju till korttids på måndag och
åka till första skoldagen därifrån, så jag behövde schemat redan den här
veckan.
Sen
hann jag påbörja lite schemafixande innan damen kom in och jag fick rafsa undan
allt. Jag gjorde nämligen nya foton som kommer behövas så småningom, när
inskolningen till Daglig verksamhet börjar, och dom får inte Sandra se än,
eftersom hon inte vet nåt.
Men
sen fick hon sin filofax med kommande veckas schema i, och då blev hon ju glad,
förstås. När jag satte upp skolstarten på hennes 4-veckors-schema, så satte jag
upp det som var enligt förra terminens schema, för att Sandra behövde veta
innan det nya schemat var klart.
Huvudsaken
hon får ett svar, så kan man ändra sen när man vet, och huvudsaken det stämmer
med verkligheten när rätt dag kommer. Nu har hon, som sagt, hela veckans schema
klart och kan bläddra i filofaxen och se vilka som möter henne varje dag.
Men
jösses! Hela sista lediga sommarlovsveckan är slut. Ja, hela sommarlovet är ju
snart slut… Sandras sista sommarlov ever.
Min
lilla tjej är vuxen och ska snart sluta skolan. Ett nytt kapitel, vuxenlivet,
står för dörren… Vart tog alla åren vägen? I snart 19 år har jag varit mamma,
vad hade vi för liv innan dess, kan man undra?
Huh,
så fort det går! Jag önskar att det fanns en broms. Men det är jag ju inte på
nåt sätt ensam om att önska J Det ska iaf bli både pirrigt, lite
läskigt och väldigt spännande med förändringarna som väntar. Att det blir bra
tvivlar jag inte på!
Jaja,
jag måste ju så klart berätta om ridningen igår också! Alltså, tänk vilken
förmån att bo som vi gör och ha dom möjligheter vi har, och alla superfina
människor som finns runt Sandra och som förgyller hennes dagar. Jag är så
tacksam!
Stackars
Tigge hade fått stå och vänta ett bra tag på oss igår. Dels var han klar i god
tid, och dels kom vi i sista stund p.g.a. massa vägarbeten och vägsniglar. Men
sen gick allt bra och den nya pallen funkade jättebra J
Sandra
blev rädd när hon skulle upp, men det var så nytt allt och hon hann låsa sig
lite innan hon klarade att gå fram till Tigge. Troligtvis för att vi var tre
vuxna som väntade på henne, det räcker ju för att hon ska känna krav och då
fastnar hon väldigt lätt.
Men
Tigge fick sin belöning redan före ridningen, ett äpple, och det låste väl upp
låsningen lite och tillslut gick det bra. Ner, som var läskigast förra gången,
gick jättebra, och jag tror att upp också kommer gå bra framöver, när Sandra
har gjort det några gånger, och inte jag är med.
Om
vi nu får till allt praktiskt så Sandra kan rida som vi har tänkt,
förhoppningsvis redan under höstterminen. Men det är lite saker som ska stämma
runt det hela först, med skjutsar, skola och invänjning. Vi hoppas att det går
att lösa, för det vore helt underbart!
Det
är ju lätt att förstå när man ser bilderna och Sandras ansikte J
Resten
av eftermiddagen och kvällen gick bra och nån stress inför kommande vecka
märkte vi inte av, och ingen större trötthet efter ridningen heller. En bra dag
och en pigg tjej.
Nu
ska Bellan få svar på sin undran om hur Sandras tangentbord ser ut och det ser
ut så här…
Intresserade
kan googla på flexiboard för att få veta mer. Man kan alltså byta mall beroende på vem som använder det.
Jag
önskar er alla en skön lördag!
.
2 kommentarer:
Ja, ibland önskar man att det gick att stoppa tiden.
Ja nu har hon blivit stora tjejen.. men jag tror att allt kommer att gå bra och bli bra för Sandra =)
Så härligt att se henne på hästen..
Kram Mia
Skicka en kommentar