lördag 17 augusti 2013

Lyckliga stunder

Ibland hakar det upp sig direkt på morgonen och det brukar bli ett väldigt tjattrande som ofta stegrar och slutar i utbrott. Ibland kanske det är nån dröm som startar det hela, eller nåt hon har kommit på, och funderat på under natten. Hon brukar ju vara vaken en del, så hon hinner både det ena och det andra.

Igår  morse hade hon hakat upp sig på vinden. Alltså, inte att det blåser, utan vinden som finns bakom luckan i taket. Ett gäng teckningar hade hon skapat under natten, med stege och lucka.


Hon kommer troligtvis inte att släppa det förrän hon får se hur det ser ut där, bakom luckan i taket. Det är bara det att hennes motorik gör att hon inte kan klättra upp och titta efter. Inte ens jag har varit där, höjdrädd som jag är.


Så Göran får väl klättra upp och ta foton, eller nåt. Jag antar att vi måste visa henne på nåt sätt iaf, för hon förstår inte om hon inte ser det man försöker förklara. Och att bara släppa det, och strunta i det man inte behöver bry sig om, det har väl aldrig riktigt varit Sandras grej.

På förmiddagen igår gick Göran och Sandra ut en sväng och då passade jag på att ringa till skolan och be om att få Sandras schema för kommande termin. Dom brukar alltid ringa och meddela, men Sandra ska ju till korttids på måndag och åka till första skoldagen därifrån, så jag behövde schemat redan den här veckan.


Sen hann jag påbörja lite schemafixande innan damen kom in och jag fick rafsa undan allt. Jag gjorde nämligen nya foton som kommer behövas så småningom, när inskolningen till Daglig verksamhet börjar, och dom får inte Sandra se än, eftersom hon inte vet nåt.

Men sen fick hon sin filofax med kommande veckas schema i, och då blev hon ju glad, förstås. När jag satte upp skolstarten på hennes 4-veckors-schema, så satte jag upp det som var enligt förra terminens schema, för att Sandra behövde veta innan det nya schemat var klart.

Huvudsaken hon får ett svar, så kan man ändra sen när man vet, och huvudsaken det stämmer med verkligheten när rätt dag kommer. Nu har hon, som sagt, hela veckans schema klart och kan bläddra i filofaxen och se vilka som möter henne varje dag.

Men jösses! Hela sista lediga sommarlovsveckan är slut. Ja, hela sommarlovet är ju snart slut… Sandras sista sommarlov ever.

Min lilla tjej är vuxen och ska snart sluta skolan. Ett nytt kapitel, vuxenlivet, står för dörren… Vart tog alla åren vägen? I snart 19 år har jag varit mamma, vad hade vi för liv innan dess, kan man undra?

Huh, så fort det går! Jag önskar att det fanns en broms. Men det är jag ju inte på nåt sätt ensam om att önska J Det ska iaf bli både pirrigt, lite läskigt och väldigt spännande med förändringarna som väntar. Att det blir bra tvivlar jag inte på!

Jaja, jag måste ju så klart berätta om ridningen igår också! Alltså, tänk vilken förmån att bo som vi gör och ha dom möjligheter vi har, och alla superfina människor som finns runt Sandra och som förgyller hennes dagar. Jag är så tacksam!

Stackars Tigge hade fått stå och vänta ett bra tag på oss igår. Dels var han klar i god tid, och dels kom vi i sista stund p.g.a. massa vägarbeten och vägsniglar. Men sen gick allt bra och den nya pallen funkade jättebra J


Sandra blev rädd när hon skulle upp, men det var så nytt allt och hon hann låsa sig lite innan hon klarade att gå fram till Tigge. Troligtvis för att vi var tre vuxna som väntade på henne, det räcker ju för att hon ska känna krav och då fastnar hon väldigt lätt.

Men Tigge fick sin belöning redan före ridningen, ett äpple, och det låste väl upp låsningen lite och tillslut gick det bra. Ner, som var läskigast förra gången, gick jättebra, och jag tror att upp också kommer gå bra framöver, när Sandra har gjort det några gånger, och inte jag är med.


Om vi nu får till allt praktiskt så Sandra kan rida som vi har tänkt, förhoppningsvis redan under höstterminen. Men det är lite saker som ska stämma runt det hela först, med skjutsar, skola och invänjning. Vi hoppas att det går att lösa, för det vore helt underbart!

Det är ju lätt att förstå när man ser bilderna och Sandras ansikte J


Resten av eftermiddagen och kvällen gick bra och nån stress inför kommande vecka märkte vi inte av, och ingen större trötthet efter ridningen heller. En bra dag och en pigg tjej.

Nu ska Bellan få svar på sin undran om hur Sandras tangentbord ser ut och det ser ut så här…


Intresserade kan googla på flexiboard för att få veta mer. Man kan alltså byta mall  beroende på vem som använder det.

Jag önskar er alla en skön lördag!



.

2 kommentarer:

Respelion sa...

Ja, ibland önskar man att det gick att stoppa tiden.

Photo by Maria sa...

Ja nu har hon blivit stora tjejen.. men jag tror att allt kommer att gå bra och bli bra för Sandra =)

Så härligt att se henne på hästen..

Kram Mia