torsdag 16 juni 2011

Luften gick ur

Jaha, jag tror väl att jag börjar komma upp på banan igen, kanske. Jag har liksom inte riktigt tid med formsvackor! Man kan ju inte precis sjukskriva sig för att komma ifatt.

Bloggen då… Stort tack för komplimangerna :) Jag är så klart jätteglad över er som läser här! Och visst kan det vara årstiden som gör att det minskar, men när andra bloggares läsarantal ökar, trots årstiden så beror det nog dessvärre mer på min blogg. Det handlar om hälften av de läsare jag har haft så det känns lite oroväckande, fast igår snurrade räknaren till igen :)

Men slutar skriva gör jag inte. Det ger mig så mycket, både själva skrivandet, och nya härliga vänner jag har fått tack vare bloggen. Just nu är det väldigt mycket i mitt liv som jag inte vill skriva om här och kanske blir det som är kvar att skriva om inte så intressant då, när orken inte finns, men det är så det är just nu, och det går ju över så småningom.

Poolen hade säckat ihop helt när vi kom hem i tisdags, efter en natt ute med husbilen. Den såg ungefär ut som jag kände mig ;)

Slut

Göran åkte iväg och köpte en ny pool, så nu är sommaren räddad.


Sandra kom hem igår och var nöjd, men trött. Hon fick lite mellis innan vi gick till tandläkaren. Det har ju gått över förväntan varje gång med tandläkarbesöken och dom är verkligen duktiga på att bemöta Sandra där.

Men efter den konstiga sjukan som hon hade vid Valborg så har hon blivit ännu räddare för att ligga på rygg, vilket hon alltid har tyckt varit otäckt. Nu gick det inte alls… Så det blev inte så mycket gjort hos tandläkaren mer än att Sandra fick tänderna borstade och kände sig duktig och lyckad, vilket vi får vara nöjda med efter omständigheterna.

Vi får väl se hur vi ska gå vidare med det hela. Det är lite svårt att träna på att ligga på rygg om det beror på yrsel. Hon är rädd att ramla och det går inte att få henne att försöka ens. Då vill jag inte pressa henne, för då tror jag det bara leder till ännu mer otrygghet.

Så hur fortsättningen blir vet jag inte än, men specialisttandvård blir det ju om det blir några akuta saker. Vi fick beröm iaf, för tack vare att vi alltid har varit noga med maten och undvikit sötsaker i den mån det går, så har Sandra hittills sluppit hål i tänderna.

Med tanke på att dom har blivit sköra efter alla kräkattacker hon har haft och att det är jättesvårt att komma åt och borsta tänderna på henne, så hade dom varit fulla med karies om vi inte varit så noggranna, sa tandläkaren. Så det känns ju bra att vi iaf har gjort vad vi kan, och att det har gjort nytta.

Vi hoppas verkligen att hon slipper hål framöver, för det skulle innebära att hon måste sövas. Det är väl iofs inte hela världen och går säkert jättebra, men man vill ju inte böka en massa i onödan, så vi är glada så länge tänderna håller.


Nåja, nog om det. Idag satsar vi på fritids för det tror vi damen orkar även om hon var lite trött igår. Här hemma behöver det städas i vanlig ordning, men så mycket mer tänker jag inte göra. Göran ska jobba och jag tänker njuta av tystnaden och mig själv.

Det finns en anledning till att vi inte har tagit in fler personer runt Sandra, men ibland hade det varit skönt att lämpa över lite. Ända sedan vi åkte till sjukhuset i Valborg så har det varit nånting hela tiden känns det som, och då blir man lite trött, kan man säga. Sen händer det ena med det tredje som blir jobbigare än det behöver bli bara för att jag inte har nån energi kvar.

Men att fota ger energi, så det försöker jag göra lite då och då. Och nu har jag en tävling på min fotosida på Facebook om ni vill gå in och gilla den. Priset är litet men äran desto större. Välkomna in och gissa vilken person jag är ute efter, idag kommer ledtråd nr 2.


Jag avslutar med något som gjorde mig varm och glad i hjärtat. Sandra tycker om att klippa i kataloger, och annat klippvänligt, och extra glad blir hon när hon får gamla vykort eller julkort att klippa i, så det fick hon häromdagen.

På ett av korten fanns det ett klistermärke med en giraff på, och som ni vet så är det mitt favvo-djur. Sandra rev bort märket som gick i tre delar, pusslade ihop dom i sin hand och ropade på mig. ”Mamma kom, jag har en present till dig. Du älskar giraffer”

Lagad och sparad

♥ Kram ♥

9 kommentarer:

Anonym sa...

Nä nu blev jag ju orolig Nina!
Att du inte mår bra och att du känt dig dålig/hängig´???

Tandläkar besök är ju inte lätt, det är ju så många moment där som är obehagliga i vanliga fall om man är barn och såklart blir det inte bättre av hennes yrsel. Synd att ni inte har kunnat få reda på vad Sandras yrsel beror på, tänk om man kunde se in i sina barn, iallafall då de är i behov hjälp.

Tur att Göran kunde rädda sommaren iallafall så Sandra har en pool att bada i.

Ha en fin dag goaste Nina!

KRAMAR om än lite oroliga sådana...
Lena

Annelie L sa...

Hoppas du snart hittar glädjen och orken igen Nina. Att känna sig som en ihop säckad pool låter inget vidare alls. Stackars dig, önskar jag kunde vara nära och göra något för dig.
Det här med läsar antalet på bloggen, varför plockar du helt enkelt inte bort räkneverket och låter det vara som det är utan att du behöver oroa dig...?? Det är väl ändå en ganska oviktig sak att lägga energi och oro på.
De som läser bloggen tycker väldigt mycket om både dig och det du skriver, så fortsätt du som vanligt och försök lägga oron åt sidan.
Så sött av Sandra, att pussla ihop giraffen som hon vet att du tycker så mycket om. Hon är lik sin mamma, omtänksam.
Kram bästa Nina, Ha en fin "ensamdag" i ditt egna sällskap.

Maritha sa...

Vad synd att det har hakat upp sig med att ligga på rygg när nu tandläkar besöken har gått så bra förut.

Jag hoppas du får tillbaka din glädje och gnista, du behöver förmodligen göra nåt kul eller få lite riktig vila! Jag blir orolig för dig vännen :-))

Så bra att ni fick en ny pool, den kan rädda många varma dagar framöver!

Sköt om dig vännen!
Kram Maritha

Annika N sa...

Åh ! Så gulligt av Sandra att tänka på dej. Bra att det gick hyfsat bra hos tandläkaren. Hoppas du snart blir lite gladare vännen..
Kameran lättar ju upp lite, iaf så tänker man på annat en stund.

Massor av kramar !!! Annika

ann sa...

Jag hoppas orken kommer tillbaka för dig,det tar på att ha barn med diagnoser.Alltid kan du inte vara på topp eller för vem är det?Vad bra att din man fixa en ny pool åt Sandra.Det är jobbigt med undersökningar,hon fixa bra borstningen och det var bra att tänderna såg fina ut.Min Autiska son har klarat att gå från skolan men bara han och en assistent.De har tränat flera gånger per termin förrut men nu blev det bara en gång i år.En gång ville tandläkaren söva honom för att kolla om han hade hål men jag sa nej.Han utvecklas framåt med att visa tänderna och vi ser inga hål då jag borstar.Varför,om allt är bra hos tandläkaren?Sköt om dig och hoppas Sandras yrsel blir bättre.Kramar från Åland.

ann sa...

Härligt med den bekräftelse du fick av Sandra,det är guld värt och det lever man länge på heller hur?Ha det bra.Kramar från Åland.

Lena sa...

Hej!
Jag tycker att det en otroligt bra liknelse med en pool där luften har börjat att pysa ut.
Min son Kalle, 9 år, har bland annat autism. När jag får frågan om hur det är brukar jag ibland svara att jag är rik. Rik på erfarenheter. Rik på intryck. Rik på nya situationer. Vädigt rik!
Bara att tänka på hur rik man egentligen är och hur många det är som är lite mindre rika, kan göra mig piggare på en gång!
Jag skriver om Kalle i bloggen http://kallesdagbok.blogg.se/

Åsa sa...

Man får känna sig trött och less ibland. Det är ju ofta man måste orka fast orken för länge sedan tagit slut. Tillåt dig att vara trött och försök att ta hand om DIG. Du har en jättefin blogg! Och när det gäller antal läsare kan du ju jämföra dig med mig så känns det kanske lite bättre ;)Jag är överlycklig att det är någon mer än min kära mamma som vill läsa det jag skriver om.
Jag hoppas du återfår lite kraft snart.

Kram

Bellan sa...

Svackor kommer ju och går här i diagnoslandet, hoppas bara att det inte är nåt allvarligt som händer i ditt liv så du kommer ordentligt på banan snart.

Jadu, en pool på tomten räddar som sagt sommaren för vår familj också. Det kan vi inte heller vara utan. Bra att Göran köpte en ny så ni kan bada sen.

Det hade varit skönt för er om ni iaf hade haft en person till runt Sandra som kunde avlasta dig lite. Förstår om det är slitsamt, blir ju smått orolig för dig....

Gulliga Sandra! Hon tänkte på dig när hon såg giraffen ♥ det är kärlek det ♥

Kramar om dig bästa Nina!
//Bellan