torsdag 30 juni 2011

Sova vore skönt

Igår morse var Sandra lite trött, men ändå okay och funkade. Glad över att få åka till fritids, förstås. Men när vi skulle ut till taxin låste det sig av nån anledning som jag inte vet, så det blev lite strul innan hon kom iväg. Räddningen blev ett mail som kom från fritids där vi fick veta att poolen var klar hos dom så Sandra skulle få bada, även om det var kallt än. Men det brukar ju inte bekymra damen så värst. Att det är kallt, menar jag…

Inte så farligt säger Sandra och tappar andan av kallduschen

Jag skulle behövt städa lite igår, åtminstone dammsugit… Och lite annat pyssel, men jag var så trött att jag hade både ont i huvudet och mådde illa, så jag gick och la mig istället! Det var väl bra prioriterat?!!

Sandra var go och glad när hon kom hem och berättade att hon hade badat i poolen på fritids, men att det var kallt. Fast tröttheten kom strax ifatt märkte man vid motgångarna. Jag tänkte att det passade ju lite bra om hon somnade i tid eftersom jag inte hann sova klart på min middagslur. Men ack vad jag bedrog mig.

Fönstret i Sandras rum är öppet, för annars skulle hon nog bli svårväckt efter en natt med för lite syre i värmen… Först skällde en hund. Ja, rätt ordentligt då, så Sandra blev störd och började härma hunden smått hysteriskt.

När det hade lugnat sig och damen började komma till ro så kom en motorcykel, ni vet en sån där vråååålmaskin, och körde runt i området ett bra tag och roade sig.

Ja, sen behövde hon ju gå på toa igen, med allt vad det innebär. Efter det fick katten ett tokryck… Så damen somnade två timmar senare än hon brukar :/

Halv fem imorse började Sune klättra i fönstren och jaga morronpigga fåglar. Men några timmar hann jag sova iaf, man får vara glad åt det lilla ibland ;)

Retsticka

Idag ska Sandra till tandläkaren på eftermiddagen, så hon är ledig men vet inte varför än. Inte för att hon inte gillar att gå till tandläkaren utan för att hon tycker allt är så roligt att hon hinner stressa upp sig själv innan man kommer iväg. Så det får hon veta strax innan vi går, helt enkelt. Vi hoppas att han kommer åt att titta lite på tänderna och att vi sen kan komma fram till en bra fortsättning.


Lenaeff undrar över den skola Sandra går i nu, och ja, det är en skola för elever med autism, där dom anpassar allt efter varje elev. Sandra kan inte ha det bättre! Hon orkar ju utvecklas nu när hon inte behöver lägga all sin energi på att stå ut med allt runtomkring som störde och oroade då hon inte ens hade en lugn vrå att gå undan för sig själv i när hon behövde det. Nu har hon ett eget klassrum som hon själv bestämmer när hon vill lämna.

Ja, det är ju så klart en hel massa andra anpassningar också, men det där med att inte ha en egen vrå var väl det som stal mest energi i förra skolan då det var ganska mycket spring runt eleverna mest hela tiden.


Tack, både Lenaeff och Annelie L för era komplimanger. Vad glad jag blir :) Visst ligger det jobb bakom, men alternativet är värre så det är lixom ett så självklart jobb. Sen är det vårt liv och vi har inget att jämföra med. Det är bara ibland, när vi träffar vänner som har barn, eller ungdomar i Sandras ålder, som det slår oss hur annorlunda vi måste tänka i det mesta. Men för oss sitter det i huvudet och går automatiskt, det mesta.

En bok, som Annelie nämner, har jag ju redan påbörjad i datorn, men den handlar mer om sorgearbetet och om den någonsin blir klar har jag ingen aning om. Troligtvis inte…

Att föreläsa, som Annelie också skriver i sin kommentar, det har jag faktiskt tänkt på. Det skulle vara roligt att få sprida det som ligger mig varmast om hjärtat på fler sätt än med bloggen. Men jag vet inte om jag fixar det… Prata kan jag och vad jag ska säga vet jag nog om jag tänker till lite, men att lägga upp det rätt och få det intressant och så… Sen att prata inför en folksamling, det kan jag nog lära mig, men det skulle vara nervöst i början. Och väldigt roligt… Man vet aldrig :)

Ha en fin dag!

♥ Kram ♥

11 kommentarer:

Annika N sa...

Det gjorde du alldeles rätt i..Man ska lyssna på kroppen :-)och dammråttorna finns säkert kvar en annan dag ;-)
Inte kul när man inte kan sova på natten.

Ha det gott !!! Kram Annika

Mib sa...

Jag skrev en lång kommentar men så blev det nåt vajsing på anslutningen så det bara försvann. Grr!
Jo jag tänkte på det där med folk som säger att ens barn inte ska styra våra liv.... Sånt gör mig så arg. Det är ju deras funktionsnedsättning som gör att vi måste anpassa! Och vårt liv skulle bli helt odrägligt om vi inte planerade och anpassade. Det skulle jag inte vilja ha för fem öre!
Tänker också på det där med skolsituationen och att Sandra har fått ha en egen vrå. Tjabolina fick också ha det ibland, men det blev där det var möjligt liksom och då blev det ofta i ett angränsande kök, med kaffebryggare som störde eller folk som skulle in och hämta grejer. Så det funkade inte alla fall....
Nu minns jag faktiskt inte vad det var jag skrev mer, men alla fall får vi hoppas på lite bättre sömn för din del här nu. Kramar om jättemycket!

Mib sa...

Jo nu vet jag! Det var det där med att skriva böcker och ha föreläsningar! Du får ju inte konkurrera ut mig! ;-) Skoja bara! Allvarligt talat så tycker jag det är jätteviktigt ju fler som lyfter upp både det pedagosiska perspektivet men även föräldraperspektivet. Den kunskapen behöver ut! Så hejja på! Kom igen!

Tina sa...

Jag kommer på din föreläsning ! Köper boken också ! Eftersom det finns misstankar om att vår dotter även är autistisk. Förutom sin utvecklingsstörning och Adhd. Ska utredas i höst ang autism. Käns jobbigt men vill så klart veta för att kunna tänka rätt. Kämpa på , kram Tina

Annelie L sa...

Härligt med kalla dopp, eller inte, jag föredrar riktigt varmt och gott om jag ska hoppa i plurret.
Jag tror alldeles säkert att du skulle kunna föreläsa, naturligtvis skulle det vara nervöst i början och kanske skulle det gå åt pipan ett par gånger innan du får snitts på det hela...men nog sjutton skulle du klara det, det är jag alldeles övertygad om.
Massor av go kramar till dig min fina Ninavän <3

Anonym sa...

Men visst är det så att alternativet är otänkbart, men ändå Nina, att hitta dit ni kommit måste ju ändå vara en oändligt lång och vinglig väg dit. Det är ju inte lldeles lätt att läsa in vad de vill och vad som blir tokigt. Nej, jag är imponerad vad du än säger. Det finns ju faktiskt de som inte orkar eller fixar det hela och ansöker om boende till sitt barn. Undrar hur det varit om Sandra haft syskon? Eller Junior här hemma med för all del. På ett vis är det ju skönt att man bara har ett barn, för det underlättar ju sååklart att man kan anpassa efter bara det barnet. Det måste ju vara ännu svårare med syskon.

KnasSandra som badar trots att hon tappar andan :) av att det är så kallt vatten...

Den där boken vore kul att få läsa någon gång, eller kul är väl fel ord i sammanhanget, man du förstår ju vad jag menar. Det vore säkerligen guld värt om du som kan så otroligt mycket kunde åka ut och föreläsa om ert liv med Sandra. Tänk så många du skulle kunna hjälpa!!!
Stora kramen och hoppas att hundar, motorcyklar och fåglar håller sig i skinnet inatt så ni får sova! Du är så himla gullig Nina, bara så du vet!!!
Lena

ann sa...

Vad bra att du tog det lugnt.Jobbigt det där med störande ljud på natten,vi har det lugnt hos oss.Inga nära grannar bara skogen som finns runt.Lycka till med tandläkare besöket!Vår son som går på tränings skolan har oftas enskild undervisning,ibland i grupp/par.Han har gått där sen han var 6,5 år och får gå där tom 16 år.Han har 5 elever i klassen,1 lärare och 3 assistenter.Eftis är from ettan tom nian.Han var 1 år på dagis med assistent men assistenten var oftas sjuk.Eftis from ettan under skoldagar.Det är viktigt att allt fungerar runt dem,tyvärr har vi blandade erfarenheter av det.Jag tycker att du skall föreläsa om din erfarenhet med Sandra,det behövs så väl komma ut till andra.Kom gärna till Åland också..så kommer jag gärna och lyssnar.Kramar från Åland.

Nattmia sa...

Perfekt prioritering att gå och lägga dig istället för att städa.. Städningen springer ju inte ifrån dig (tyvärr), sömn och vila är mer akut..

Hoppas det blir mer sömn i natt istället..

Ha nu en bra natt och en fin fredag..

Kram Mia

Patricia sa...

Smyger skamset in hos dig .. har inte varit in på bloggen på flera veckor, men nu fick jag lusten tillbaks i kväll så nu har jag mycket att läsa ikapp, men dig håller jag ju reda på en del ändå som tur är .. hi hi.

Men va irriterande med hunden o vrålåket som störde Sandra, sånt är ju svårt att styra över .. =(
Men hoppas det gick bra hos tandläkaren och att ni orkat dagen trots för lite sömn .. =)

Jag tycker du ska kontakta någon organisation eller BUP och erbjuda dig att komma och prata inför några föräldrar som vill veta mer om autism. Jag tror att du kan vara till enorm hjälp. Jag minns hur enormt mycket den "föräldra-utbildning" gav mig, som BUP ordnade när Alex fick sin diagnos. Det var den bästa hjälp jag fick och jag tycker det är enormt viktigt att träffa andra i liknande situation och få prata och ventilera, så du skulle absolut göra gott om du fick chansen, det är jag övertygad om.

Må så gott i värmen ... pust!
Kram Patricia

Bellan sa...

Ja, är det inte det ena så är det det andra som stör ens sömn ibland... men det är ju väldigt irriterande, man behöver ju sova!

Lite såna där tankar om att föreläsa för andra har ploppat upp hos mig också, men för mig är det nog den stora folksamlingen som skrämmer mig mest... Men jag hejar på dig, jag kommer och lyssnar och läser sen din bok också.

Kramisar!
//Bellan

Liz sa...

Hej vännen.
Du skulle bli en jättebra föreläsare. Du har en go röst. En behaglig berättarröst som man vill lyssna till. Du har en härlig humor och ett utseende som gör en glad. :-D Sen så har du ju kunskap som är ovärderlig. DU HAR JU ALLT SOM BEHÖVS !!! Om du känner dig nervös så går det säkert över när du gjort det några ggr Du kan ju testa...du har ju inget att förlora. Ta hand om er och må så gött i värmen. Kramar från Liz i vänersborg. :-)