torsdag 9 juni 2011

Energi ut och energi in

Det var en trött tjej som kom hem igår. Det kan ju vara att sommarlovet närmar sig, att poolen är på uppvärmning, att hon har varit på korttids, att det var utflykt i skolan och att det är varmt. Lite av alltihop, gissar jag.

Idag väntar skolavslutning, men Sandra vet inget än. Jag ska berätta det för henne när vi går igenom dagens schema innan frukost. Egentligen är det inte avslutning förrän imorgon, men eftersom Sandra inte fixar att vara med på den så har vi en egen, anpassad avslutning för henne idag istället. Så hon åker till skolan som vanligt och sen dyker vi upp efter lunch och fikar med henne och en lärare. Det brukar gå bra och vi kan åka hem innan stressen blir för stor.


Annelie L och Bellan undrar hur det blir med gymnasiet nu, ifall Sandra byter skola. Nej, det behöver hon som väl är inte göra. Sandra går ju i en väldigt bra och anpassad skola och det är så bra uttänkt att gymnasiet är samma. Hon behöver alltså varken byta skola eller lärare, om det inte är några vanliga lärarändringar, förstås.

Så den skillnaden som blir är lite längre dagar. Ja, några schemaändringar blir det väl också, antar jag, men vi har inte hunnit prata så mycket om det så jag vet inte mer än så. Sandra kommer att gå kvar i samma skola ända till det år hon fyller 21, det kan inte bli bättre :)


Dom två samtalen jag hade att klara av igår då… Vi tar väl det som tog mest energi först, Habiliteringsverksamheten…

För att göra en lång historia kort… Jag ansökte om dator och ett dataprogram som hjälpmedel till Sandra i höstas. Ett program som dom använder i skolan och som är väldigt bra och utvecklande för henne.

Efter en massa letande efter telefonnummer och rätt distrikt, många samtal och ”personen du söker är inte anträffbar” och ”du tillhör inte oss” och ”det är inte vårt bord” och turer hit och dit så visade det sig att en dator fick man ju inte om det inte handlade om kommunikation.

Men gränsen mellan läs- och skrivträning och kommunikation är så hårfin att man kan välja fel ord för att få avslag. Typ. För Sandra kan inte skriva ord självständigt, eftersom hon inte kan läsa och skriva. Däremot kan hon kommunicera lättare med hjälp av bilder och bilder kan man använda istället för ord i det här programmet. (Och ihop med ord så blir det läs- och skrivträning samtidigt) Sandra kan alltså, med hjälp av bilder i det dataprogrammet, ganska självständigt göra en dagbok för att lättare kunna gå igenom dagens händelser i skolan och hemma.

Så jag, och läraren i skolan, tycker ju att det är kommunikation då. Men på hab tycker dom att det är läs- och skrivträning. Jaha, det är som vanligt då, alla tolkar allting utifrån sitt eget bästa när reglerna är för otydliga.


I december fick jag iaf ett samtal från hab med beskedet att Sandra ska få en dator och det här dataprogrammet som hjälpmedel, dom skulle höra av sig i början på året.

Det gjorde dom ju inte… Så igår ringde jag ju upp då, och frågade om inte ”i början på året” hade passerat vid det här laget. Då har dom kommit på att det inte alls är kommunikation, eftersom Sandra inte kan skriva orden själv… Och en massa dumma bortförklaringar som jag tar bort här så ni inte tröttnar på att läsa.

Jag blev ju arg, kan man säga… Så efter ett tag ringde dom upp igen och vill nu försöka lösa det här på bästa sätt. Imorgon ska jag få nån form av besked och det blir intressant. Sandra har rätt att utvecklas och då ska hon bannemej inte bli stoppad av nån j***a byråkrati, för hon nekade till att det var en ekonomisk fråga. Och ekonomin ska inte heller styra det för den delen, då finns det annat att spara pengar på inom hab, sådeså!

Ja, det var en mycket nerkortat version av vår senaste kontakt med hab. Faktum är att alla kontakter har varit under all kritik så nu får dom allt lägga manken till innan Nina är nöjd!


Sen ringde jag iaf om jobb, och då fylldes energidepåerna igen :) Det verkar nästan för bra för att vara sant. Å andra sidan känns vadsomhelst bra efter samtalet med hab ;) Jag kommer troligtvis att jobba som timvikarie inom barnomsorgen med start i höst.

Ja, jag är ju inte anställd än, men med tanke på min kunskap och deras behov så tar jag förgivet att jag blir det i höst. Ååh, vad roligt! Jag har ju saknat dagisjobbet en del och att kunna jobba lite då och då när det stämmer med mina andra tider och min ledighet är ju hur bra som helst. Jag längtar!


Japp, det var det, det. Alla tre samtalen fixade på två dagar och nån städning hanns inte med. Jag hade lite andra ärenden också, så det var inte bara samtalen som orsakade det. Men Göran dammsög iaf, och det får duga så. Han har ont i foten och mår väl inte så bra i övrigt heller. Inte konstigt att han blir trött av all värk, men han äter tabletter som lindrar lite iaf.

Ha en skön torsdag!

♥ Kram ♥

7 kommentarer:

Maritha sa...

Bästa stunden på morgonen om Nina hunnit få iväg bloggen när jag drickar morgon kaffet :-))

Jag blir gråtfärdig när jag läser om ditt kämpande med saker till Sandra och alla som har så felaktiga bortförklaringar. Du är fantastisk på att kämpa och du ger alla som är i samma situation mycket hopp! Sandra har en underbar mamma <3

Så tråkigt att Göran inte mår bra. Får han hjälp eller......?

Varmaste kramaran till er!

Maritha

Sparkler sa...

Grattis till arbetstillfället! Det är så viktigt att ha något eget och meningsfyllt. Och du har verkligen något att tillföra till den branchen. Lyfter min kaffekopp här, skål!
Sedan har man ju lite tankar om hab, men det behöver jag kanske inte ta här. Pengar var argumentet emot våra barns intensiva utredningar.Med facit i hand var utredningarna berättigade och gjorde att mellantjejen fick rätt diagnos. Varför skall de skuldbelägga oss att allt kostar? Det blir ju dyrare för samhället ifall vi inte habiliterar våra barn. Håller tummar att de tar sitt förnuft till fånga och ger er datorn. Annars får du messa mig via fb, så försöker jag ordna en dator via mitt arbete.

Anonym sa...

Hej vännen!
Man orkar ju snart inte bli arg på HAB, man blir bara alldeles matt. Hur i hela friden kan de återta ett beslut som redan är fattat? Och dessutom bara strunta i att meddela detta till vederbörande? Nej du, det luktar skumt lång väg. JAg kan inte begripa hur i hela friden en hjälpande sådan verksamhet som är till för de mest behövande kan få fungera så dåligt. Det är verkligen under all kritik.
Det är ju en evinnerlig tur att Sandra har den mamma hon har...för hur många skulle orka bråka och fightas som du?
Tänk så många föräldrar som ger upp efter vägen? Men det måste ju vara så de tänker, de som står för ekonomin på alla dessa instanser oavsett vad de säger.
Nää, hoppas att ni får en superfin dag med skolavslutningen på Sandras vis.
Och hälsa till din stackars make som har så ont :(
Kramar till alla goa i det blå huset från mig

Annelie L sa...

Som föregående talar sa, man blir matt, och så ignorant att inte ens meddela...jag misstänker ju att dom helt enkelt "glömt" bort att ta tag i det och hade hoppats att även du var så glömsk....
Det lilla jag hade med Hab att göra under det halvåret Bamsefar bodde här är under alla kritik. Men förhoppningsvis finns det väl någon habilitering som fungerar bra i vårt avlång land. Frågan är bara vilka som är de lyckligt lottade.
Ibland undrar jag var du får all styrka från, men sån himla tur att du har den.
Ha nu en rolig skolavslutning, och jag blir så glad när jag hör att Sandra inte behöver byta skola, den verkar så engagerande och bra.
Glada kramar

Tre ungar och bebis i magen. sa...

Tack det samma!
Så lila och fint det är här inne:)

Tina sa...

Ja jag kan bara säga HEJA HEJA OCH STÅ PÅ DIG !!! kram Tina

Bellan sa...

Så bra att de kan anpassa skolavslutningen så det funkar för Sandra! Är det likadant för er att Sandra blir stressad av att ni föräldrar hälsar på i skolan? För sonen fungerar det inte alls att vi kommer, det tillhör ju inte de vanliga rutinerna.

Bra kämpat av dig med hjälpmedlet till Sandra! Bra att du står på dig, trots att man är nära att ge upp.

Grattis till ett jobb förhoppningsvis då!! Härligt att det löser sig så som du kan tänkas vilja ha det!

Kramar om dig!
//Bellan