tisdag 13 mars 2012

Lite svar

Jag ska ta och svara på några frågor. Först en från Maritha, som jag råkade glömma när den dök upp för ett par dagar sen, nämligen om det skulle funka att ge Sandra flytande medicin, eller krossade tabletter om man blandar det med nånting gott.

Jag vet faktiskt inte om det skulle hjälpa. Sandra är väldigt känslig med vad hon får i munnen, så jag tror inte det gör någon skillnad att blanda ut det, men om det blir nödvändigt framöver så ska jag så klart testa det. Nu har vi ju inte behövt ge nånting viktigt som hon har vägrat ta och Alvedon tuggar hon oftast i sig utan protester.

Hon var inlagt en gång för problem med magen och skulle ta nån flytande medicin på sjukhuset. Men vi fick ge upp, det gick bara inte. Det bästa sättet är att lämna henne ifred, men inget hjälpte och det var bara att skippa medicinen. Nu får hon en annan sort, Movicol, som blandas ut i juice. Själva medicinen är smaklös och det är som att dricka ett glas juice varje dag och går hur bra som helst. Tackochlov.

Det var väl inget vidare bra svar på frågan, förstås… Men svaret får nog bli att jag inte tror att det hjälper att krossa en tablett. Måste den inte sväljas hel så tuggar hon i sig den om hon tar den, annars vägrar hon. Men, som sagt, det har hittills inte varit några större problem eftersom hon inte har behövt ta någon sån medicin.


Sen hade A lite frågor angående boende och vuxenliv.
Hur blir det för Sandra kommer hon bo i ett gruppboende sen när hon fyller 18? För Satelitlägenhet är väl lite för svårt för henne? För i en satelitlägenhet har man mer som boendestöd som kommer och tittar till en.

Sandra kommer troligtvis att bo i ett gruppboende när det blir dags, dock inte när hon fyller 18, utan lite längre fram. Hon går i skolan till det år hon fyller 21 och därefter får vi ta ställning. Först och främst måste det finnas ett bra boende för henne att flytta till, och det finns det inte idag.

Kommer ni kunna låta en överförmyndare ta hand om hennes ekonomi eller kommer ni vara hennes överförmyndare?

Ja, så småningom kommer andra att ta över, men till en början, och iaf så länge hon bor hemma, kommer vi att ansöka om att vara hennes överförmyndare. Eller hur det nu fungerar, vi får väl lite mer information om det på mötet nästa vecka.

Och det här med boende kommer ni klara av att släppa henne till personal? För jag har ju praktiserat på gruppboenden för autistiska och jag vet verkligen hur svårt en del föräldrar har att släppa sina barn.

Ja, vi kommer att kunna släppa taget så fort vi ser att det finns andra kunniga som tar emot. Men inte före det.

Jag hoppas ni blev lite klokare av svaren, tveka inte att fråga igen annars. Jag gillar frågor jag :)


För övrigt njuter vi ledigt här. Eller iaf jag… Jag har faktiskt inte gjort så värst mycket mer än att just njutit ledigt. Göran tänkte dammsuga igår, men höll på och fixade med husbilen hela dagen medan jag njöt av ledigheten, så jag tänkte väl ta det idag, innan jag går till frissan. Göran ska till läkaren, nämligen, och sen tar han handlingen, så den slipper ju jag.

Ha en skön dag!

♥ Kram ♥

3 kommentarer:

Maritha sa...

Vad skönt att hon inte behövt ta mediciner och att det funkar att hon tuggar Alvedonet!

Vad skönt du verkar ha det :o))

Kram Maritha

Photo by Maria sa...

Verkar som du haft en härlig ledighet.. Fortsätt med det ;)

Kram Mia

Susanne sa...

När jag läser dina svar känner jag hur ont det gör i mig för er skull och för andra föräldrar som har ett barn med funktionshinder.
Det gäller ju att kunna ta en dag i sänder och göra sitt bästa och inte ta ut saker i förskott.
Vilket kan vara svårt ibland.
Sandra har fått de bästa föräldrar,Du och Göran.

Jag har också en fråga som jag undrat över. Du kan skriva och berätta när/om du har ork och lust.

Vad har hänt, du har väl en familj, mamma?, pappa?, syskon?
Förstår att du inte har någon kontakt med dom längre.
Det måste vara mycket sorgligt.

Kramar Om!
/Susanne