söndag 25 oktober 2009

Höstlov

Så skönt att vi har fritids, som är samma ställe, och samma personal, som korttids. För att bara vara hemma är jobbigt för Sandra. Iaf en hel vecka.

Fast vi börjar ändå lovet med en ledig dag. Sandra vaknade tidigt imorse, och har varit trött hela dan, så vi har bestämt oss för en ledig måndag. Men sen blir det nog fritids som planerat, resten av veckan, förutom på fredag då frissan är inbokad. Ja, om damen håller sig frisk, förstås. Hon har nyst en del idag, nämligen…

På onsdag är det meningen att Sandra ska stanna kvar efter fritids, för då är det korttids i ett dygn. Vi har inga möten eller besök inbokade så vi tänkte försöka oss på en dag på stan och få lite julklappar klara i tid för en gångs skull. Vi vill få det gjort redan nu för vi hoppas att vi slipper den värsta julruschen så här i influensatider.

Sen ska jag köpa en sån där extern hårddisk, tänkte jag. Om jag bara vet lite vad som är bra och så. Det får nämligen inte plats några fler bilder i laptopen nu, och det är lite kris för Sandra är beroende av bilderna. Jag brukar ju spara bilderna på skiva, men nåt är fel, för det funkar inte heller. Försökte tre gånger men gav upp eftersom det avbröts och bara var att slänga skivorna sen.

Idag ville Sandra fortsätta med julkorten, och nu tror jag snart inte vi behöver komplettera med köpta kort, för OJ så många hon har gjort! (Så, ja, Mona, ni kommer att få, minst ett Sandragjort julkort, självklart!!!..:)…) Sen ville hon ta fram play doh också, så vi har varit fullt sysselsatta, kan man säga.


Men jag bad faktiskt om lite hjälp på fm… Fast jag var väl inte tillräckligt tydlig(?) Jag hjälpte Sandra med julkorten, lagade mat och passade katterna medan Göran zappade i tv-soffan! Det går väl bra om man inte har ett barn som behöver ha allt förberett och klart i alla steg och 100% närvaro av en vuxen hela tiden… Men, det gick bra ändå, även om jag var lite irriterad ett tag. Tur man är kvinna och fixar flera saker samtidigt! *flinar*


Jag får väl skylla mig själv lite också, som inte sa nåt… Eller, det gjorde jag ju, men bara två gånger, och jag var nog lite otydlig. Jag sa inte ”Kan du skära morötter” eller ”Kan du lägga ut korten så Sandra kan välja färg” utan jag sa bara lite diffust att det var svårt att hjälpa Sandra och laga mat samtidigt… Vi pratar ju olika språk, glömde det… Haha!

Det har gått ganska bra med katterna idag, fast Sandra har varit trött och skör. Men när man säger åt dom på skarpen så fixar hon inte det. Är hon skör då, så kommer garanterat ett utbrott. Jag har läst att personer med autism tror att allt som händer är deras fel. Isf förstår jag att hon blir ledsen/får utbrott varje gång det händer oförutsedda saker eller när någon blir arg på någon annan. T.o.m. när hon råkar slå sig blir hon mest ledsen över att hon slog sig, inte över att det gör ont. Ofta blir hon ledsen och säger ”Dumma Sandra”

Plötsligt gick hennes halsband sönder. Ett halsband hon hade gjort i skolan i fredags, och i stort sett haft på sig sen dess. Pärlor rasade över hela golvet och, som alltid, blir man så trött när sånt händer, men inte för att man får städa pärlor, utan för att det kommer ett utbrott… Så även idag, förstås. Tårarna sprutade och Sandra var otröstlig. Inte för att halsbandet gick sönder, för det sa vi på en gång att vi lagar, utan för att det hände, helt enkelt. Och Sandra trodde att hon hade sönder det. När vi sen blir trötta och arga för att hon skriker, så tror hon att vi blev arga för att ”hon hade sönder” halsbandet. Svårt att förklara det där för henne, för hon tror det hon tror ändå, liksom. Spelar ingen roll att jag säger att vi lagar halsbandet, det var inte ditt fel, det gjorde inget, jag är inte arg för det, jag blir arg när du skriker, osv… Inte för att jag egentligen får bli arg för att hon skriker heller, men det blir jag ändå…

Hursomhelst, Sandra var inte intresserad av att laga något halsband och tillslut lugnade hon sig. Nu är hon i sitt rum och bygger lego med Göran, en lagom sysselsättning utan större krav när hon är övertrött.

Jag ska väl börja med maten snart, korvstroganoff och ris blir det idag, och det är bäst att fixa det medan Sandra orkar äta…

Ha en skön söndagskväll!
Kramen!

4 kommentarer:

Britt-Marie sa...

Är så imponerad av din styrka och kunskap! Det är så intressant att följer er vardag! Kram och ha en fortsatt skön söndagskväll.

Patricia sa...

Nej du, inte pratar kvinnor o män samma språk alla gånger...ha ha..och så tror vi dessutom att de ska kunna läsa våra tankar... hi hi.

Det var ju typiskt att halsbandet skulle gå sönder, och det är ju inte lätt att förklara, och inte lätt att hålla humöret i schack heller.

Kul med en massa hemgjorda julkort...sånt gillar jag med att göra när jag har tid... =)

Nu sover du ju för fullt så jag får väl säga Gomorron för det är det säkert när du läser det här... =)

Kram Kram

Mamma Tanja sa...

Fullt upp hör jag. Vad fina kort hon gjort. Även här tar vi en dag ledigt idag. Ska ut och shoppa lite med Kaisa. Ikväll har vi personalmöte här.
Kram Tanja

Photo by Maria sa...

Känner igen det där med att vi inte pratar samma språk, kvinnor och män.. Och inte alltid de förstår när man försöker prata samma språk, har väl nån konstig dialekt då kanske ;-)

Fina kort hon gjort donnan :-)

Kram
Mia