Hela
veckan har jag fått väcka Sandra, som annars brukar vakna av sig själv innan
det är dags att gå upp. Så visst är hon trött, men igår var en bra dag ändå.
Det var inte lika ledsamt och skört, och det känns ju fint att sista DV-dagen
på första nya veckan fick bli bra.
Jane och
jag hinner ju inte prata så mycket, eftersom Sandra är med när vi ses. Igår
jobbade Göran, men kom hem så han kunde ta med Sandra på en biltur när hon kom från
DV. Då kunde Jane och jag summera första veckan och prata igenom lite om hur vi
ska gå vidare. Vi
planerade lite aktiviteter och kom överens om att vi behöver ett möte med
ansvarig för DV inom kort.
När Sandra kom hem efter bilturen så pratade hon
genast om måndagen och längtar till DV igen. Bästa betyget till Jane J
Jag skulle
så gärna vilja hitta bloggar som föräldrar till vuxna skriver, som handlar om
DV, vuxenlivet och hemifrånflytten. Om nån vet nån sån blogg så vill jag
jättegärna ha tips. Eller om nån kan dela med sig lite erfarenheter om hur DV
funkar för andra. Jag vet liksom ingenting om den världen, känner jag.
Eftersom Göran
jobbade igår medan Sandra var iväg, så passade jag på att få ordning på lite foton som skulle in i pärmar. Det hade inte hunnit bli nån jättehög, så det
gick rätt smidigt. Sandra ville ha foton från avslutningen i sin skolapärm, och
dom kom häromdagen tillsammans med några fotominnen från i somras.
Jaha, så
mycket mer blir det inte idag. Jag har väl tjatat tillräckligt om känslostormar
och bergodalbanor på ett tag. Men väldigt tacksam över att allt funkar och att
Sandra har så fina människor runt sig är jag! För annars skulle bergodalbanorna
mest ha utförsbackar, tror jag. Jag vet att det kommer bli bra när känslor och
rutiner har landat.
Ha en fin
lördag!
.
1 kommentar:
För min del får du tjata hur mycket du vill, jag kommer att läsa ändå och ta del av alla svängar i ert liv.
Kram på dig finaste Nina <3
//Bellan
Skicka en kommentar