Oron
verkar det inte vara så mycket med längre, och det är ju skönt, för den tröttar
väldigt. Trött är Sandra ändå, så det räcker. En massa nya moment som ska bli
rutin och vana innan orken kan återvända.
Hon äter
dåligt när hon är trött, så det blir lite av en ond cirkel när hon inte får
lite energi för att orka med allt nytt. Men vi skalar av så mycket vi kan, och
försöker få in lite nyheter i taget. Mer kan vi ju inte göra och det får ta den
tid det tar.
Det är
synd att det kommer en jul snart, och ställer till det ännu mer i orken. Julen
är den absolut värsta tiden på året! Inte för att jag ogillar julen, egentligen.
Innan Sandra föddes så älskade jag den.
Men den
stressar henne, även om hon älskar den hon med. Det är som med allt annat hon
gillar. Ju mer hon gillar, desto mer stressar hon upp sig, och desto sämre
klarar hon det. Så därför har vi ingen jul före julafton och går miste om det
som är mysigt med julen. Helst vill jag bara att den ska bli överstökad så fort
som möjligt, så det blir lugnt igen. Julefriden, den tar vi när alla helger är
över ;)
Nyårsafton
är också en jobbig dag. Eller natt, snarare. Sandra sover inte så mycket den
natten och blir väldigt övertrött och stressad av alla raketer. Tänk om man
kunde fly till nåt ställe där man slapp all jul och alla raketer, men det går
ju inte att undvika det.
Damen kom
hem nån timme tidigare än vanligt, vilket var skönt. Hon behöver landa lite
innan kvällsrutinerna tar över, och dom tar extra lång tid nu när det låser sig
mest hela tiden. Vi får återgå till dom vanliga tiderna så fort orken är
tillbaks. Sandra har världens bästa assistent!
Det hade
gått lite bättre på DV igår, än dagen före, och favvo-maten gjorde att hon åt
bra, vilket nog också behövdes efter några dagar med dålig aptit. Tröttheten
satt förstås där ändå, men kvällen funkade bra med sänkta krav och ungefär lika
nerkortat som i tisdags. Går det att klara av dagarna någotsånär med hjälp av
lite avskalade rutiner och lugnare tempo så får vi vara nöjda.
Jag tror
min luft gick ur alldeles. Visserligen har jag väl känt mig ganska trött ett
tag, men nu tror jag att jag har börjat slappna av mer, när jag ser att det
funkar bra och Sandras ledsna nätter verkar över. Hon har inte gråtit något
efter skolan i veckan, och det känns ju skönt.
Även om jag tycker det är jättebra
att hon kan få fram känslorna, så har det varit jobbigt att se henne så ledsen
och inte kunna hjälpa henne mer än att trösta så gott man kunnat.
Idag ska
jag få ordning på naglarna igen. Tyvärr måste jag nog göra ett uppehåll sen,
för mina naglar håller sig inte fina så länge att det känns värt pengarna
längre. Efter två veckor hade 6 ”naglar” lossnat. Ja, inte naglarna, förstås,
utan själva gelélacken.
Förut har
jag bara limmat på dom igen, men det är inte så bra för naglarna så det kan jag
bara göra i nödfall, och att gå och fixa dom två gånger på samma lön är
uteslutet. Det är ju inte vidare snyggt att bara ha snyggt på hälften av
naglarna i två veckor, liksom.
Nåja,
inget nagelfix ger lite pengar på klädkontot istället. Hellre nakna naglar än
naken kropp ;)
Hare bäst!
P.S. Liv
med autism handlade om Daglig Verksamhet igår. Klicka HÄR om du missade det. Det var inte riktigt på Sandras nivå, men intressant och bra iallafall.
.
3 kommentarer:
Med tillräckligt raffiga naglar så är det ingen som tänker på att du är naken ;-)
Skönt att ni får sova lite bättre, det tar ju ett tag att sova ikapp. Ha en bra dag
/Magdalena
Ja det är ju synd att ni inte bara kan stänga av julen, men den påminns man ju om hela tiden överallt från nu..
Jag som inte gillar målade eller långa naglar tycker du gör rätt i att ha nakna naglar ;)
Men jag vet att du gillar det så tråkigt att det inte håller längre på dig =(
Ha nu en go natt och en fin fredag..
Kram Mia
Känner igen det du pratar om när det gäller Jul. Här stressar jag också upp mig så det blir inte bra för nån.
Kram!
Skicka en kommentar