tisdag 13 maj 2014

Alla dagar är inte på topp

När Sandra vaknade igår sa hon direkt att hon mådde bra. Så typiskt henne som bara vill ha vardag, DV och korttids varje dag helst. Hon behövde dock bara resa sig så såg jag att det inte alls var så vidare bra. Svårt att gå, ostadig, ont ”överallt” och går liksom åt fel håll, eller inte alls.

Hon lyfter fötterna som om det är nåt hon försöker kliva över och skriker att jag ska ta bort väggen. Än så länge kan hon gå skapligt, om jag går baklänges framför och håller i hennes händer och styr. Släpper jag slår hon ut med armarna och skriker att hon ramlar. Jag skulle vilja veta vad hon upplever för det är inte lätt att stå maktlös bredvid. Hon säger att det snurrar, men det är ju inte säkert att hon vet hur hon ska förklara. Hon kanske inte ens vet hur yrsel känns, det är kanske nåt annat hon känner när vi har trott att hon är yr.


Hon har hostat lite, men inte så att vi direkt har reagerat på det, men igår morse tog hon sig för halsen och det avgjorde att jag ringde vårdcentralen. Det har nämligen hänt att hon har haft halsfluss utan att vi har förstått det, eller ens märkt att hon var sjuk. Den gången upptäcktes det av en slump när vi gjorde andra undersökningar på sjukhuset. Då först förstod vi varför hon inte hade velat äta på ett par dagar.

Vi fick en tid ganska fort och med hjälp av rullstolen kom vi dit också. När jag var liten (och hade halsfluss titt som tätt) kom läkaren på hembesök. Tänk vad det hade underlättat. Men Sandra var superduktig, och bara hon kom till rullstolen så behövde hon ju inte gå mer. Hon fixade både halsprov och stick i fingret med bara lite tårar och vi blev lättade över att det inte var någon halsfluss J

Då har vi ”bara” att vänta ut det här andra konstiga och hoppas att det inte tar flera veckor, som det kan göra om det vill sig illa. Min op-tid nästa vecka ligger lite i farozonen, men vi har en reservplan att ta till, så det ska nog lösa sig kanske.


Göran åkte förstås inte iväg på några ärenden igår, så livsviktigt var det ju inte. Det är alltid skönt att vara två, särskilt när Sandra är sjuk. Imorgon kommer Jane hit och då kan han passa på att få lite ärenden gjorda undertiden. Vi behöver ju få veckohandlingen avklarad, om inte annat.

Lena funderar på om yrseln kan bero på för många tankar som snurrar, och vi har väl varit inne på det spåret lite vi med. Eller att det blir nån slags kortslutning, för det verkar mer som att hon inte får ihop omvärlden rätt. Det har ju hänt ett par gånger i vinter, att hon har fått dom här symptomen. Bl.a. så hittade hon inte sin egen mun vid ett tillfälle när vi borstade tänderna. Men i vinter har det vänt på några dagar och inte hunnit bli så allvarligt. Det är då vi har kopplat ihop det med för många intryck som inte hinner bearbetas.


Men allt är bara gissningar, och inte ens läkarna har kunnat ge nåt egentligt svar, efter alla utredningar. Den teorin dom har är att hon har fått virus på balansnerven, vilket inte alls är omöjligt. Det känns dock väldigt mycket bättre den här gången eftersom vi vet att alla farligheter är uteslutna. Men visst är det otäckt att se henne när det inte kopplar riktigt.

Nätterna blir oroliga eftersom hon är rädd att ramla ur sängen, men jag har lagt kuddar under madrassen så hon kommer upp lite, vilket hjälper. Och när vi är två här hemma så kan ju jag ta en tupplur på dagen om jag inte har hunnit sova på natten J


Nåja, det blev väl inte ett jätteroligt inlägg det här. Men det är vår vardag just nu och så mycket annat har jag ju inte att komma med då, förstås.

Jag önskar er en fin dag!

.

4 kommentarer:

bluees sa...

Hej.jag är bara en.tänkande filur som tänker.
Tänker.
Låter som hur jag blir om jag behöver gå
Till optikern.
Kollat hörseln?

En annan tanke jag är.kan det vara stress utlöst ångest.



Lena sa...

Men lilla gumman så jobbigt :(
Det är så sorgligt att hon inte kan berätta vad som är tokigt, men tankarna om ångest som bluees skriver här är väl bra tänkt.

Det kan ju få alla möjliga konsekvenser, bl a yrsel och t o m synrubbningar.

Hoppas att det går över relativt snabbt, för det tär ju såklart på henne och er att ha det så här och inte kunna hjälpa.

Stor varm kram <3

Anonym sa...

Tråkigt och jobbigt med yrsel (eller om det är något annat).Något liknande tror jag iaf att det är utifrån beskrivningen.
När min dotter fick en VNS (vagusnervstimulator) för 14 år sedan läste jag någonstans om forskning kring samband vagusnerven-kraniala nerver-nerver i mellanörat det visar hur komplicerad kroppen är.Vagusnerven har också samband med magen och "obalans" kan ge kräkning mm.
Min dotter kan säga t ex "varför skakar luften" "varför kommer bordet på mig" och då vet man att det kan vara ep-anfall eller yrsel (tyvärr äter hon medicin med sån biverkning).
Hoppas det går över snart och att ni alla får må bra!
Annette

Annelie L sa...

Kristall sjukan, har någon testat för det ( om det nu går att testa) Stackars Sandra, så svårt det måste vara, när världen inte är som den brukar och hon inte kan göra sig förstådd och förklara vad som är fel. Styrke kramar till er alla <3