söndag 3 april 2011

Nattliga utbrott

Jag vågade väl inte riktigt ropa ”Hej” innan jag hade publicerat inlägget igår, men nu verkar det ju faktiskt som om det funkar igen, och ingen är gladare än jag! En är liksom lite beroende av bloggeriet… Så återigen stort tack till Pernilla som hjälpte mig fatta hur den nya inställningen fungerar!

Tack så klart till alla er andra med, som försökte lösa problemet. Och för att ni gillar min blogg fast den är ”oläsvänlig” :)

Sandra börjar nog pigga på sig så smått, även om hon tillbringade största delen av gårdagen i soffan, helst gömd under täcket.






Men mellan varven glimtade det till lite, så det går ju åt rätt håll nu, vilket förstås är skönt på alla sätt och vis. Göran har varit ganska däckad ett par dagar men det ska väl vända på honom med snart. Sen är det min tur att inta soffan, eller va?! ;)

Fast vi la oss en halvtimma i våra sängar igår, Sandra och jag, och då somnade jag faktiskt. Efter det piggnade Sandra till en stund och ville pussla.




Ja, det var väl vad damen orkade med för sen vilade hon i soffan tills det var dags att flytta över till sängen. Hon somnade skapligt och Göran la sig han med medan jag tänkte titta på Temple Gradin, en film som handlar om en tjej med autism.

Den verkade riktigt bra men jag hann bara se första halvtimman, sen hade jag ju en egen tjej med autism att ta hand om, kan man säga. Jag hörde en duns och så började hon gnälla och ropa på mig. När jag kom upp i hennes rum så for hon runt och skrek att det snurrade i huvudet.

Hon fick flera glas med vatten för jag tänkte att det nog behövdes efter ett par dygn med bara kräkattacker och inte så mycket påfyllning. Men det hjälpte inte. Hon verkade livrädd för sängen… Det slog mig att hon nog hade ramlat ur den i sömnen. Men hur i hela friden skulle jag få henne lugn. Tillslut blev jag ju bara irriterad.

Det tog en timme innan hon var så pass sansad att hon vågade lägga huvudet på kudden. Då hade jag försäkrat henne om att inte ramla ur sängen igen, lagt ett stort gosedjur vid kanten som skulle hålla emot samt ställt ett mindre bord bredvid sängen.

Men det dröjde bra länge innan hon slappnade av så pass att hon kunde somna. Själv var jag helt slut när jag äntligen kunde gå och lägga mig vid halv tretiden. Halv sex klarade vi av ett mindre utbrott till då Sandra tyckte att vi skulle upp, men tackochlov så somnade hon om och jag med.

Nu har damen flyttat över till soffan och försöker peta i sig lite frukost. Filmen ska jag försöka hinna se på SVT Play istället, men jag har inga större förhoppningar om att ha den tiden.

Idag blir det nog inga större aktiviteter. Det är bara Sune som är pigg här :)




Ha en skön söndag, gott folk!
♥ Kram ♥

8 kommentarer:

Patricia sa...

En liten tröst kan jag ge dig när det gäller bloggen .. du är tydligen inte ensam, jag har flera blogvänner som skrivit i sina bloggar att deras text lever ett eget liv och att de har/haft problem med blogen.. så du är inte ensam att drabbas. Hoppas den får vara som den ska nu . .. =)

Skönt att Sandra är lite på tillfriskning, men så tokigt att hon ramlade ur sängen. Stackars er, jag beundrar åter ditt tålamod i såna situationer som kan vara svåra att styra upp.

Hoppas ni får en lugn dag och att Göran är piggare så du får möjlighet att vila lite.

Och så söta Sune då .. hi hi.. tänk att de ska ner i allt de kan komma ner i katter .. ha ha.

Kram kram
Patricia

Bellan sa...

Vi får väl tro att bloggproblemet är löst nu, för nu ser det ju bra ut iaf.

Kära nån vilken natt du haft! Du måste ju vara dödens trött idag! Som sagt, hoppas alla piggar på sig nu i familjen och du behöver avlastning av Göran när han blir pigg så du får vila ikapp lite.

Filmen den var jättebra, hoppas du hinner med att se den. Tror vi ser den ur ett annat perspektiv när vi är lite mer insatta i vad det innebär att ha autismdiagnos.

Ha en så bra dag som det bara går. Kramar om dig i massor!
//Bellan

Patricia sa...

Ja allt är ju relativt .. hi hi .. =) Jag sover gärna till 8-8:30 när jag är ledig, men det tycker Rozzi är för sent, men jämfört med dina tidiga mornar så är det ju nästan lunch så dax .. ; )

Ja det är ju synd vi inte bor närmare varandra, du hade varit så välkommen. Men vi får väl lösa det på något annat sätt .. =)

Nej Nina, man måste inte vara mottaglig, det är mediumet som får meddelandet från andevärlden och får guidning mot vem meddelandet är riktat innan hon får kontakt med själva personen som vill komma igenom och hälsa till någon. Sen beskriver hon personen hon ser/känner och mottagaren försöker känna igen vem det kan vara, man får små ledtrådar i taget och till slut faller pusslet på plats och man kommer på vem hon/han beskriver. När man bekräftat vem man tror det är så får man information och ev ett meddelande. Min mormor hade mycket att säga till mig och även en guidning om hur jag ska tänka inför framtiden .. många kloka ord som var helt klockrena i hur jag grubblar just nu .. mycket intressant .. =)

Kram igen .. =)

Maritha sa...

Ja ni har haft det ni gjort i helgen ser jag! Hoppas ni snart är piggelin!


Kram Maritha

Photo by Maria sa...

Hoppas det har varit lugnt sedan och att både Sandra och Göran mår bättre..

Kram Mia

Annika N sa...

Skönt att höra att Sandra är på bättrings vägen. Så otäckt det måste ha varit för henne när allt snurrade..:-( Hoppas ni snart är okej alla !!! Kram Annika

agneta sa...

hoppas att Sandra mår bättre nu och att ni har fått sova inatt! Ha en så skön dag som det går, det är snart vår! kram Agneta <3

Annelie L sa...

Ja du har då verkligen haft fullt upp i helgen, stackars er. Naturligtvis är det synd om både Göran och Sandra som är sjuka, men du har det ju faktiskt värst som måste vara stark i allt detta trots att du också är trött och på gränsen till sjuk.
Tur att du har Sune ;))
Hoppas alla kryar på sig och att du får lite välbehövlig vila.
Massor av styrkekramar till dig, fina Nina.
Annelie