Slappardagen

Ja, igår var det en riktig slappardag här. Jag mådde inte på topp, om man säger så, men höll sjukorna borta med hjälp av eeze iaf, så jag är glad ändå.

 

Sandra mådde okay, men man märkte ju skörheten så fort det ställdes lite krav. Så vi sänkte dom så gott vi kunde. Kraven alltså. Det blev inga onödiga aktiviteter, fast lite lagom vill ju damen ha att göra för att inte bli uttråkad. Det blev lite pusslande och lite snölek och allt gick faktiskt ganska bra.

Göran och jag turades om att vila/slappa/sova/bara-vara, för det behövde (behöver) vi nog båda två. Det känns lite sådär att ha avbokat korttids just nu när vi är som tröttast alla, men det är ju så det är. Sandra orkar inte och då måste vi orka, helt enkelt. Vi får vila ikapp så gott vi kan när tillfälle ges, och det går säkert bra den här gången med.

 

Idag är det iaf skoldag och det innebär ju lite rast för oss och hinna dammsuga. Julhandlingen känns lite för tidigt så den får Göran klara av själv, troligtvis på onsdag. Nästa skoldag blir på torsdag, om planen håller så långt, och sen måste vi vara klara, helst innan, för man vet aldrig vad som hinner ändra sig längs vägen.

När dom flesta andra räknar hur många dagar det är före dopparedan så har vi nedräkning till när allt är över ;) Men vi försöker mysa så mycket vi kan här och nu också, eftersom det är här och nu vi har att mysa på.

 

Den här veckan är det tema om medicinering hos Neurobloggarna och även fast vi inte har några egna erfarenheter av det så tänkte jag väl få ihop ett inlägg under veckan. Andra inlägg vet ni väl vart ni hittar vid det här laget, bara att klicka på länkarna till Facebook och Twitter i högermarginalen. Vi blir väldigt glada över hjälp med spridningen av bra blogginlägg för att öka förståelsen och nå ut med information.

Ha det gott!

♥ Kram ♥