VAF:ande

Sandra kom iväg bra med ridkläder och korttidsväska igår morse, även om det var lite på gränsen. Skörheten lös igenom fast hon verkade glad. Det är ju ganska troligt att det var förväntningarna inför ridningen som stressade lite, och isf gick det säkert över så fort hon kom dit.

Göran åkte iväg och fick veckohandlingen gjord medan jag faktiskt inte fick nånting gjort. Jag satt bara och drack kaffe och njöt av mina egna spellistor på Spotify.

Att bara göra det man vill, om man vill, när man vill… det är såå skönt ibland. Det fick bli en sån dag, helt enkelt. Sen blev det en hel del VAF, och det behöver man ju! Helst lite oftare än vad vi har tagit oss tid med på sistone.

Om nån har missat det så betyder VAF VårdAvFörhållande. Det blev en massa mys, småpratande, bastu, vin, grillning och en weekendresa beställd till hösten, minsann! J

Bara Göran och jag, utan jobb och medan Sandra är på korttids! Första gången vi har ledig semester sen Sandra föddes, så det är ju liksom dags nu, tycker vi. Vi har ju rest en del med Sandra genom åren, men även fast det har sin charm så jobbar vi ju då, och det blir ingen semester.

Snarare är det väl så att vi har behövt semester när vi kommit hem från våra resor. Det känns ovant och lyxigt med riktig semester, och vi kommer säkert att njuta av just ledigheten. Sånt som man gör när man är på semester, men som vi aldrig har kunnat. Nu är det ju ett tag kvar, så jag berättar väl mer om det när det finns mer att säga, helt enkelt.

En tråkighet i det hela är ju att jag har varit tvungen att välja bort en annan rolighet som jag hade planerat för, och längtat till, i höst. Nämligen en träff med fina vänner uppe i norra delen av vårt vackra land. Men jag är ju glad att vi kan göra nånting alls nuförtiden, och allt kan ju ingen göra. Jag hoppas att jag kommer uppåt i landet vid ett annat tillfälle.

Idag har Göran ett läkarbesök på förmiddagen och sen vet jag inte om det blir ännu en sån där ”göra-ingenting-dag” eller om vi gör nånting… Väder och lust får bestämma och bara det är ju skönt! Vi vill ju gärna ta en cykeltur, så det blir det nog om det inte blir regn, det ser lovande ut än så länge.

Jag har inte så mycket mer att komma med, men ska försöka svara på en fråga från Johannes mamma som undrar hur skolan har löst fritidsdelen för Sandra. Jag skrev ju igår att Sandra har fritids kvar i sommar eftersom hon ska gå kvar i skolan nästa termin.

Men fritids går hon inte på i skolan, utan hon har fritidsplats på korttids. Eller, jag bladar ihop vad det heter, för fritids heter det väl bara tills barnet fyller 12, tror jag. För oss har det ju rullat på och för Sandras skull säger vi fritids så hon kan förstå skillnaden. Fritids är på dagtid, istället för skola när det är lov, och korttids är över natten. Korttidsdygn har hon beviljat 8-10 dygn/månad, och ”fritids” på loven.

Tidigare hade Sandra fritids ett par timmar på fredagar i skolan, för att dagarna skulle bli lika långa och dom andra eleverna slutade tidigare på fredagar. Då hade hon bara en längre skoldag, så hon märkte inte när skolverksamheten övergick till fritidsverksamhet. Nu behövs inte det längre, utan nu är det snarare så att Sandra behöver komma hem tidigare på fredagar då hon ofta är trött.

Fritids och korttids är ju på samma ställe och det är kommunen vi har ”slagits” med för att få till det. Det fanns inget korttids i vår kommun, och kommunen påstod att det inte heller fanns något behov. Jag tyckte det fanns behov efter som vi behövde det… Så det var ju ”bara” att sätta sig in i lagar och rättigheter och sen kräva att det startade.

Under den perioden var jag så klart arbetslös, det gick ju inte att jobba och Sandra gick en kort period på ett vanligt fritids, med resurs. Det funkade ganska bra ett tag, men hade aldrig gått i längden med alla andra barn. Så jag läste på lite till och krävde ett anpassat fritids till Sandra. Kommunen var lite trött på mig och jag var lite känd i lokalpressen ett tag. (Det var ju taxitjafset jag skrev om igår också, under ungefär samma period)

Efter en hel del turer så öppnade korttids (10 år sen) och dom elever som inte klarade vanligt fritids fick ”fritidsplats” på korttids. En bra lösning för Sandras del och det har fungerat jättebra hela tiden. Och det visade sig att behovet var ganska stort, trots allt.

Jag önskar Johannes mamma lycka till, hoppas det ordnar sig till det bästa för er.

♥ Kram ♥