Tillbakablick efter förfrågan

Jag brukar inte blicka tillbaka så ofta, utan ser mer framåt och lämnar det som är klart, liksom. Men det finns ju många som är mitt i det som vi har lämnat bakom oss, och känner styrka i att läsa om det så här kommer en liten tillbakablick efter önskemål från läsare.

Det är rätt skönt nu, när Sandra är vuxen och inte blir jämförd med ”alla andra vanliga barn” titt som tätt, för det var faktiskt ganska jobbigt att behöva försvara vårt liv och förklara att det är en viss skillnad. Nu ser folk det och det var ganska länge sen som vi ifrågasattes. Det är skönt!

När hon var liten uppfattades man mest som en ovanligt orolig och lite smått hysterisk morsa, tror jag. Man fick så kloka råd… Och man förundrades lite över att en del trodde att man var fullkomligt korkad.

Som när Sandra blödde näsblod, tappade hår, bleknade och magrade och inte fick i sig näring. Hon åt ju bara makaroner, helst. Men jag lyckades tillslut, efter mycket klurande och tålamod, mixa lite köttfärssås och grönsaker som jag hällde på makaronerna.

Men frukt gick inte och jag, som inte är så kunnig i det där med kost och vad som är viktigt, frågade en läkare jag pratade med vad hon gick miste om när hon inte åt frukt, och om det fanns nått tillskott eller några viktiga vitaminer vi kunde försöka med ”för hon får inte ens i sig saft eller sylt” sa jag.

Läkaren förklarade att barn i Sverige inte svälter och att svensk mat är näringsriktig. Så jag försökte förklara igen då att det inte spelar någon roll hur mycket näring det är i maten när den blir kvar på tallriken. Hon tappar hår, blöder näsblod varje dag och är blek, är det något viktigt hon behöver, och som hon missar av att inte äta frukt i några former? Inte ens ett glas saft…

”Du kan ju göra fruktsallad”

Jamen bra. Tack för hjälpen.

♥ Kram ♥