onsdag 17 februari 2010

Ny dag, nya tag

Jag har fortfarande ordentligt ont i nacken, och nu liknar det nog nackspärr, så det var det väl igår med, fast värre än det brukar. Mådde verkligen inget vidare igår och gick t.o.m. och la mig en timma medan Göran fixade middagen till Sandra. Då var det lugnt här och jag somnade faktiskt.

Nu mår jag lite bättre och jag hoppas att lilla damen tänker sova ett tag till, så hon också mår bättre idag. Kanske jag kan samla lite steg senare :) Igår var det verkligen bottenresultat! Nu kommer jag inte ihåg, men lite över 3000 steg!!! Hahaha, jaja, ny dag, nya tag, som sagt! Jag brukar ju iaf passera 8000 en vanlig dag när jag bara springer runt inne…

Men eftersom Sandra var jättetrött, och jag mådde pyton, så hoppade vi medicin och badrutiner, och där förlorade jag en hel del steg. Idag får det bli ordning på torpet igen!

Jag fick tipset att sätta upp min promenad på Sandras schema, för att kunna gå. Det kan säkert vara bra ibland, men mest för att hon då ska veta när jag ska gå och slippa tjata om det hela dagen. För hon gillar när jag går och hon får vara själv med Göran. Anledningen igår var att hon fick ett stort utbrott när hon själv skulle gå ut (vilket stod på schemat) och efter det stannade vi inne alla.

Jag hade tagit fram hennes kläder och Göran var ute och väntade, men då låste det sig för henne. Så hon kom aldrig ut i hallen ens och sen kom utbrottet och jag hängde tillbaks kläderna för det var ingen idé längre.

Det händer att det låser sig för henne ibland, och extra känsligt är det när hon är trött. Igår var hon jättetrött och jag tror hon hade sovit väldigt dåligt. När hon är skör så måste man sänka, eller helst ta bort, kraven. Hon är ju kravkänslig i vanliga fall med, men när hon är skör och trött så fixar hon det inte alls. Då kan det räcka med att hon ska gå ut i hallen för att det ska bli en låsning. Hon vill, men kan inte, och efter ett tag blir hon arg istället.

Det kan hända mitt i leken ibland, och man vet inte vad det är så man kan inte hjälpa henne. Det är väldigt lätt att tappa tålamodet då, vilket är helt galet och bara slutar i utbrott för Sandras del, och dåligt samvete för min del.

Häromdagen lekte hon med sin radiostyrda bil, som hon fick i julklapp. Plötsligt låser det sig och jag vet inte varför, eller hur jag ska hjälpa henne. Jag vet bara att det inte hjälper att bli arg…

Hon stod med fjärrkontrollen i handen! Ja, alltså, hon bara stod där med den i handen, liksom. Länge! Det kändes som en halvtimma, minst, men det var det säkert inte. Hela världen stannar upp, på nåt sätt. För jag höll på med maten och vi skulle snart äta. Sandra ville köra med bilen länge, men stod bara där och snart var maten klar.

Ja, ni kan ju testa att bara stå och inte göra nånting i en kvart. Eller i fem minuter… Det känns som evigheter! Särskilt om man har nåt att passa, som att maten snart var klar. Så det var kanske max en kvart i verkligheten, den där ”halvtimmen” Jag blir lite stressad när det händer. När Sandra bara låser sig, liksom, och jag inte kan hjälpa henne ur det. Om man säger nåt så är det stor risk för stora utbrottet.

”Kör med bilen nu, för maten är snart klar” lixom. Och hon bara stod där, med fjärrkontrollen och skrek ”Jag vill köra länge” men körde inte. Vad gör man??? Ja, jag vet inte. Ibland hjälper det att bryta med att hon ska dricka vatten, för det kör vi ofta med. Hon behöver ju dricka och blir väldigt gnällig när hon är törstig, men även om hon inte behöver det, så kan det funka att bryta på det viset.

Det bästa vi kan göra, oftast, är att gå därifrån, och lämna henne ifred. Men det kan ta evigheter för henne och en riktig låsning brukar sluta i utbrott.

Jag vet att det kan låsa sig om hon känner krav på sig. Om vi är för nära eller förväntar oss nånting. Jag tror att låsningen häromdagen berodde på att hon var tvungen att köra ”nu” om hon skulle hinna köra innan maten var klar. Men jag vet inte säkert. Är det nån som känner igen det här så är jag tacksam för lite råd och tips.

Nåja, nog om det. Jag ska väcka Göran halv sju, för han ska iväg på hälsokoll och måste åka sju. Han ska förnya sitt körkort och har lite mer bokstäver än för bara bil, och då krävs ett läkarintyg. Förra gången han förnyade körkortet upptäcktes hans höga blodtryck, så det var ju bra att han kom iväg och kollade upp sig, vilket han säkert inte hade gjort om det inte varit för körkortet.

Sandra vill gå ut och leka i snön, så jag har lovat ett nytt försök idag på förmiddagen. Sen får hon hjälpa mig med maten om hon orkar. Göran skulle handla efter läkarbesöket och igår satt vi och funderade ut lite olika maträtter inför handlingen. Sandra hörde, så jag frågade henne vad hon ville ha som idag, och hon svarade förstås makaroner. Det säger hon jämt om man frågar :) Men då frågade jag om hon kunde komma på nåt annat, och då ville hon ha ris. Ja, det var ju länge sen så det kan vi ta, sa jag. ”Vad ska vi ha till det då” frågade jag vidare och Sandra svarar ”Bönor” Okay, då passar det bra med Chili con carne, sa jag och det var Sandra nöjd med. Kul att hon kan vara med och bestämma också!

Ha en fin dag!

9 kommentarer:

Mia sa...

Har varit sjuk inatt och vaknade tidigt och kollade din blogg. Kul att någon mer är uppe;-)
Jag vet hur det känns att komma sist, men du ÄR inte sist, det bara känns så ibland. När du väl får in promenadrutin så kommer det kännas bättre. Annars får du köpa löp-band, men det känns lite bortkastade pengar när naturen är finare och helt gratis?
Tack för svar på frågor . Kram

Maritha sa...

Så skönt att du fick lägga dig en stund och vila.

Hoppas du får lite vila idag också eller iallafall lite egen tid.

Kram till Sandra och givetvis dig!

Maritha

Mia-Marie sa...

Hej!
Kikar in här och talar om att jag kopierade din kommentar och la in den på fliken "nätverk" hos oss, bara så du vet och jag hoppas det är okej?

Trevligt att hitta lite nytt folk och vilka gulliga katter ni hade =)

//Mia-Marie UNIKA FÖRÄLDRAR

Annelie L sa...

Som sagt, ny dag,nya tag och nya möjligheter. Du kommer säkert att fixa det här med, precis som allt annt du är specialist på att få att fungera.

Håller tummarna för att det blir en liten prommenad idag, om du har möjlighet att ge dig av strax efter tolv så kan vi göra sälskap för då SKA jag ut på min lunchprommenad (har varit lite slö med det den sista tiden)
Hoppas Sandra orkar med sin vardag idag så att dagen flyter på riktigt bra.
Massor av kramar

Tanja, 30+ sa...

chili con carne...GOTT! Bra val!

Bra kämpat med stegen!! Hoppas alla mår bättre nu!

Kram!

Photo by Maria sa...

Mmmmm... Chili con carne, vad gott.. Bra val av Sandra :-)

Hoppas hon kommer ut i snön idag och att du får ihop lite steg..

Kram Mia

Britt-Marie sa...

Läste ju på Fb nu att du kunnat ta en promanad! Heja!! Håller tummarna för att det fortsätter så. Kram

Anonym sa...

Hej Nina!
Har bara tagit mig en snabbtitt=)
men kommer tillbaka så fort jag kan.
Kramar Zabina.

Vicki sa...

Promenerar du varje dag med din stegräknare??

Går din dotter i skolan?? Eller hon är hemma hos dig hela dagen?

Vicki