måndag 16 december 2013

Positivt fokus ger mer energi

Helgen har varit lugn, men jag har lite svårt att samla tankarna. Jag har så mycket planeringar och funderingar i huvet. Jättetrött på dagarna och jättepigg på nätterna.


Och angående inlägget igår så är det faktiskt skitjobbigt att bli ifrågasatt. Dels att man känner sig misstrodd, men också för att man alltid har en oro över att folk inte ska förstå. Att assistansen faktiskt blir indragen. Att det skulle bli katastrof för Sandra, och för oss med, förstås. Att hon inte skulle överleva utan hjälp. Att en hemifrånflytt närmar sig och att hon måste ha hjälp dygnet runt för att det ska kunna bli möjligt.

Jag vill inte behöva gå och oroa mig för det! Jag vill vara tacksam över att det finns hjälp och att Sandra får den hjälpen för att hon behöver det. Jag vill känna den glädjen och fokusera på att orka vara mamma och assistent så länge jag finns och är frisk, och jag vill lita på att Sandra får det bra när vi försvinner.

Jag är medveten om att ingenting är självklart, men jag orkar inte försvara Sandras behov. Jag vill njuta av det som fungerar, annars orkar jag inte med det som inte fungerar. Så är det! Dessutom vill jag fokusera på det Sandra kan och är bra på, och slippa prata om alla svårigheter hela tiden.


I övrigt har helgen varit som helger brukar vara. Vi har tagit det ganska lugnt och inte tröttat ut oss med aktiviteter utöver vardagen. Det är nog Göran och jag som är tröttast just nu, för Sandra har varit sig mer lik än vi sett på länge. Mycket lugnare, piggare och gladare. Nästan som när hon gick i skolan.

Men igår kväll var det nåt med henne. Antingen var hon väldigt trött eller så var det nåt annat. Hon såg inte okay ut och ville bli omstoppad direkt, vilket tyder på att hon faktiskt är väldigt trött. För i vanliga fall håller hon hellre igång, eller blir övertrött och får utbrott. Nu var hon bara väldigt dämpad och lite ledsen.

Vi får väl se vilket håll det går åt och hur veckan kommer att bli. Vi får kanske göra lite ändringar så orken räcker längre. Reservplanerna är redan klara att ta till vid behov, men en dag i taget.


Bellan skrev om att tillfälliga lösningar, som är enklast för andra (i det här fallet kommunen) lätt blir permanenta. Ja, just nu funkar det ju väldigt bra att Sandra är hemma eller hos Jane på dagarna, så kortsiktigt ser det ut som en väldigt bra lösning. Men den får, precis som du skriver, inte bli permanent.

Det jag tänker på först och främst är väl vår ork. Att vara helt själv med Sandra tar väldigt på krafterna, och dom dagar som Sandra är hos Jane så förbereds dagen på Janes fritid, vilket känns helt fel om det fortsätter. Nån enstaka gång kan man nog göra så för det har man ju igen, men jag tycker absolut inte att någon ska jobba på sin fritid.

Dom dagar som Jane kommer hit och är här hemma med Sandra så kan vi inte koppla av även om vi inte behöver rycka in. Dels står vi för förberedelser och planering, och resten av servicen som måste funka, eftersom det är nästan omöjligt att hinna sånt samtidigt som man är med Sandra. Det beror ju på Sandras humör och vad dom gör och så förstås, men koppla av kan vi inte.

För Sandras del så mår hon väl inte direkt dåligt av den här lösningen, och som vi ser nu mår hon t.o.m. väldigt bra. Men känner jag Sandra rätt så är det snart övergående. Det är svårt att få till vettiga dagar för henne och det skulle kännas mer meningsfullt om hon kunde få en verksamhet utanför hemmet.

Jag vet att det finns lite tankar från ansvarig på DV, men jag vet inte hur det har gått och vad dom har kommit fram till. Jag antar att vi får reda på det när vi har möte i morgon. Så jag har inga större förhoppningar förrän vi har en vettig lösning.

Jag behöver göra en massa nya schemabilder, men måste ju först veta vart Sandra ska vara på dagarna. Just nu kan vi inte planera så mycket utan har bara en akutlösning på hur dagarna ska bli bra fram till årsskiftet. Efter mötet imorgon ska vi planera lite noggrannare, och förhoppningsvis har vi en lösning att gå efter då också.


Just nu skulle jag vilja vara ledig. En riktigt korttidsledighet och lite sovmorgon skulle sitta fint, men det får vackert vänta. Har vi tur så hinner vi få lite ledigt mellan planeringar, möten och andra måsten.

Jag får iaf lite egen tid idag medan Göran kör Sandra till Jane. När han har lämnat av henne tar han hela stora vecko- och julhandlingen själv, och det lär väl ta sin tid.

Även om vi bara är familjen så går det åt en del extra mat på en jul, och det ska ju räcka några fler dagar än en vanlig veckohandling behöver göra. Nästa handling blir inte förrän fredag före nyår, om Sandra orkar att Jane kommer hit då.

Må gott!

.

4 kommentarer:

Tina sa...

Jag önskar jag kunde komma med lösningar och extra energi, men så enkelt är det inte . Ja permanent får det inte bli, det måste gå att lösa. Trött blir man av alla tankar. Varmaste kramen, och hoppas vi kan ses som tänkt för då är det ganska nära nu <3

Annelie L sa...

Kramar om och håller tummarna för att ni och Jane ska orka tills det kommer en vettig och genomtänkt planering för Sandras framtid.
Kram och kärlek <3

Annelie L sa...

Kramar om och håller tummarna för att Ni,Jane och Sandra ska orka fram tills det kommer en vettig plan över hur Sandras framtid ska se ut.
Kram och kärlek <3

Bellan sa...

Jag kan verkligen intyga att det inte är nån semester att ha brukaren hemma med en utomstående assistent - snarare tvärtom! Hoppas ni snart kommer fram till en lösning så ni får bättre rutiner för vardagen.

Kram på dig ♥
//Bellan