onsdag 25 december 2013

En helg av två avverkad

Dagarna före jul var dom lugnaste vi haft på många år. Ja, när det gäller ”jul-stress” alltså. Jag trodde det berodde på att Sandra har haft så mycket annat i huvudet med alla stora förändringar, skolavslutning, avsked och en massa nyheter och oro. Men, inte ens dagen före julafton visade hon någon större stress inför det som väntade.

Mognad och anpassning, tror jag mer på så här i efterhand. Och det är väl fantastiskt! Inte för att man måste fira jul på nåt speciellt sätt, utan för att Sandra tycker om det och det är ju härligt om hon fixar det då. Anpassning krävs förstås, men vi behöver kanske inte undvika allt i fortsättningen. Det går kanske att lägga till lite mysigt även före julafton, som Advent t.ex. J

Dagen före julafton kom det ett julkort till Sandra, från skolan ♥ Tack snälla!


Vi har inte vågat visa det för henne än. Det var för många andra känslor innan jul, men hon ska så klart få det så fort hon är redo.

Sen fick hela familjen varsin skiva och ett gott skratt J Tack för det!


Vi har ju inte hunnit lyssna så mycket än, men jag tror att det är lugna jullåtar (?) på Sandras skiva. Mina giraff-sånger tjuvlyssnade jag på lite i smyg och det verkar vara sån musik som jag gillar och Görans skiva står det ”Normal musik” på. Haha, ja… det stämmer nog. Den hann vi iaf lyssna på igår kväll, när Sandra hade somnat, för på tv var det ju bara traditioner (ß repriser) och Görans normala musik gillades. Av mig med, faktiskt ;)

Men vi började gårdagen med en mysfrukost, Sandra och jag, medan Göran fortfarande sov. Det händer inte ofta att vi kan ha en mysig frukost tillsammans så det var nog min bästa julklapp J


Nu kanske ni inte tycker att det ser ut som nån speciell och extra mysig frukost, men för oss är det mysigt bara att det funkar att sitta tillsammans och att kunna tända ljus. Mer än så stökade jag inte till ordningen för Sandra, för då hade det nog inte gått så bra.

Bäst vi satt där och hade det lite jul-mysigt så började Sandra titta på sitt schema, och ville räkna dagarna till korttids om två veckor… Sen sa hon att hon skulle tänka på en dag i taget. Ja, alltså… här har hon längtat som en tok efter julafton och vi har pratat om ”en dag i taget” dom senaste veckorna, och så kommer julafton och det första hon gör är att räkna dagarna till korttids börjar igen. Ja jag säger då det ♥

Vid lunchtid så hjälptes vi åt att duka fram julmaten och damen åt ganska bra. Här brukar ju orken ta slut för väntan har varit lång, men det gick, som sagt, bra.


Medan Göran och jag dukade undan så gick Sandra loss på paketen i garderoben. Att lägga fram alla klappar på golvet, och dela ut dom med hjälp av fotona, är julens höjdpunkt och det som Sandra längtar mest till. Mer än att öppna paketen, faktiskt.



Hon gillar nog själva paketen mest och är inte lika intresserad över innehållet, så hon tröttnade efter ett tag och stressen tog över. Så det var det lagom att se nya filmerna och varva ner med klippsaker.


Då ringde det på dörren och där stod fina chauffören ♥ och oj vad vi saknar! Så gullig hon är som tänker på oss. Sandra fick julkram och julgodis och blev nog lite tagen efteråt. Hon saknar ju också, förstås. Tack fina, fina chaufför!


Tack till bästa assistansbolaget, för massvis med pärlor och pärlplattor till Sandra och presentkort till oss.


Tack till finaste Jane för dom här sötnosarna, som jag tror heter Smulan och Freja ;)


Tack till goaste Lena ”systra mi” för ”Pyssla-om-mig-själv-saker” och tack till kära maken för lotter utan vinst ;)

Tack till favvo-grannarna för lite gotter.


När det var dags för toa- och badrutiner fanns det ingen ork kvar i damen. Det blev bara för mycket av allt och stora utbrottet, så vi avbröt det hela och skippade det helt enkelt. Det blev tidig nattning, men dagen hade ju faktiskt varit bra, trots allt.

Nu ska vi bara försöka ladda våra batterier för att orka ta oss igenom årets absolut värsta dygn – Nyårsafton. Hujedamej! Men Sandra längtar till på fredag, för då ska hon till Jane. Vi hade inte tänkt berätta det än, men vi märkte att ”bara ledigt” på schemat oroade för mycket.

Så vi hoppas, och tror, att damen ska orka med det och undertiden har vi måsten att hinna så nån ledighet blir det inte direkt. Göran åker och nyårs-handlar och jag passar på att ta lite städning, och fylla frysen med reserv-portioner som alltid måste finnas till hands när tiden inte räcker.

Men, en dag i taget. Och nu är vi ju alla trötta så nu blir det så mycket vila som Sandra accepterar. Lite nya pussel kanske kan bli lagom att roa oss med, eller dom nya filmerna.


Hoppas ni har det fint!

.

2 kommentarer:

Bellan sa...

Skönt att se att ni överlevt så här långt och att det gått hyfsat bra ändå! Men jag förstår om ni är trötta....

Kram påre <3
//Bellan

Anonym sa...

Önskar er en god fortsättning!
Ungefär samma hos dottern min,på julaftonskväll när bara vi två var kvar började hon prata om sin födelsedag.Hon fyller år i januari så det är ganska tätt,hon vet att det blir "efter jul" så på längta-schemat sätter jag upp båda sakerna så ser hon att det är några dagar emellan.Nyår bryr vi oss inte alls om,möjligen äter vi kvarblivet godis från jul annars blir allt som vanligt.Jag jobbar den natten hos henne,de andra vill vara lediga.
De andra saker Hanna längtar efter är cirkus och sommarmarknad,sen kommer jag inte på nåt mer.
Ha det gott,
Annette