lördag 5 januari 2013

Anpassningar som funkar

Ni får ursäkta att det blir lite trist här utan foton, men av nån anledning så funkar det inte att ladda in bilder och jag vet inte varför, men hoppas det är nåt tillfälligt.

Sandra kom hem igår och var nöjd och ganska okay i humöret, så okay hon kan vara när hon egentligen är för trött. Tack vare världens bästa anpassning på korttids så fixar Sandra att vara där trots att hon inte hann hämta sig efter nyårsnatten. Och tack vare det så fick Göran och jag lite välbehövlig återhämtning.

Eftermiddagen och kvällen gick hyfsat bra, och vi tidigarelade sänggåendet lite, för att försöka undvika onödiga låsningar och utbrott som kommer när damen blir för trött. Vi lyckades bra och slapp iaf utbrott.

Göran har gjort ett sängskydd som jag visade för Sandra innan kvällsrutinerna, så hon skulle hinna bearbeta förändringen innan sovtiden. Här hade det varit enklast med ett foto, men den ser iaf ut som ett litet ”staket” och sitter vid huvudändan på Sandras säng.

Det är nämligen så att hon är väldigt rädd att ramla ur sängen efter det att hon var sjuk och väldigt yr. Så sen dess har vi haft ett bord bredvid sängen på kvällarna, men den lösningen har inte varit riktigt bra och det här blev ju stadigare.

Förändringar är ju förändringar och det oroar innan det blir en vana, så det var lite oroligt i sängen ett tag, och mycket ”Jag ramlar inte” och ”Det är inte farligt” men vi tror att det snart går över. Skyddet sitter ju inte där för att hon brukar ramla ur sängen, utan bara för att ge henne tryggheten. Alltså mer psykiskt än fysiskt.

A undrar vad det var som gjorde att Sandra inte klarade av att Göran och jag satt bredvid varandra när hon var yngre. Ja.. jag vet ju inte. Men kan ju gissa lite. Än idag har hon väldigt svårt för att klara om det är fler personer än helst bara hon själv, och max en till i samma rum som hon.

Och hon tycker att det är jobbigt när andra pratar med varandra. Dom få gånger vi har gäster, så funkar det bäst om hon får all uppmärksamhet på hennes villkor. Alltså att någon går in med henne i hennes rum och gör nåt hon tycker om, annan uppmärksamhet gillar hon inget vidare.

Jag kan ju tänka mig att hon kanske har svårt att hantera situationer som inte rör henne själv, utan som sker mellan andra människor, och att hon inte riktigt vet hur hon ska bete sig. Så fort hon känner press från andra/andras förväntningar, så blir hon orolig. Hon visste kanske inte vad hon skulle göra när vi satt bredvid varandra och ve och fasa tog i varandra. Då skrek hon. Hon var alltid mellan oss, kanske för att ha kontroll?

Varför är svårt att veta eftersom Sandra oftast bara skriker när det inte känns bra. Hon har fortfarande väldigt svårt för att uttrycka sig och förklara hur hon mår och känner. Och varför hon mår och känner på ett visst sätt kan hon inte svara på, så vi får gissa. Skriker hon så får vi förändra och anpassa så gott vi kan.

Idag vill damen ta fram pyssel-lådan, så då har vi att göra här strax :) Må gott med er!

(För att läsa mitt sista tema-inlägg, i temat relationer, får ni scrolla vidare)

♥ Kram ♥

Inga kommentarer: