måndag 27 december 2010

Ingen ork nånstans


Så var det vardag, och det är alltid skönt, även om det är mellandagar och Sandra blir ledig den här veckan. Inte för att det är mellandagar, utan för att hon är sjuk… För annars mår hon ju bäst av att inte vara ledig.

Igår morse vaknade hon ju klockan tre, och höll sig vaken hela dagen och frampå eftermiddagen kom tröttheten ikapp med råge. En övertrött Sandra är inte kul, så är det! Tjafs om allt och inget precis hela tiden och utbrott av minsta lilla motgång. Eller ingen motgång alls, faktiskt.

Det gick väl an om man var pigg själv, men jag är, återigen, såå tacksam över att vi är två som kan hjälpas åt här hemma. Hur fixar ni det, ni som är själva? Jag menar, ni som har barn med npf då, för andra ska inte ens jämföra…

Nu är ju Göran inte så mycket piggare än mig, men vi är ändå två och vi kan byta av varandra och hinna andas mellan utbrotten. Och vi kan turas om att gå och vila eller duscha, eller handla, eller… Ja, tack för att vi är två!

Men idag kör det ihop sig, för Göran måste jobba och mjölken är slut. Näsdukar, Alvedon och hostmedicin behöver vi också… Jag kan ju inte gå och Göran måste lägga orken på jobbet idag. Han är golvläggare, så det är inte nåt ”pärmbärarjobb” han har precis. Hade man bara sig själv så var det ingen match att bli sjuk! Men Sandra kan man inte lämna, och inte ta med heller.

Nåja, igår eftermiddag, när damen började bli för trött för att orka med sig själv, så skippade jag mellis och fixade lite mat istället. Jag insåg ju att hon inte skulle orka ända till middagstid. Men det var redan för sent. Först blev det tjafs och ville inte äta, utan bada. Så jag tog tillslut bort maten och förberedde för bad.

Men då kom ju utbrottet istället, för då skulle minsann damen inte bada, utan äta… Tillbaks med maten men åt inte… Alltså, inget hjälpte, hon var bara för trött och det var mest synd om henne. Dessutom hade hon två genomförkylda och urtrötta föräldrar…

Det slutade med att det varken blev mat eller bad, utan ännu ett utbrott och sen tröst och nattning. Skrik och tjafs i två timmar men kom i säng redan halv fem. Fast sen tog det ett par timmar till innan hon fick ro och somnade.

Det finns dom som tycker att det inte gör något att Sandra är vaken lite längre när hon är ledig dagen efter, eller att vi är taskiga som lägger henne i vanlig tid på nyårsafton. Dom skulle kommit hit igår och sett på konsekvenserna. Sandra mår mycket bättre av att ha sina rutiner och sovtider varje dag, oavsett ledighet, det lovar jag. Ja, resten av familjen mår också bättre av det, faktiskt. Hon fixar inte att bli för trött.

Inatt vaknade hon halv ett och skulle upp, så då klarade vi av ett utbrott till. Men sen sov hon ända till halv fem imorse, och jag med. Skönt att slippa vaknätter och kräkattacker som annars är mer regel än undantag när Sandra är sjuk.

Annelie L vill veta hur spelen var. Vi spelar ju inte efter reglerna, men båda spelen var bra, tyckte vi. Man kan hitta på lite hur man vill och anpassa efter spelaren. Ska jag vara ärlig så vet jag inte ens hur man spelar efter reglerna.

Här fick Sandra leta upp rätt bokstav och lägga på rätt plats och jag letade fram det djur som började på samma bokstav, sen ljudade jag och hoppades att hon hörde likheten med vilken bokstav varje djur började på.


Och det här kunde Sandra spela själv, men vi började tillsammans och vi använde facit, dvs baksidan på brickorna, så Sandra kunde matcha rätt bokstäver och bygga ihop orden som passade till bilden bredvid. Jag pekade och läste vartefter hon la dit bitarna.


Egentligen ska man använda andra sidan av brickorna då, där bokstäverna inte är förtryckta. Men det kräver ju att man har börjat förstå det där med läsningen. Kanske kommer vi dit så småningom, man vet aldrig :)

Kram!

11 kommentarer:

SoCal Helene sa...

Hoppas att ni snart mår bättre alla tre. Stora styrke kramar till er alla!!
♥ Helene

Anonym sa...

Oj vännen! Nu har ni det lite tungt kan man säga..
Önskar att jag bodde närmre, så kunde jag hjälpa till med mjölk och alvedon åtminstonde.
Stackars Sandra, att bli så trött är inte lätt. Och visst är det viktigt med sovrutiner trots ledigheter. Här hemma går det ganska bra om det är en halvtimma som skiljer, men inte mer.
Jag hoppas verkligen att ni kryar på er, för det är tungt att vara sjuk även med barn utan npf ibland.
JAg tycker ni är otroliga som orkar så mycket!
Sänder styrke- och kryapå kramar i massor. Hoppas ni får en något bättre dag idag//Lena

Annelie L sa...

Jag säger som Lena, tänk om man bodde närmar så man kunde hjälpas åt, så bra det skulle vara.
Hoppas er dag blir bra trots mjölk och Alvedon brist. Görans jobb är tufft för kroppen, det är inte lätt att orka när han inte mår bra och för dig är det absolut inte lätt att orka, med en sjuk dotter som är övertrött och inte vet vad hon vill, där krävs det så mycket tålamod som jag inte ens vet om det finns hos en vanlig människa.
Skickar några styrkekramar och hoppas dagen flyter på någorlunda.
Tack för ditt utlåtande om spelen, jag ska titta på dom i affären och se om det kan vara något för Bamsefar, men jag tror nog att det blir ett nytt spel här hemma...
Stor kram till dig och din fina familj.

agneta sa...

Jag kan bara skicka STYRKEKRAMAR I MASSOR till er och önska att ni snart blir friska!Ni är fantastiska! <3 Kramar om er! <3

Okki sa...

Krya på er kramar
Okki

Bellan sa...

Ojoj, inte lätt när ni blir sjuka, men som vanligt är ni så duktiga. Besvärligt med såna där dagar eller stunder då ingenting är bra, vad man än gör så är det fel...
Hoppas ni mår bättre nu och börjar få tillbaka krafterna.
Kramar till er alla!
//Bellan

Patricia sa...

Ja nog är det tur att ni är två, speciellt när det är extra krävande och man inte mår bra.

Önskar så att vi bodde närmare, att Sandra kände mig så man kunde hoppa in som resurs .. men i annat fall åka och handla, och det skulle jag gärna göra om det krävdes ... vad är 12 mil i det sammanhanget, absolut ingenting, så lova att du ber om hjälp om det någon gång skulle behövas!!!!

Va kul att spelen funkar för Sandra ... regler är väl till för att brytas eller... hi hi
Huvudsaken är ju att det går att anpassa efter Sandra.

Hoppas ni kryar på er alla tre och att det gick bra för stackars Göran att jobba, så typiskt att han blev tvungen att jobba när ni båda är sjuka, men vad gör man.

Kram Patricia

Photo by Maria sa...

Ja det är bra att ni är två men tråkigt att ni blivit sjuka då allt blir mycket jobbigare för er alla..
Hoppas ni snart är pigga och på benen igen..

Kram Mia

Unknown sa...

Stor varm kram. Vad andra tycker eller inte tycker att man ska ha eller inte ha för rutiner ska vi inte bry oss om. Men det gör vi ...nånstans långt in. Eller egentligen bryr jag mig mer om att dom inte litar på att jag gör det som är bäst för familjen och att det inte bara är något jag hittat på för att.....ja för att vad vet jag inte...
Hoppas att ni snart kryar på er och får en chans att vila upp er!
KRAM

Annika N sa...

Vilken tuff dag och synd att ni är sjuka. Hoppas ni snart är pigga igen.

Krya på er kramar !!! Annika

Mia sa...

Vi har liknande problem nu efter julhelg då V varit hos pappa och varit vaken halva natten för "det är ju lov". Nu är det andra kvällen med tårar och utbrott. SUCK. Jag orkar faktiskt inte....så jag känner igen din känsla;-) Ja och så den lille på det:-) Men vi får väl bita ihop med förkylningar (här i af).
Stor kram till er alla tre.