måndag 16 maj 2016

Att tänka i andra banor

Förra veckan var det inga andra gäster på korttids. Oj, vad mycket annat Sandras ork kan få räcka till när hon slipper lägga energi på vad alla andra gör runt henne hela tiden. Hon har varit så härligt pigg och glad hela veckan.


Nu kan förstås Sandra däcka av annat också. Eller bli skör, som igår när hon mest längtade till vardagen idag. Men att det bara ska vara så svårt att lyssna på vad vi som känner Sandra säger. Man blir lite trött, när cheferna på kommunen vägrar se sambanden mellan oanpassning och krasch, eller anpassning och välmående. Gång på gång.

Och när man envist tror att Sandra vill vara med när hon frågar vad andra gör. Det funkar såå bra på utflykter och hon är såå överlycklig när hon får vara med överallt. Och när cheferna gärna vill vända det till att hon har för långa dagar på jobbet… Håhåjaja.

Det är på jobbet hon mår som bäst, och får energi. Där är det enklast att anpassa varje minut av hennes dag, och ha ett noga planerat schema som hon följer. Det är det som ger trygghet och ork. Det är av saknade anpassningar och inget ordentligt schema hon blir stressad. Det är när hon vet helt säkert vad hon ska göra, med samma rutin varje gång (!) som hon inte behöver lägga energi på det.


När Sandra inte vill följa schemat, eller tar egna initiativ, beror det inte alltid på att hon har en egen vilja. Det beror faktiskt oftast på att hon inte vet vad som gäller. Så fort det blir osäkerhet så blir hon orolig och tillslut vet hon inte vad hon vill alls. För hon har inga tydliga mallar att gå efter.

Det krockar med chefernas sätt att tänka, och det förstår jag. För det är klart att även Sandra ska få möjlighet att styra sitt liv, bestämma själv och utvecklas. Men! Hon utvecklas inte av att inte veta vad som gäller. Den biten kan jag inte förklara för folk som inte förstår Sandras autism. Att få Sandra delaktig i sitt eget liv kräver individanpassning på en helt annan nivå.

Nåja, gårdagen funkade bra iallafall. Sandra var lite skörare än vad hon har varit annars under veckan. Det beror säkert på att vi just inte har det där riktigt anpassade schemat som Sandra behöver. Men nu är det vardag igen, och vi hoppas att det är fortsatt lugnt på korttids och att energin får räcka även den här spännande veckan, som innehåller viktiga nyheter att orka.

Göran och jag ska först njuta av ett par dagar ledigt och jag börjar med ett par möten i eftermiddag. Fast inga jobbiga sådana :)


Må så gott!

.

2 kommentarer:

Annelie L sa...

Kram till dig du store kämpe ❤️

Bellan sa...

Sandra skulle ha det som Turbo har det när det gäller korttids - en lägenhet för sig själv så hon slipper träffa andra brukare eftersom det stör och stressar. Detta har fungerat perfekt i flera år för Turbo.

Kämpa på vännen ♥
Kramar om och saknar ♥

//Bellan