Igår
lämnade jag över en lite skör tjej till assistenterna. Vad det berodde på vet
jag inte riktigt, men det kan vara så i överlämningar ibland. Sandra behöver
lite tid på sig att landa innan hon är tillfreds med livet igen.
Är
det dessutom någon förändring att gå igenom så bidrar ju säkert det med, och
igår var första morgonen som hon använde sitt nya magnet-schema på jobbet. Det
ser likadant ut som hemma, och vi har haft det ett tag så hon skulle vänja sig
vid det. Men det är ändå en nyhet på jobbet, och det räcker för att oroa lite.
Jag hoppas, och tror att lugnet la sig under dagens lopp, men hur det gick får
jag inte veta förrän jag börjar jobba igen imorgon em.
Jag
har heller ingen aning om hur anpassat det är på korttids den här veckan.
Drömmen skulle ju vara att det inte var några andra gäster där alls dom dygn
Sandra är där. Nu har vi ju viktiga förändringar hemma som vi måste igenom, och
det skulle underlätta väldigt om orken fick räcka till det.
Bellan
skrev, efter gårdagens inlägg, att Sandra skulle behöva en egen lägenhet att ha
sitt korttids i, så som hennes Turbo har (som bor i en kommun där dom förstår det här med individanpassning). Ja, det hade varit bra just nu, även om korttids har fungerat
bra tidigare och Sandra har haft lagom träning av socialt umgänge. Men nu
skulle hon helst slippa det. Eftersom målet är att ta bort korttids så är det
inget vi lägger energi på att få cheferna att fatta. Det är heller inget vi
vill förändra för Sandra nu, då det väntar andra förändringar som är viktigare (och som kommer bli klara innan vi fått cheferna att fatta).
Först
och främst så ska en extern assistent börja med nattpass imorgon. Det är helt
nytt och spännande för alla. Sandra vet inget än, eftersom det skulle innebära
för stora förväntningar med risk att bli sjuk istället. Hon får veta det när
det är dags, på onsdag.
Jag
vet att hon kommer bli väldigt glad, och troligtvis inte sova så mycket dom
första gångerna. Vi hoppas, och tror, att det ska lugna sig när det blir lite
mer rutin. Vi kan ju bara köra på i långsam takt tills det fungerar, några
andra alternativ finns inte. Därför vore det toppen om allt annat runt Sandra
flöt på utan att stjäla energi.
Nästa
steg, eller förhoppningsvis ungefär samtidigt, alltså inom kort… ska en ny
assistent introduceras och även hon ska ju skolas in på nätter framöver. Men en
sak i taget… Första steget är väl egentligen idag, då Göran ska prata med vår
nya handläggare på F-kassan, för att få fler timmar. Det behövs ju
assistans-timmar istället för korttidstiden snart.
Ja,
det var väl lite av det som väntar den närmaste tiden för vår del. Bara att ta
en dag i taget och hoppas på det bästa. Må så gott!
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar