Vi
vågar inte tro att det verkligen skulle göra en sån enorm skillnad att ta
bort korttids. Men vad skulle det annars vara? Det verkar faktiskt som att oron
och stressen över att korttids inte anpassade efter Sandras behov var större än
oron över den stora förändringen det innebär att plötsligt inte åka till
korttids mer.
För
första gången på väldigt länge var Sandra lugn hela söndagen, och fortsatt lugn
även under gårdagen. Trots att det stod att mamma duschar och borstar tänderna på
schemat istället för ”korttids” De är en väldigt stor förändring som borde oroa
även om den är till det bättre. Men, oron uteblev.
Som
vi sa, Göran och jag, det är ju mer avlastande med en pigg och glad tjej som
funkar tack vare anpassning, än att vi ska ha korttids-vila och sen ta hand om
stressen hos Sandra i flera dagar efteråt. Och före med, för den delen.
Och
vad mycket roligare det blir för alla när orken inte behöver ta slut av att
klara dom grundläggande behoven, att äta, dricka, gå på toa och duscha. När
anpassningen är rätt så finns orken kvar till annat. Ändå tror dom på fullt
allvar, chefen och personalen på korttids, att deras sätt att hantera alla
situationer som orsakade stress var rätt. För jag ska ju inte säga åt dom vad Sandra
behöver…
Igår
åkte assistenterna på en utflykt hem till en annan assistent. Sandra var
harmonisk och hade jätteroligt, utan oro och stress. Den enda låsningen var för
att hon inte ville åka hem :) Och det har assistenterna redan hittat en lösning
för till nästa gång. Och låsningen hanterade dom med en akutlösning och allt
blev snabbt frid och fröjd igen.
Sandra
var så glad och nöjd när hon kom hem, även om hon så klart var trött. Vi är
beredda på en reaktion, konstigt vore det annars. Det får dock vara värt det
ibland, när upplevelsen överväger, för Sandra har haft en fantastiskt rolig
dag. Tack vare rätt anpassningar så kan hon få såna dagar då och då. Och finns
det inga andra orosmoment så kan dom roliga dagarna bli fler. Vi är ju lite
försiktiga just nu, eftersom det händer så mycket annat som oroar, men anpassas
vardagsrutinerna rätt så räcker orken, som sagt, till annat.
Idag
blir det också en annorlunda dag som Sandra kommer tycka är rolig. Men även
roliga, och anpassade saker tröttar ut henne om det blir för mycket av det goda. Vissa saker
är svårare att undvika än andra och i eftermiddag har vi personalmöte. Vädret tycks vara
på vår sida så Sandra och Göran får roa sig med såpbubblor ute medan vi mötar inne. Planen var ju att ha möte efter det att assistenterna hade lämnat Sandra på korttids, men nu fick vi hitta en annan lösning på det.
I
morgon kommer det hit folk och ska titta på vad Sandra kan här hemma, inför
bostadsanpassningen. Det blir intressant… Återkommer efter det för jag hinner
nog inte innan.
Extra
tankar till en fin vän som har en jobbig dag framför sig. Jag håller tummarna
för att allt ska gå så bra det bara kan för Tösen och alla inblandade. Tänker
på er ♥
Må
så gott.
.
1 kommentar:
Man känner sitt eget barn bäst! Skönt att ni hittar sätt som fungerar. Lycka till i fortsättningen!
Skicka en kommentar