lördag 21 juli 2012

Snart piggelin

Det är ju tur att det är ordning på alla andra när det inte är nån ordning på mig… Så bra att vår fina chaufför har hittat min blogg och fick reda på att hon inte behövde hämta Sandra på korttids som igår. Jag hade nämligen helt glömt bort att ringa och meddela det.


Inatt verkar det iaf ha vänt och nu på morgonen var Sandra törstig utan att må illa. Skönt! För hon började bli uttorkad så vi var lite oroliga att vi skulle behöva åka in med henne snart.

Men att hon bara orkar tjafsa om allt och inget mest hela tiden. En annan vill helst bara sova när man är sjuk, men Sandra har alltid haft svårt för ”mellan sova och pigg” och då har man lust att lämna hemmet för en stund, faktiskt.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen, tackolov att vi är två vuxna som kan hjälpas åt och turas om! Jag vet inte hur det hade gått annars, men på nåt sätt hade det säkert gått det med. Lite mer galen hade man väl blivit, men det kanske inte hade varit nån större skillnad ;)


Alltså, det gnälls om precis allt, precis hela tiden! Eller, det är iaf så det känns. Vill kräkas, men sätter sig inte. Vill ha mat, vill inte ha mat. Vill bli omstoppad, men lägger sig inte. Vill nåt men kan inte säga vad. Vill ha sällskap men tjafsar om man sitter bredvid. Osv. Osv. Osv.

Gnäller, ropar, gnäller, vill kräkas, gnäller, vill ha vatten, gnäller, vill ha nåt, gnäller, vill se film, gnäller, vill ha gosedjur, gnäller, vill, vill inte, vill, vill inte, gnällgnällgnäll Gaaahh!

Men hon är duktig också för om man jämför med hennes kräksjukor hon hade nästan varje vecka när hon gick i förra skolan så har vi det plättlätt nu!


När hon kräks så kräks hon i bunken och man behöver nästan aldrig sanera hela henne och väggar, golv och säng, vilket man fick göra efter nästan varje kräkattack förut.

Får hon näsblod så är hon oftast ganska lugn och behöver inte stå och gallskrika hysteriskt i duschen tills det slutar blöda.

Det går, ibland, att resonera lite istället för att tjafsa sig till utbrott före varje kräkattack då hon ska sätta sig och efter varje kräkattack då hon vill bli omstoppad.

Hon blir inte sjuk varje vecka längre, och hon förstår att det enda som hjälper är att vila.

Så om man jämför, så är det ingen match i världen nu. Men jag behöver påminna mig om det ibland…


♥ Kram ♥

2 kommentarer:

Unknown sa...

Så skönt att ni fick fina dagar trots sopcontainrar och blåst! Men räkor och fint besök av Margareta :o))

Synd bara att Sandra blev sjuk :o((

Massa gokramar Maritha

Bellan sa...

Usch, det låter inte så lätt det ni har nu men lättare om man jämför med hur det var förr förstås... Bra att du påminner dig själv, för då ser du det positiva i utvecklingen iaf.

Kramar om dig du fina Sandramamma ♥
//Bellan