Lite sjukt

Tröttheten visade sig på sin sämsta sida igår morse. Det var en grinig och ”utbrottig” tjej som klev ur sängen och på den vägen fortsatte det mest hela dagen. Det var ett tag sen vi hade en sån skör dag även om vissa dagar är lite skörare än andra.

Men hennes utbrott är ganska lindriga ändå, det finns dom som har det jobbigare, både för egen del och för omgivningen. När Sandra utbrottar så blir det mest öronen man får försöka skydda, för hon kan skrika den tjejen ;) Hon slåss inte och kastar inte saker, för det mesta iaf. Det värsta hon gör, oftast, är att slå sig med handflatan i huvudet. Så länge hon inte knyter handen så känns det inte som att det händer nåt allvarligt iaf.

När hon var liten bet hon sig själv på ovansidan av handen, men det har hon tackochlov slutat med. Håller hon i nåt när utbrottet kommer, så visst flyger det iväg, men inte värre än att vi bara behöver plocka upp lite isf. Så vi har oftast ”bara” att vänta ut utbrotten. Lämna henne ifred och vänta tills det blåser över och vi kan bli vänner igen.

Men man blir ju trött och snurrig av en massa låsningar, gnäll och skrik förstås. Och näsblod. Så det är ju jobbigt ändå, på sitt sätt, men jag är tacksam över att det inte är värre. Och inte särskilt ofta heller, för den delen. Blir det utbrottigt så beror det ju på nåt och är hennes sätt att tala om att hon inte är riktigt okay av nån anledning. Nåt som oroar, sjukdom, trötthet eller för höga krav.

Nåja, vi hade ju jämt å göra med att försöka hålla utbrotten på avstånd, och lyckades väl ganska bra. Men skört och gnälligt var det hela dagen så det blev så kravlösa aktiviteter vi kunde, för att hålla damen lugn.

På förmiddagen var det lagom med en film. Hon orkade inte ens klippa i kataloger! Jag tror aldrig att det har hänt förut? Annars är det ju just det hon tar till när hon behöver lugn och ro, om hon inte är så trött att hon ligger och vilar.

När hon hörde att jag började plocka fram potatisen så ville hon skrapa den, och jag hade väl hellre gjort det själv en sån skör dag, men samtidigt är det inga större krav på den aktiviteten så hon fick hållas, och det gick bra.

Men sen tog orken slut alldeles. Nån mat fick hon inte i sig och utbrotten avlöste varandra. Tillslut övertalade Göran henne att lägga sig en stund om han lovade att ligga bredvid. Dom somnade båda två! Men när damen vaknade var hon sjuk.

Jaha, sen kissade Sune på golvet!??? Alltså det har aldrig hänt så vi undrar ju om det är nån sjuka det beror på, för han har varit lite trött ett par dagar. När det hände så var Göran precis nere i källaren och rengjorde lådan, men han har aldrig någonsin kissat på golvet även om han har varit väldigt nödig, så vi tror inte att det var därför.

Nåja, det återstår att se. Verkar han inte må bra så får vi väl åka in med honom, men han äter och dricker som han brukar, och senare på kvällen verkade han lite piggare igen, så vi hoppas att det bara var en släng av sinnesförvirring eller nåt.

Sandra kräktes en del igår kväll, men det lugnade sig sen så vi har sovit ganska bra och jag hoppas att damen sover ett tag till. Hur dagen blir lär vi ju märka. Om det var trötthet efter korttidsveckan som orsakade den här sjukan så lär hon snart må bättre. Vi får ta det som det kommer, helt enkelt. Ha nu en skön helg!

♥ Kram ♥