Vi har iaf haft det precis så bra
som vi brukar ha det när vi är på semester med Sandra. Skört och utbrottigt men
funkar. Det braiga överväger och Sandra gillar det. Dessutom hör det till att
åka iväg nån vecka på sommarlovet, tycker hon.
Det är ju inte så mycket vi gör,
egentligen. För Sandra är det alldeles tillräckligt att vi inte är hemma i dom
vanliga rutinerna, så det behövs inte så mycket mer. Eller, hon fixar inte så
mycket mer, faktiskt. Men lite små bilturer blev det iaf.
Och jag hade en alldeles egen dag
som jag tillbringade med goda vänner. Dom hade fixat en picknickkorg, och ett
jättefint picknick-ställe.
Jag njöt av tiden med vänner och
avkoppling och dagen bara försvann, som roliga dagar ofta gör. Tack för en
alldeles underbar ”batteriladdar-dag” mina vänner!
En av tjejerna bloggar och hennes
fina blogg hittar ni HÄR
På onsdagen tog vi en biltur och
åkte förbi hos goda vänner (en av tjejerna från picknicken) som hade engagerat sina grannar och fått ihop en
kasse med tidningar och kataloger till Sandra. Det började nämligen ta slut på
tidningarna för det blev lite mer ”klippa i kataloger-humör” för damen än vad
vi hade tänkt oss när vi packade. Men sen var resten av veckan räddad, tack snälla för det!
På torsdagen åkte vi en sväng till
Norje och tittade hur det såg ut där så här efter rockkonserterna som varit.
Nån gång ska jag dit när det är konsert! Men det var kul med en biltur
hursomhelst, och en skymt av havet blev det ju :)
Dom här trevliga idisslarna hade
vi som grannar, och ägdes av husägarna. Ja, det var dom vi var och tittade på
när baggen släpptes ut i hagen på tisdagen.
Kul tyckte Sandra, läskigt tyckte
Sune.
En inte lika trevlig granne hade
vi oxå, men det störde inte så det gick bra.
Kul tyckte Sandra, läskigt tyckte
Sune.
Sune, den feg-bulan, tyckte
förresten att det mesta var läskigt och var ovanligt lugn dom första dagarna.
Det är konstigt, men Sandras utbrottande och skrik, det bekommer honom inte så
värst. Möjligen att han går undan om det blir för skrikigt. Men annat, som när
det ringer på dörren, t.ex. eller kommer en människa för nära, då vill han
helst springa och gömma sig. Det märks vad han är van vid och inte. Folk har vi
ju nästan aldrig hemma, men skrik är lixom lite mer vardag.
Sista dagarna dök det upp fler
grannar.
Minst fem ungar såg vi, och Sandra
fick den äran att klappa en av dom. Men annars lät vi dom vara ifred efter det
att jag hade fotat dom från alla håll. Dom var ju såå söta!
Sen bestämde vi oss för att åka
hem en dag tidigare, så Sandra skulle hinna landa lite innan hon ska iväg till
korttids hela fem dygn. Eller fem dagar blir det iaf, måndag till fredag. Vi
hoppas att det går bra och att hon fixar det utan att bli för trött.
Hemresan igår gick förvånansvärt
bra även om vi hörde på Sandras röst att det var på gränsen. Inga utbrott
förrän det var läggdags, men då tog hon igen det med besked, lilla fröken.
Orken tog väl slut helt när vi kom så långt. Men vi blev ju så klart vänner och
allt var frid och fröjd innan det var dags att sova. Sen har vi inte hört nåt på hela
natten och förhoppningsvis har hon sovit ikapp sig idag.
Helgen kommer att bli lugn för vår
del. Hare fint, allihop!
♥ Kram ♥
5 kommentarer:
Vilken mysig egen dag du hade. Ni har fina minnen med er hem. Hoppas Sandra är pigg när hon vaknar och att ni får en bra helg.Kramen till er.
Vilken Härlig egen dag du fick och fina minnen har ni med er hem.
Hoppas Sandra vaknar pigg och att ni får en bra Helg. Kram till er
Härligt att du fick en egen dag med vännerna :o))
Så skönt att Sandra hade det någorlunda på sin semester men klart att ny miljö och nya rutiner blir lite oroande!
Nu får ni ha en fin helg innan er ledighet <3
Kram Maritha
Så skönt!
att ni kom iväg på lite semester. Vad vettig du är som inte talar om när ni inte är hemma. Allt för många bloggare blottar sig med sånt. Tillfället ger tjuven som ordspråket lyder. Önskar att vi också kunde komma iväg på något men det känns fortfarande avlägset... Nu förstår jag att ni bor söderut. Har faktiskt funderat på det på sistone. Du verkar vara en sån vettig stabil människa. Såna tycker jag om. Man känner sig väldigt ensam ibland. Både fysiskt och psykiskt. Vi kan inte heller bjuda hem folk och vi är sällan bortbjudna nu för tiden. Det känns faktiskt trösterikt att läsa din blogg och veta att vi inte är ensamma.
Ha en fortsatt fin dag!
Tack själv, en härlig stund blev det.. Hade jag inte varit tvungen att dra till jobbet hade det blivit en stund till.. Härligt att få träffa dig..
Kram Mia
Skicka en kommentar