söndag 27 mars 2011

Vårsol och känslostormar

Igår morse hade vi lite aprilväder här. Inne, alltså. Ibland vänder det från strålande solskenshumör till orkanvindar på en halv sekund, och det är ju inte alltid man vet vad som orsakar växlingarna.

Så då är det ju inte lätt att hjälpa henne heller. Mitt i skrattet kan det slå över och bli utbrott och det är väldigt lätt att bli irriterad när man inte ser en orsak. Det kan vara att hon behöver gå på toa, att hon vill ha mer vatten, att hon tappar nåt, att det händer nåt på tv, att det ringer på dörren, att jag går på toa, att Sune stör, att Göran och jag pratar…

Igår var det dock inget av det där vanliga som hände och inte kom jag på vad det var heller. Men utbrott blev det plötsligt, mitt i allt lugn, och det enda som hjälper då, är att låta det blåsa förbi. För att försöka lösa nånting när ett utbrott pågår är helt meningslöst. Så hon fick vara ifred och det gick ju över efter ett tag, men vi kom aldrig på vad som hände och Sandra visste nog inte hon heller.

Nånting var det säkert, hon får ju inte ett utbrott utan anledning, men huvudsaken det gick över. Eftersom hon var glad sen, resten av dagen så var det nog inget vi behövde reda ut hursomhelst.

På förmiddagen gick Göran och Sandra ut en sväng i vårsolen och blåste såpbubblor. Det var första gången i år, och något som Sandra gillar att göra.


Fotot är från -08

Efter maten försvann Sandra in i sitt rum och sysselsatte sig själv en stund! Det händer inte särskilt ofta, så jag hällde genast upp en mugg kaffe från morgonen och värmde i mikron (jaja, jag veeet, men man har inte så stora krav längre…) Sen slängde jag mig ner framför datorn och hade nån slags rast med beredskap. Jo, jag lyssnade ju på babysittern hela tiden, beredd, liksom. Men jag hann dricka mitt kaffe i ganska lugn och ro :)

Sen blev det full fart igen. Och så mellis, som är lite senare och lite kraftigare på lördagar. Vi skippar nämligen middagen då Sandra mumsar chips istället. Chipsmyset är Görans avdelning, eftersom han äter chips och inte jag, så då brukar jag passa på att ha lite rast. Men jag hade ju redan rastat, så det blev lite annat pyssel istället. Korttidsväskan och förberedelser inför kvällen och nästa dag, lite schema och sånt småplock här och där.


Lite sommar från -08

Annelie L undrar om inte Göran ska operera sitt knä. Menar du att sätta in en protes så är det ett alternativ han fick redan vid förra operationen, för två år sen. Men det innebär att han måste sluta jobba, och det vill han inte… Han har ganska hög smärttröskel och tycker att han hellre står ut med den.

Däremot har han fått en läkartid nu, och troligtvis blir det en likadan operation igen, som för två år sen, för symptomen är samma och läkaren sa då att han kommer att få göra det med jämna mellanrum. Då skrapar dom rent det som går och det blir bättre ett tag. Han får ju inflammation av förslitningsskadan och han tål tyvärr inte inflammationshämmande medicin.

Ha nu en skön söndag och var rädda om er!

♥ Kram ♥

7 kommentarer:

agneta sa...

Hoppas att ni får en skön, solig söndag! Kram Agneta

Annelie L sa...

Godmorgon, Ja det var en sån operation jag tänkte på, men självklart om jag tänker efter så kan han ju inte ligga på knä efter en sån operation, och det måste han ju med det jobbet han har.
Jag har en halv protes på mitt högerknä,den sitter på utsidan av benet, så jag kan fortfarande med lite besvär stå på knä om jag vinklar det inåt så jag stödjer på insidan....
Dom började med att skrapa rent mitt, men jag hade ingen miniskel kvar och inget brosk så det nötte ben mot ben och det fanns inget att skrapa bort.
Hoppas han känner sig bättre efter nästa skrapning för den smärtan man har när knäna är kass är skitjobbig.
Hoppas ni får en fin söndag utan utbrott med bara glada busiga miner, och att du hinner få lite rast med en nybryggd kopp kaffe, för hur det en är så smakar det bäst<3
Kram Annelie

Patricia sa...

Det kan inte vara lätt att hjälpa när man inte vet vad som orsakar utbrotten, men skönt att det bara var något tillfälligt litet utbrott mitt i en övrigt bra dag .. =)

Ja det har jag med lärt mig genom åren, att försöka göra något mitt i ett ubrott är meningslös, då är det bättre att hålla sig undan, försöka lugna och vänta med att analysera till efter lugnet lagt sig .. när det gäller ADHD.. som tur är blir det färre o färre utbrott med åren här hemma .. så skönt.. =)

Åh såpbubblor, det är vårtecken det .. jag älskar med såpbubblor och längtar till jag får blåsa det med Clara .. för folk skulle nog undra om jag gick ut själv o gjorde det .. ha ha.

Låter som Göran har samma åkomma som jag har i mina knän, jag har ju med varit in några gånger och skrapat rent knät från brosk. Men jag fick ju möjligheten att skola om mig eftersom jag var så ung och tack vare att jag inte behöver belasta mina knän så mycket så har jag klarat mig jättebra de senaste åren. Att väga så lite som möjligt och röra sig med mycket lätt belastning var min läkares råd till mig. Jag får gå korta promenader, åka längdskidor och cykla men ska undvika långa promenader, trappor, hopp, slalom (tur jag inte åker det) och fara runt på knä .. så Göran har ju inte det bästa jobbet för knänas skull tyvärr. Hoppas han kan vara så rädd om sig som han kan .. =)

ha en skön dag!!
Kram Patiricia

Annika N sa...

Vad bra att orkan vinden drog vidare :-)Gott med lite egentid !

Ha en skön kväll !!! Kram Annika

Anonym sa...

Det låter ju inte nåt vidare det där med Görans knä, trist!
Vad svårt det måste vara när ni inte vet vad som stör Sandra, det var ju tur att det gick över utan att det blev bekymmer för henne ändå.
Såpbubblor, jaa det känns vårigt på nåt sätt.
Men Nina!!! Microkaffe....thö thö thö...*skakar på huvudet* ;)
Kram kram//Lena

Photo by Maria sa...

Skönt att aprilvädret bara var tillfälligt och att resten av dagen var en solskensdag :-)

Usch inget kul med Görans knä :-( Och speciellt inte med tanke på det jobb han har där det är mycket knäliggande..

Ha nu en bra start på veckan..

Kram Mia

Bellan sa...

Igenkänningsfaktorn är stor när du berättar om utbrott och orsaker - inte alltid lätt att förutse utbrotten, och som sagt, bara att låta det ha sin gång.
Kaffet ja... nog har man ändrat sig, man är inte så kinkig längre *ler åt ditt kaffe i mikron*.

Stackars Göran! Hoppas det löser sig med knät så det blir hyfsat bra iaf! Mattläggare har ju en del förslitningar tyvärr.

Kramar om er alla i familjen!
//Bellan