fredag 11 mars 2011

Lite trötter...

Igår började inget vidare. Faktiskt att huvudvärken var borta när jag vaknade, men den var snart tillbaks igen, med besked. Som tur var så hade Sandra en bra morgon och ett strålande humör, förutom en låsning precis innan taxin kom.

Nu hände inga katastrofer på nåt sätt, men en morgon som börjar med att jag snudd på försov mig och sen fortsatte med en massa småtrassel mest hela tiden gjorde ju att huvudvärken satt där den satt ganska snart.

Det räcker med att jag tar fel, glömmer och får gå en extra gång, två saker efter varandra är slut och behöver fyllas på (bl.a. kaffet och den som har hittat på kaffepaketen har glömt att ta hänsyn till att det måste gå smidigt för vissa på morgnarna…) och så en katt som hela tiden stryker runt benen så man håller på att stå på öronen.


Nej, det var för mycket på en gång innan jag hade fått i mig kaffe och blivit människa! Men sen gick det bra iaf, förutom huvudvärken då…

Sandra fick ett mindre utbrott för det var isigt och halt precis där hon skulle gå för att komma in i taxin, men i övrigt funkade hennes morgon bra på alla sätt och vis. Hon var mest glad över att det var skoldag igen :)

Göran åkte iväg med bilen som dom skulle göra nån felsökning på, och jag hade mitt eget sällskap hela sköna förmiddagen. Påtår och Alvedon höll huvet i schack så det gick ingen större nöd på mig.

När Sandra kom hem frågade chauffören om jag var trött… Hm… Ja, det är väl så. Men jag la mig lite mer i tid igår kväll iaf, alltid nåt. Och på tisdag har jag sovmorgon igen :)

Lilla damen var lite småskör ett tag igår, som hon brukar när hon precis har kommit hem, men det gick över när hon hade landat och fått lite mellis och vatten.

Idag är det ju ridning i skolan och det babblade hon om hela kvällen igår, så hon längtar väl lite extra mycket dit, verkar det som. Eller så är det förändringen vi gjorde för några veckor sen som hon inte har klart för sig än, för det var mest det hon babblade om.


Förut bytte hon taxi vid skolan, och åkte med dom andra eleverna, och lärarna till ridningen, men nu åker hon raka vägen och möter sin lärare på ridskolan istället. Det är mycket bättre men Sandra har väl inte riktigt fått in ändringen än bara, så hon måste fråga och fråga. Hon är iaf inte orolig över det, hon bara frågar och pratar om det lite nu och då.

Vad vi ska hitta på idag vet jag inte, Göran har fått problem med sitt knä igen så nån prommis blir det nog inte. Han har ju alltid ont lite varstans i kroppen som har förslitningsskador både här och där, men knäet skadade han för några år sen när han halkade och föll illa. Det är opererat en gång men nu börjar han få väldigt ont igen och det verkar som en ny inflammation.

Maria skrev att hon, precis som vi, inte har haft så mycket svårigheter och att det dels beror på vilken kommun man bor i. Fast jag måste säga att vi har stångats vi med. Nu funkar det, men vi har gått igenom det som många går igenom nu, ihop med sorgearbetet och allt man måste lära sig när man får en diagnos i familjen. Jag har varit mitt i kaoset då jag inte orkade skriva brev till regeringen och därför känner jag att det är så viktigt att man gör vad man kan när man orkar.

Glöm inte tävlingen, ni som har missat den. Klicka på tulpanerna i högermarginalen för att delta.

Ha en fin fredag och skön helg!

♥ Kram ♥

6 kommentarer:

Anonym sa...

Godmorgon vännen.
Hoppas att du mår bättre idag så du slipper huvudvärken och trassel på morgonen.
Det låter ju inte bra att Göran har så ont i knät. Stackarn´!
Nej, det finns nog ingen i Diagnoslandet som haft en bra start, all amåste ju iallafall igenom sorgearbetet innan man kan komma ut på andra sidan. Sen är det ju såklart olika i olika kommuner hur bra eller dålig hjälp man får.
Tyvärr så vänjer man sig ju att stångas och tjata...
Kram vännen och önskar en riktigt fin dag//Lena

Maria sa...

God förmiddag!

Jo jag vet att ni har kämpat som galningar i perioder. Och så ser det nog ut oftast, tyvärr.
Men ibland har det kännts som om det handlar om var man bor..ja lite iallafall. :)
Som Lena skrev, bättre attityd i vissa komuner kanske.
Tänker på disskussioner på fb tex.

Stackars Göran, det är inte kul att ha ont så. Hoppas det går över fort.

Sen hoppas jag att ni får en skön fredag.

kramar om!!

Maritha sa...

Det var ju inte bra at Göran har ont i sitt knä, helt fel ställa att ha ont på när man är golvläggare.

Jag är så imponerad av ert kämpande och engagemang för era barn och jag tror att ni peppar och stöttar varandra väldigt bra. Att det inte är lika i hela landet (på ett bra sätt) är ju inte klokt för det är väl ändå lagstiftning som styr eller.......?

Hoppas du slipper huvudvärken och är pigg nu inför helgen!

Kram Maritha

Annelie L sa...

Så roligt att Sandra gillar sin ridning så mycket, man har ju hört att just ridning och hästar ska vara särskilt bra för barn med funktionshinder, tror du att det är så ?
Stackars Göran, ont i knäna vet jag precis hur det känns att ha, och jag är ändå inte golvläggare så jag behöver ju inte krypa omkring på dom. Sen jag fick min protes ska jag inte ens göra det , även om jag skulle vilja....
Hoppas ni får en fin helg och att den går fort så att du snart får dig en sovmorgon, försök ta det riktigt lugnt idag Nina, jag tror du behöver det.
Kramar om dig // Annelie

Nattmia sa...

Hoppas huvudvärken lättat och att du och familjen får en fin dag..

Kram Mia

agneta sa...

Hoppas att huvudvärken flugit sin kos och att Sandra haft en härlig stund på hästryggen! Ha en trevlig helg i övrigt också!
Kram agneta