Vi har nu
bestämt oss för att inte söka bostadsanpassning utan istället ansöka om ”Särskild
anpassad bostad” åt Sandra. Vi vet ju att det blir avslag. Troligtvis läser dom
inte ens igenom ansökan på kommunen, för det räcker nog att dom ser vem det är
som är avsändaren…
Därför
håller jag på att förbereda en överklagan, så vi hinner skicka in den när
avslaget kommer. Men det är inte lätt att förklara Sandras behov och
svårigheter kortfattat. Det är ju väldigt invecklat och beroende på en hel
massa omständigheter hit och dit. Kanske är det därför dom inte fattar behoven
på kommunen?! Dom tar sig inte tid att sätta sig in i det ordentligt.
Om ni
tycker att jag svartmålar kommunen, så beror det på hur dom har behandlat oss hittills.
Vi har ju bl.a. ansökt om ”Särskild anpassad bostad” tidigare, och då blev det
avslag för ”Det finns faktiskt bostäder på öppna bostadsmarknaden” Och en
hänvisning till att byta kommun, för det har alla rätt till. Vilket det ju
visade sig att det inte gällde Sandra. Det heller.
Jag vet
inte vad kommunen tror att Sandras stressymptom beror på när hon har brutits
ner i deras försök att anpassa en verksamhet. Eftersom dom inte lär sig av
misstagen och försöker hitta bättre vägar, utan bara envist hävdar att hon nog
inte har så stora behov som vi påstår. Dom har ju sett hur det har gått. Så jag
skulle vilja veta vad dom anser är orsaken till det.
Nåja, en
sak i taget och hoppas det går framåt tillslut.
Idag ville
Sandra pussla, det var ett bra tag sen. Hon har perioder då hon gör en sak
väldigt intensivt, och det har väl i stort sett varit halsbandstillverkning typ
i ett års tid nu. Förutom perioder av ”klippa i kataloger” men det brukar hon
ta till när orken tryter, och det har den ju gjort några gånger under året som
gått.
Vi får väl
se om det blir en ny period nu, med pusslande. Kan hända att det beror på att
orken börjar komma ifatt henne igen.
Må så
gott!
.
1 kommentar:
Kram
Skicka en kommentar