Jag som
inte trodde att jag skulle hinna skriva på ett par dar. Här har det varit lugna gatan,
kan jag meddela :)
Vilken
fantastisk ”dan-före-dan” vi fick igår. Ibland överaskar damen ordentligt må
jag säga. Efter ett par veckor (eller egentligen hela månaden) med julstressigt
och skört så bara vände det dagen före julafton. Ingen vet varför, men vi njöt
av hela dagen.
Sandra
visste fortfarande inte vilken dag julafton skulle komma, men jag tror nog hon
hade sina misstankar. Det konstiga var att hon inte var stressad över det. Hon
frågade inte ens. Tack till dom två tryggheterna som hade Sandra på korttids i
veckan också, bra jobbat!
Eftersom
hon mådde bra så passade vi på att ha det lite extra mysigt, så det blev en
slags julavslutning för henne på jobbet igår. Det gäller ju att vara försiktig
med det där lilla extra så det inte orsakar oro istället för att bli mysigt.
Efter
förmiddagens ”korg-jobb” tog vi fram pepparkakshuset så Sandra fick dekorera
det. Oj, vilken hit! Hon tyckte det var jätteroligt och satt länge med största koncentration.
Tack för bästa uppfinningen – kristyr på tub. Perfekt för Sandra som klarade
dekorationen själv :)
Sen ställde
vi huset på hennes matbord och tänkte att vi får väl se om det kan stå kvar,
eller om hon blir stressad av det. Det kunde stå kvar. Gissa en som var stolt!
Till lunch fick hon julmat, och till efterrätt pepparkakor, klementin och
Cocacola. Jag undrade när hon skulle få tillbaka den sköra, gnälliga julstressen,
eftersom vi faktiskt julade ganska mycket, men hon var bara hel-nöjd.
På
eftermiddagen var det rörelse och hon skulle kasta ärtpåsar i fyra
färg-markerade hinkar. När Sandra kastar så tar hon i från tårna och drämmer
iväg påsarna med full kraft, kan man säga. En hink har t.o.m. spruckit. Så vi
tog ut pepparkakshuset medan Sandra kastade… ;) Men hon har bollsinne, damen.
Man tror ju inte att hon siktar när hon drämmer iväg påsarna (eller bollar för
den delen) men hon träffar nästan varje gång.
Efter
gympapasset och massage så fick hon vinter-pynta sitt pepparkakshus och hon var
så nöjd att hon hummade. Hummar gör hon inte så ofta, men när hon gör det så
mår hon riktigt bra.
Damen var
pigg och glad hela dagen och hela kvällen. Och när vi, igår kväll, satte schemat för idag så
hade vi fortfarande inte berättat vilken dag det var. Men Sandra
brukar fråga vilken mat det är och fick ju veta att vi skulle äta julmat, så
när vi borstade tänderna frågade hon vart vi skulle äta nånstans. När vi gör
det lite extra festligt så äter vi nämligen i matrummet, och inte i köket, så när
jag svarade matrummet så fattade hon ju och undrade vad vi skulle göra efter
maten :)
Jag låtsades som ingenting för att se hennes reaktion och svarade ”se
film kanske?” ”Neeej! Det är paket i garderoben” sa Sandra lite otåligt. Ja, då
bekräftade jag ju förstås vilken dag det var. En väldigt glad tjej ville bli
väckt med ett ”God Jul” och det blev hon så klart.
Sen kom
julstressen ifatt så idag är det skört här. Sandra ville skippa frukosten och äta julmat direkt, men nu har damen äntligen kommit lite
till ro med en film, så jag passar på att få det här, som jag skrev för några timmar sen, publicerat :)
Mer om
självaste julafton i nästa inlägg. Ha nu en fin dag, vad ni än gör!
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar